Första Intrycken

Här hittar du hela samlingen av Hamnens första intryck från våra båttester. Titta på delar Hamnens tester utan att betala. Första intrycken från våra tester av segelbåtar och motorbåtar finns samlade här!

Ryck 280 – första intrycken från testen av utmanaren

av
Hamnen_test_Ryck_280_korbild.

Hamnen_test_Ryck_280_korbild.Axopar satte standarden och kort därpå vimlade det av båtar med det nya designspråket. Vi snackar raka stävar, låga fribord och breda aktrar. Här är Tyska Hanses bidrag.

Nog tillverkar tyska Hanse Yachts fortfarande segelbåtar. Absolut. Men under samma paraply går nu också märken som Dehler, Moody, Fjord, Sealine och Ryck. En anmärkningsvärd resa när det gäller att bredda sitt utbud på kort tid.

Bli medlem i Hamnen Plus, se testen av Ryck 280 samt få tillgång till Hamnens arkiv av testade båtar!

Hamnen testar några av konkurrenterna:
Quarken 27
Dromeas
Axopar 28
Nimbus T9
Nimbus W9

Till detta kommer också en avsevärd spridning när det gäller båtstorlekar och användningsområden där nya Ryck 280 intar en särställning. Om än med tydliga inslag från konkurrerande båtar i samma segment.

För så är det väl, Gustav Morin, att Ryck 280 påminner mycket om Nimbus T9, Nimbus W9, Axopar 28, och Saxdor, Quarken 27 T och Dromeas för att nämna några?

– Ja, absolut och nog kan Axopar 28 ses som urmodern för detta formspråk. De satte en trend som andra har byggt vidare på. De var nydanande med kombinationen bred akter, rak stäv och stegade skrov. Men konceptet med en så kallad centerkonsol med ruff därunder, och stora ytor i för och akter, det har bland annat funnits i USA i en halv evighet.

Hur skiljer sig Ryck 280 från konkurrenterna?

– Jag tycker mig ana ett något fylligare förskepp i det här fallet, vilket har bäddat för en ruff som överraskar genom att vara mer än något som man bara övernattar i till nöds. Jag återkommer till det i testen. (Uppdatering: Testen är nu publicerad.)

Några bilder från videon där Hamnens Gustav Morin testar Ryck 280. Som vanligt gick Gustav genom fartregistret med ett skarpt öga på instrumenten – och föbrukningen imponerade inte. Det kan delvis ha en förklaring i slemmig botten.

Har du hunnit köra båten ännu?

– Ja, som hastigast men det ska bli mycket mer av den varan. Ryck 280 har, inte helt överraskande, ett stegat skrov vilket är mer vanligt än ovanligt nu förtiden på den här typen av båt. Och det har sina fördelar – absolut…

Men?

– … men ibland känns det som att man bygger stegade skrov bara för sakens skull, för att det ser coolt eller av någon annan halvtaskigt motiverad anledning. Stegade skrov har dock sina nackdelar och jag tycker inte att det är självklart att planande skrov ska ska ha steg i alla lägen. Även det återkommer jag till i testen. (Uppdatering: Testen är nu publicerad.)

Fler tidiga intryck?

– Ja, för bara två veckor sedan körde jag båt i shorts och T-shirt. Nu har jag både dunjacka och seglarställ så hösten har verkligen kommit med besked.

Jag tänkte kanske något mer om båten?

– Nej, det får vänta tills testen släpps inom kort, avslutar Gustav Morin.

River 460 – första intrycken från testen av ungdomsbåten

av
Test_River_460_korbild

Test_River_460_korbildHamnens Gustav Morin håller som bäst på att plåga livet ur ungdomsbåten River 460 i Strömstad. Här är första intrycken från testen.

En stryktålig ungdomsbåt som bjuder in till lite lagom buskörning. Så lyder våra fördomar om River 460 och Hamnens Gustav Morin är förstås inte sen att bjuda upp båten till en vild dans.

