Nytt system ska konvertera dieselmotorer till vätgasdrift

vatgasdrift-motor-diselmotor-konvertering
vatgasdrift-motor-diselmotor-konvertering
Forskarna med motorn som till 90 procent drivs av vätgas och minskar koldioxidutsläppen med hela 86 procent.

Är vätgas i framtidslösningen på våra klimatproblem? Nu har forskare vid University of New South Wales i Sydney tagit fram ett system som kan omvandla traditionella dieselmotorer till att gå på vätgas.

Inom bilindustrin har man redan kunnat se hur vätgas kan vara en möjlig väg framåt. Redan 2035 kommer försäljningen av nya fordon med förbränningsmotorer att vara förbjudet inom EU, efter ett beslut som togs i somras.

Men då majoriteten av alla fordon, land- som sjöbundna, drivs på en konventionell motor är vätgaskonvertering något som kommit allt mer på tal.

En grupp forskare från University of New South Wales Engine Research Laboratory har nu tagit fram ett splitternytt hybridsystem. Hybridsystemet blandar diesel med vätgas och ska kunna minska koldioxidutsläppen från förbränningsprocessen med nära 86 procent. I testet har blandningen föga förvånande till största del bestått av vätgas, närmre bestämt 90 procent. Men mixen av diesel och vätgas är inte jämn då det skulle generera för stora utsläpp av kväveoxider.

För det är just kväveoxidutsläpp som är den största utmaningen med vätgasdrivna förbränningsmotorer. Enligt forskarna ska den varierande blandningen i och anpassad timing av insprut lösa problemet.

Forskning i tidigt stadie

Men trots att systemet är designat för att kunna eftermonteras lär det ta tid innan en lösning som denna kan appliceras på gamla pentamotorer. Om det sker överhuvudtaget.

När produkten väntas nå marknaden inom de närmsta åren riktar den sig främst mot industriella anvädningsområden såsom gruvor. Men kanske kan det framöver bli en väg framåt för sjöfartens fraktfartyg?

Se även:
SeaBubbles – svenska bärplansbåten satsar på el och vätgas
Volvo Penta – så möter vi framtidens eldrivna båtliv
Nya Gotlandsfärjan gör 35 knop på vätgas!

För ett antal år sedan var världens första tysta, fossilfria och oceangående fartyg – Energy Observer – på besök i Stockholm. Då fick Hamnen.se kliva ombord och ta en titt på framtidens teknologi.

Oavsett när eller om forskarnas projekt realiseras för sjöfart är det sannerligen en spännande utveckling!

Följ med på Amerikanska kustbevakningens otroliga isbrytare

Isbrytare-i-tjock-is
Isbrytare-i-tjock-is
Isbrytaren Healy är en av de mest högteknologiska isbrytarna i världen och amerikanska kustbevakningens flaggskepp på området.

Tre knop genom en och en halv meter tjock is. Amerikanska kustbevakningens Healy är en mångsidig isbrytare av rang – se klippet i slutet av artikeln!

Den som tror att isbrytaren Healy bara bryter is är sannerligen ute och cyklar. Med sina 128 meter från stäv till akter och 25 meter mellan friborden är hon visserligen inte mycket större än de isbrytare som trafikerar våra svenska vatten. Men på den amerikanska kustbevakningens flaggskepp görs så mycket mer än att bryta is.

Sedan Healy togs i tjänst 2000 har hon blivit det första amerikanska fartyget att nå Nordpolen. I de arktiska vattnen har hon tillbringat otaliga månader där hon främst fungerat som en forskningsbas. Ombord finns kojer för 81 besättningsmän och ytterligare 51 forskningspersonal.

Därtill huserar Healy även laboratorium och forskningsutrymme på nästan 400 kvadratmeter. Allt utrustat med högteknologiska system för att forskningen ska kunna bedrivas på ett så effektivt och bra sätt som möjligt. Inte allt för olikt sin svenska motsvarighet – isbrytaren Oden.

Olycksdrabbad i Arktis

Under ett forskningsuppdrag 2014 i Norra Ishavet fattade Healys motor plötsligt eld. Detta lämnade henne strandad tills dess att skeppet och besättningen kunde undsättas.

Efter att ha blivit bogserad till en torrdocka i Kalifornien genomgick isbrytaren en imponerade restaurering. I arbetet plockades en del av fribordet bort, motorn togs ur och en ny sattes in.

En knapp månad efter branden kunde Healy återigen tas i tjänst. Sedan dess har hon gjort många obehindrade turer fram och tillbaka till Arktis.

Kan vi vänta oss liknande i Sverige?

Under fjolåret fick Sjöfartsverket designrapporter på hur nästa generation av svenska isbrytare kan komma att se ut. Då gjordes det tydligt att de i så stor utsträckning som möjligt ville kunna driva dessa på fossilfria bränslen, något som Hamnen tidigare rapporterat om.

– De nya isbrytarna är efterlängtade och vi står inom kort redo att upphandla och påbörja byggnationen. Nya isbrytare innebär att Norrlands hamnar får kapacitet att ta emot nya och större lastfartyg i framtiden, sade då Fredrik Backman, rederidirektör på Sjöfartsverket.

Fluctus är en kanal som tar upp intressanta fartyg och företeelser, ofta inom sjöfarten, och ofta med en pro-amerikansk vinkel.