För vilt går det väl till Gustav?

– Ja, tacka tusan för det. Om detta nu är en ungdomsbåt så måste man ju fresta på lite för att få veta vad det är som man släpper i händerna på sin tonåring.

Så varje sväng, flygtur och provokation som du gör har genuint goda avsikter och är ingenting för ditt eget höga nöjes skull?

– Nu hörde jag dig lite dåligt. Så mycket kan jag säga att den tål att provoceras utan att bjuda på kast, wobblingar eller andra obehagligheter. Att man sedan bör tänka sig för innan man ger sig ut i de största vågorna är en annan sak. Sen har den några egenheter när det kommer till sjöegenskaperna, som man bör känna till. Mer om det senare.

Fler tidiga intryck?

– Ja, River 460 kan fås i några olika utföranden – med ett jockeysäte eller med lite mer praktiska sittbänkar och tillhörande förvaringsmöjligheter. Här har jag att göra med det förstnämnda, vilket jag personligen inte ser som något minus. Tvärt om.

Gustav fortsätter:

– Sedan blir jag lite nostalgisk när jag lägger om ratten och märker att båten fortsätter rakt fram, apropå egenheter. Det påminner mycket om Flugan, en plywood-båt som jag hade i de yngre tonåren och som jag övervägde att sätta en fena på för att få bukt med vad jag då tyckte var ett problem. (Se Hamnens reportage om snarlika Speedy som faktiskt har en fena – här).

Så vad säger du som ansvarsfull båttestare om egenheten att inte lyda när man vill gira?

– I det här fallet säger jag att man får ta båten för vad den är och att man måste lära känna den innan man försöker ta ut svängarna. Det är faktiskt inte bara av ondo. Mer om köregenskaperna i testen som publiceras inom kort.

River 460 är lätthanterlig, stryktålig, förhållandevis praktisk och byggd i rotationsgjuten plast.

Så River 460 är en bra ungdomsbåt?

– Samma sak där, jag återkommer till det i testen. Så mycket kan jag säga att den är stryktålig, fostrande och någorlunda praktisk.

Någorlunda praktiskt?

– Ja, allt är som bekant relativt men i en rak jämförelse med till exempel en vattenskoter så har River 460 ett betydligt större användningsområde. En nog så viktig aspekt när man som ungdom ska övertala sina föräldrar att skaffa en båt. “Morsan, den här kan du ju åka till Tistronskär och plocka svamp med” – typ.

– Sist men inte minst, och det ska alla föräldrar veta, så sitter man förvånansvärt bra trots att sätena är knappt tilltagna i storlek, avslutar Gustav Morin.

Se också:
Nitra M12 – ungdomsbåt i nyproduktion

Aspect 45 sjösatt – visar ny otrolig teknik

av
Aspect_45

Aspect_45_vagga
I lördags sjösattes Aspect 45 som av många beskrivs som den häftigaste, mest ambitiösa och tekniskt avancerade segelbåten någonsin. Här är första intrycken från mötet.

Hur många timmar av utveckling och båtbygge detta har tagit vet ingen utomstående. Ej heller vad det har kostat. Däremot vet vi att det var en smått chockerande upplevelse att se denna skapelse i verkligheten när hon sjösattes på Sune Carlssons Båtvarv i lördags.

Eller som Hamnens Claes Olivecrona uttrycker det:

– Aspect 45 är på många sätt det mest innovativa och galna och ambitiösa segelbåtprojekt jag har skådat.

Vad är det som är så omtumlande?

– Ja, var ska jag börja. Det är alltså en 45-fotare som är byggd helt och hållet i kolfiber. Hela skrovet är byggt i enkellaminat för att vara så lätt och starkt som möjligt. Men enkellaminatet, så kallad “single skin” ska också göra skrovet extraordinärt robust i jämförelse med ett sandwichlaminat. Det är ju väldigt bra när det kommer till stötar, vilket är otroligt viktigt för en fritidsbåt som utsätts för kontakt med bryggor, andra båtar och skav från fendrar. Det ger en totalvikt på 5,6 ton, vilket är ungefär hälften så mycket som båtar i den här storleken brukar väga.

Claes fortsätter:

– Ta bara masten och riggen som är 22 meter hög men som inte väger mer än 175 kilo. Så fortsätter det med kolfiber och ultralätta material rakt igenom. Till och med toalettstolen är custombyggd i kolfiber. Riggen är för övrigt ett kapitel för sig.

Hur då?

– Inte nog med att den är lätt. Den är också utformad på ett sätt som vi aldrig sett tidigare. Den kan bland annat böjas framåt. Undervanten är infästa i foten av masten. Masten står på en kula så att den kan vridas för bästa möjliga aerodynamik. Låter det rörigt? Jag får återkomma gällande detta och utveckla vid ett senare tillfälle.

Senare tillfälle?

– Ja, nu håller man som bäst på med att trimma in alla system och därefter har Hamnen blivit lovad en test. Något som förstås kommer att bli något alldeles extra.

Se också:
Aspect 45 – svensk värsting med lyxjaktsteknik!

Och så var det något med kölen?

– Ja, det är svindlande med alla detaljer ombord känns det som. Kölen är fällbar och såklart byggd i kolfiber. Den sticker 3,50 meter och är som nästan allt annat tillverkad in-house. Med fällbar köl kommer man som bekant in i grunda vikar men den stora grejen är att den kan vinklas både framåt och bakåt för att få extra släpp i aktern, eller för att lyfta stäven på till exempel en hård undanvind.

Den som gillar teknik och lika udda som spännande detaljlösningar måste se Aspect 45.

Vad mer?

– Ja, hur mycket tid har vi? Du kan få en teaser om motorn som är en el- och dieselhybrid och som är kopplad till en skaplig batteribank. Även här har man tänkt till både ett och två extra varv för att få allt att lira precis som man vill. Och så…

Ja?

– Och så, det galnaste av allt kanske. Hela segelsystemet med skotning, trim – ja kort sagt allt, styrs med knappar, fjärrkontroll och hydraulik. På så sätt behövs ingen muskelkraft. Man kan bara gå omkring ombord och ta hem på storen, släppa på focken eller vad som nu behöver göras för stunden.

– Behöver jag säga att det var en ganska nöjd Kåre Ljung (konstruktör) och Rolf Tannergård (initiativtagare och beställare) som befann sig på sjösättningen i lördags, avslutar Claes Olivecrona.

Pol Lux – första intrycken från testen av solcellsbåten

av
Pol_Lux_katamaran

Pol_Lux_katamaranEn ovanligt lättdriven solskensglidare som lockar med ett tillbakalutat och oberoende båtliv till en minimal driftskostnad. Det är själva grundidén. Här är första intrycken från testen av Pol Lux.

Tanken är förstås frestande – att kunna glida fram ljudlöst med hjälp av solkraft och vara helt oberoende av sjömackar, laddstationer och andra måsten. Må vara att Pol Lux inte är mycket till bobåt.

Bli medlem i Hamnen Plus, se testen av Pol Lux samt få tillgång till Hamnens arkiv av testade båtar!

För så är det väl, Gustav Morin?

– Jo. Eller nej, det beror på hur man ser det. Faktum är att man kan stänga in hela härligheten med ett slags tält, så jo, det går utmärkt att övernatta ombord – för den som har det rätta camping-sinnet.

Är Pol Lux den evighetsmaskin som vi hoppas på?

– Samma sak där. Det beror på hur man ser det. Den är väldigt lättdriven och har, om jag har räknat rätt, en räckvidd på typ 140 sjömil i fyra knop och 60 sjömil i sju knop. Men att hoppas på att man klarar sig med bara solen och solcellerna som energibank är att hoppas för mycket. Åtminstone än så länge. I dagsläget skulle det ta två veckor att ladda batteripacket fullt men det finns en del att göra gällande effektiviteten på den fronten och man kan få ner det till två dagar. Än så länge blir det svårt att klara sig på bara solkraft – men man jobbar på det.

Känslan av att människan behöver sakta ner och ta vara på naturens krafter har sällan varit mer närvarande än under testen av solcellsbåten Pol Lux.

Du låter entusiastisk?

– Ja, Pol Lux har så mycket som jag gillar. Vi snackar då om allt från det lättdrivna katamaranskrovet och den ljudlösa framfarten till stabiliteten och de minimalistiska lösningarna. Och ja – jag har det rätta camping-sinnet.

Sällan har Hamnen stött på en så lättdriven båt som Pol Lux. Den är den hittills mest energieffektiva elbåten vi testat.

Fler tidiga intryck?

– Ja det skulle vara alla finesser som kommer med en eldriven katamaran. Pol Lux har till exempel 230 volts uttag vilket gör att man kan ha med sig ett litet element eller så vid övernattning i tältet, kokplatta, stereo, kaffemaskin eller vad helst man vill. Sedan är den godkänd för upp till 13 personer, vilket gör detta till en svårslagen social plattform.

– Sist men inte minst gillar jag att Pol Lux är sprungen ur ett svenskt initiativ. Jag återkommer till det och mycket annat i testen som publiceras inom kort, avslutar Gustav Morin. (Uppdatering: Testen är nu publicerad.)

Se också:
Pol Lux – fyra knäpptysta knop på bara solkraft

Heyman 34 Sport – första intrycken från testen

av
Hamnen_test_Heymann_34_Sport

Hamnen_test_Heymann_34_SportFödd ur ett forskningssamarbete mellan Heyman Yachts, Chalmers och SSPA. Bara en sådan sak. Men nu undrar vi vad mytomspunna Heyman 34 Sport går för i verkligheten. Här är första intrycken från testen.

Inte helt överraskande har ovan nämnda forskning gått ut på att finna snabbast möjliga skrovform där det färdiga resultatet, Heyman 34 Sport, eller Celeste 34 Sport som den hette tidigare, lär vara något alldeles extra.

Bland annat talas det om den ovanliga egenskapen att denna kölbåt inte är begränsad av sin skrovlängd. I smult vatten har hon enligt uppgift seglat i upp till 16,74 knop konstant fart, och hon har potential för mer. Hon är alltså tillräckligt lätt för att kunna nå planing.

Så, Claes Olivecrona, är denna båt ett unikum när det gäller seglingsegenskaperna?

– Unikum är ett stort ord som jag kanske inte är beredd att använda – ännu – men det kan bero på vädret. Det blåser högst måttligt men jag anar en jädrans potential, säger Claes.

Du låter entusiastisk?

– Ja, fattas bara. Gabriel Heyman som har ritat båten är en klurig gubbe och det märks vart man än vänder sig. Ta däckslayouten och det sätt som trimtampar och linor är dragna på. Man har helt enkelt tänkt både ett och två varv extra.

Vad mer?

– Jo, sedan gillar jag att båten är ritad på beställning åt en lika klurig gubbe och hans specifika önskemål. På så sätt har man kunnat strunta i allt vad mätregler heter. Ej heller har man tvingats dra i handbromsen för att lösningar och detaljer ska passa in i långa serieproduktioner eller så. Även det märks tydligt. Därför är båten också befriande kompromisslös.

På vad sätt?

– Den är helt och hållet avsedd för snabb segling med få händer. Punkt.

Fler tidiga intryck?

– Ja, det första jag hade märke till var att båten är väldigt snygg med harmoniska linjer. Vi får se om jag för medhåll av Hamnens följare gällande detta. Det är också kul att den är eldriven. Där fick vi också några upplevelser som jag kommer att dela i testen.

Hamnens Claes Olivecrona testar Heyman 34 Sport en solig dag med lätt bris utanför Ellös på Orust. Tack vare att Heymann 34 Sport fokuserat på att hålla vikten nere så når den trots lite vind ändå ordentlig fart ut mot öppna havet.

Finns det inga plumpar i testprotokollet?

– Jo absolut, men de avslöjar jag när vi släpper testen inom kort. Då bjuder vi också på en demonstration av barlastankarna som fylls och töms på ett minst sagt sinnrikt sätt och som håller båten styv och upprätt. Det är för övrigt bara en i raden av alla snitsiga lösningar och finesser ombord, avslutar Claes Olivecrona.

Se också:
Celeste 34 Sport – ny svensk racer

Ryds 650VI DC – första intrycken från testen

av
Ryds_650VI_DC

Ryds_650VI_DCSå här ser den ut, nya Ryds 650VI DC, men frågan är vad den går för och hur den skiljer sig från den breda massan av daycruisers? Här är första intrycken från testen.

Västkusten, sensommar och strålande sol. Långa dyningar och upprört vatten om vartannat. Men också lugnare vatten i skydd bakom öar när så önskas. Det är med andra ord upplagt för en djuplodande test i alla slags förhållanden. Objektet för dagen är Ryds 650VI DC och vi fångar Hamnens Gustav Morin i farten.

Bli medlem i Hamnen Plus, se testen av Ryds 650VI DC  och Ryds 650VI BR samt få tillgång till Hamnens arkiv av testade båtar!

Fick jag med förutsättningarna där tycker du Gustav Morin?

– Nja, du skulle kunna krydda på med att Ryds 650VI DC är ritad av Ted Mannerfelt och att den redan har fått mycket cred för sitt tuffa och kanske lite djärva utseende. Den känns som en modern klassiker med sina svepta rutor och allmänt sportiga look.

Så det är en riktig racer du har stött på?

– Nej, skenet bedrar. Det är en stabil båt men mycket fokus på komfort och en inredningslayout som är mer tillbakalutad än fartinriktad. Jag tänker då på soffarrangemangen som med enkla handgrepp kan anpassas för alla slags ändamål. Det är alltså inte tal om några djupt skålade och/eller fjädrande sportstolar.

Gustav fortsätter:

– Detsamma gäller köregenskaperna. Denna förhållandevis breda och ganska låga båt känns som en riktig cruiser. Man har nöjt sig med 175 hk på akterspegeln men det går att få mer. Jag återkommer med en analys kring detta senare.

Något som överraskar?

– Nja, jag blir positivt överraskad av förbrukningen trots att det är något av Ted Mannerfelts paradgren – att rita lättdrivna båtar alltså. Jag fick en lunch med honom där vi bytte tankar och idéer och det är uppenbart att Ted är en lika erfaren som lyhörd kille som tänker, testar och analyserar mycket. Även det återkommer jag till i testen.

Har Ryds 650VI DC någon speciell målgrupp?

– Nej det kan man nog inte säga. I sådana fall är det en väldigt bred målgrupp då båten lämpar sig lika bra som dagturs-cruiser för kompisgänget som en övernattningsbåt eller weekender för ett par.

Du låter låter ju väldigt positiv!?

– Ja, faktiskt. Jag blir alltid lite glad när jag känner att en båt har en tydlig själ. Men sedan är ju båtar och båtliv en ständig lek med kompromisser. Naturligtvis har även Ryds 650VI DC lösningar som jag ställer mig tveksam till. Oftast handlar det om att man har velat  för mycket och försökt att få in för mycket – och att man lagt lök på laxen i form av finesser som jag personligen hade kunnat vara utan. Jag ska visa vad jag menar när kameran rullar. Testen publiceras inom kort, avslutar Gustav Morin.

Se också:
Ryds 735 VI – varvets största modell någonsin

Rand 25 Spirit – första intrycken från testen av elbåten

av
Hamnen_test_Rand_25_4

Hamnen_test_Rand_25_4Sober design med ett tydligt drag åt det sportiga hållet. Det är grunden men nu undrar vi vad Rand 25 Spirit går för med eldrift. Här är första intrycken från testen.

Elektrifieringen inom båtlivet går vidare och om Rand 25 Spirit vet vi att det den både kan fås med en V8 bensinmotor. Men att den nu också kan fås med elmotor.

Är det rätt uppfattat?

– Ja och jag ställer mig som bekant bakom de flesta initiativ till att elektrifiera båtlivet för miljöns och bränslekostnadernas skull. Men försöker ändå se någorlunda nyktert på det hela. Man kan säga att båtbranschen börjar som bilbranschen, att man tar befintliga båtar och sätter elmotorer och batterier i dem, på gott och ont, säger Gustav Morin.

Du låter inte lika entusiastisk som vanlig när ämnet elbåt ska avhandlas?

– Jorå, det ska bli spännande att se hur Rand 25 Spirit klarar av uppgiften! Men den är inte enkom byggd för eldrift så som till exempel Strana 23 eller Candela som båda optimerats för eldrift hela vägen från start, så den kommer kanske ha lite mer uppförsbacke på vissa bedömningspunkter.

Så vad kan du säga hittills?

– Att Rand 25 verkar lovande som den sobra och lyxiga dagtursracer som hon är. Ta bara layouten i sittbrunnen som är ett tydligt tecken på att tillverkaren har haft höga ambitioner gällande de sociala ytorna och att båten är en fantastiskt skön och glassig plattform till havs för kompisgänget.

Några tidiga intryck vad det gäller köregenskaperna?

– Där måste jag nog säga att det är stabiliteten som sticker ut mest.

Stabiliteten?

– Ja, om man lägger ihop en särdeles låg och bred profil med den låga tyngdpunkt som batteripacket ger i det här fallet så får man uppenbarligen en mycket stabil båt. Det kan jag skriva under på. Den knäar inte bara för att man rör sig från den ena sidan till den andra, om man säger så.

Och hur står det till med räckvidden?

– Jag håller som bäst på att kontrollera den i hela fartregistret ända upp till 30 knop och återkommer förstås med siffrorna i testen. Som en fingervisning kan jag dock säga att man kommer ungefär 20 sjömil i 20 knop, men betydligt längre om man lättar på gasen. I 5 knop kommer man 70 sjömil, men det är bara preliminära siffror som ska dubbelkollas. På kommande modeller kommer också batteribankarna att uppdateras. Mer om det i testen.

En fräck cruiser? Absolut – men frågan är hur Rand 25 Spirit ter sig med eldrift? Hamnens Gustav Morin bedömer allt från interiör till köregenskaper.

Har testdagen bjudit på något mer?

– Ja, men det har kanske inte så mycket med dagens testobjekt att göra. Likväl blir det tydligt hur körstilar kan skilja sig åt beroende på vad för typ av båt man har. Rand 25 Spirit är som bekant en sober glidare som man kör därefter. Annat var det med en dam i en robust aluminiumbåt som skulle lägga till mellan Y-bommar i närheten av oss. Hon körde offensivt, kom snett, skrek till omgivningen att hon minsann inte skulle ha hjälp, gasade på som tusan mellan y-bommarna och studsade till slut in på sin plats.

Oj!

_ …men det slutar inte där för medan vi var där hann hon sticka iväg och komma tillbaks igen och göra en minst lika våldsam tilläggning igen. Behöver jag säga att hennes båt var ganska bucklig?

Några avslutande tankar och/eller tryck?

– Ja, det känns som om elbåtar går samma väg som elbilar och att de har svårt att få acceptans hos den breda massan i början. Gällande elbilar har man kommit långt med detta men elbåtar har fortfarande en lång väg kvar att gå. Det kan vara svårt att motivera elbåtens pris och hävda resursslöseri med tanke på hur lite den används om inte…

Om inte?

… det får du se i testen som publiceras inom kort, avslutar Gustav Morin.

Se också:
Test: Rand 28 Leisure – ett stort kliv mot eldrift

Alukin C 650 – första intrycken från testen

av
Hamnen_test_Alukin_C_650

Hamnen_test_Alukin_C_650Hytten! Däri lägger den stora skillnaden mellan Alukin C 650 och liknade båtar i jämförbar storlek. Här är första intrycken från testen.

Utbudet av hyttbåtar fortsätter att växa så det knakar. Visste man inte bättre så skulle man dra alla över en kam. En närmare granskning bjuder dock oftast, för att inte säga alltid, på överrakningar. Alukin C 650 är inget undantag.

Bli medlem i Hamnen Plus, se testen av Alukin C 650 samt få tillgång till Hamnens arkiv av testade båtar!

Eller är det inte så?

– Jo absolut. Här har vi att göra med den hytt som hör till de förhållandevis största som skådats. Det finns plats för – nu ska vi se – fyr… fem… ehh… minst sex personer och med svängrum däremellan. Sedan har man satsat på en framåtlutande vindruta vilket är ett nytt grepp för Alukin. Något som också bidrar till känslan av rymd.

Det är alltså upplagt för bekväma persontransporter året runt?

– Ungefär så ja vilket för övrigt är helt i linje med hur vi har lärt känna Alukin. Man bygger båtar för året-runt-bruk eller åtminstone för körning när isen inte ligger för tjock.

Fler tidiga iakttagelser?

– Ja, jag kan säga att det är en livlig skapelse med sin 200 hästars Mercury där bak. Det hade kanske kunnat räcka med 150 hk men det här väl bra att ha lite extra att ge med en pendlarbåt som är tungt lastad. Och så…

Ja?

– Och så är 200 hästar det minsta man kan få på en Mercury om man vill ha det här stora blocket.

Vad mer kan du säga om köregenskaperna?

– Inte så mycket ännu då jag har precis bara påbörjat en test som ska pågå ett par dygn. Vi får se vad som tycks och tänks när testen publiceras. (Uppdatering: testen är nu publicerad.)

Vart bär det hän?

– Det här inte klart ännu men båten är lastad med fru och två barn – de sistnämnda med skitiga stövlar och med tanke på det senare så känns det extra bra.

Hur då?

– Om man ska stöka runt på öar med nyfikna barn och sandiga stövlar så kan en skinande vit plastbåt kännas ganska hämmande. Nu är vi rustade, avlutar Gustav Morin.

Se också:
Alukin DP 650 – egen snits i plåtbåtsdjungeln

Linder Arkip 530 BR – första intrycken från testen

av
Hamnen_test_Linder_Arkip_530

Hamnen_test_Linder_Arkip_530 Hållbara båtar med lång livslängd. Det är buskapet som Linder tar varje tillfälle att förmedla. Nu handlar det dock om att lära känna båten ute i verkligheten. Här är första intrycken från testen.

Få, om ens någon, kan ha missat att Linder har hög svansföring när det gäller sitt miljötänk. Speciellt stolta är man för att nya Linderbåtar är tillverkade av minst 50 procent återvunnet material.

Men det är kanske inte det som du fokuserar mest på mitt under brinnande test?

– Nja, nej miljötänk är förstås hedervärt men nu försöker jag lära känna båten litet mer på djupet, säger Claes Olivecrona.

Se också:
Linder Arkip 530 – kliver upp i storlek!

Hur går det?

– Jo, det går utav bara fanken. Vad sägs om 100 hästkrafter i kombination med lätt båt och en bottenvinkel på blott 16 grader? Det innebär i det här fallet en toppfart på sisådär 38 knop. Sedan bjuder det in till lite lagom buskörning, om man skulle vara på det humöret.

Och det är du?

– Nja, nej det vet jag inte. Däremot funderar jag över att tillverkaren själv tycker att Linder Arkip 530 BR är “iögonfallande vacker”. Det kanske är att ta i lite i överkant.

Fler tidiga intryck?

– Ja, jag gillar mycket av vad jag har sett hittills. Ta bara en sådan sak som dörren mellan pulpeterna som har sin egen speciella platsbesparande lösning. Mer om den i testen. Sedan blir jag lite imponerad av Linders produktionsteknik i stort.

Hur då?

– De har en helt egen teknik som bland annat går ut på att svetsandet är hållet till ett minimum och begränsat till stävbeslaget. I övrigt är det limning och skruvning som gäller.

Oj, det låter… ja hur låter det i dina öron?

– Det kändes litet oroväckande tills jag kom på att detsamma gäller för varenda trafikflygplan som flyger runt jorden.

Fler iaktagelser?

– Ja massor, men det får vänta tills testen släps inom kort, avslutar Claes Olivecrona.

Linjett 39 – första intrycken från testen

av
Hamnen_test_Linjett_39

Hamnen_test_Linjett_39Den som är ute efter ett “strykjärn” till segelbåt med raka skrovsidor, rak stäv, chines och extremt bred akter får leta vidare. Linjett 39 håller stilen och gör det bra. Här är Claes Olivecronas första intryck från testen.

Året var 1906 när LM Ericsson beställde tre 8,5 meters motorbåtar i ek. Det var också här någonstans som båtproduktionen på Rosättra Båtvarv tog fart på allvar.

Bli medlem i Hamnen Plus, se testen av Linjett 39 samt få tillgång till Hamnens arkiv av testade båtar!

Sedan dess har man överlevt allt från världskrig till pandemier och gjort det med den äran. Hela tiden med anpassning till skiftande krav. Eller “genom att vara modern utan att hänga på trender”, som man utrycker det på sin hemsida.

Så, Claes Olivecrona, är detta med tradition något som märks på nya Linjett 39?

– Ja det kan man säga. Den här båten är helt befriad från raka skrovsidor, köttbullestäv, chines och annat som är högsta mode för tillfället.

Så det är ingen snabbseglare?

– Jo, på sitt sätt. Man kan säga att den är anpassad för ett specifikt användningsområde. Är man ute efter en båt med gott om plats för åtta personer för vilda surfar på slörarna får man leda vidare. Här snackar vi om en något smäckrare båt som är anpassad för våra skärgårdar och som inte nödvändigtvis tvärstannar bara för att det blir stiltje i ett trångt sund. Den har en inneboende levande kraft som är mäktig. Undanvind och friska slörar är ju inte allt.

Se också:
Nya Linjett 39 – bättre byggteknik ger mer rymd
Se när Linjett smäller på grund med sin nya 43-fotare
Linjett bygger eldriven 34-fotare

Hamnens Claes Olivecrona testseglar Linjett 39 på svenska Västkusten utanför Ellös.

Du låter ovanligt entusiastisk?

– Ja, fattas bara. Förutom sina fina seglingsegenskaper så har den också en inredning i världsklass som man bara kan få på Rosättra Båtvarv. Ja – och på Orust. Och i finska Jacobstad. Och i Newport. Och – ja du fattar – den är något alldeles extra.

Fler intryck?

– Ja massor, men jag sparar det till testen.

Så vi avslutar här?

– Nja, jag kan också säga att ju mer jag lär känna båten desto mer framstår den som en av mina personliga favoriter i cruising-klassen. Ett hett tips är att hålla ögonen öppna när testen publiceras inom kort. Håll ut, avslutar Claes Olivecrona.