Få ljusglimtar i ny bedömning av den svenska havsmiljön

HaV_rapport_havsmiljon

HaV_rapport_havsmiljonEn handfull fiskarter, däribland hälleflundra och marulk, håller stadig kurs och fart på bättringsvägen. Detta enligt en ny rapport som i övrigt är fattig på ljusglimtar.

Tillståndet för de svenska havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart. Det visar en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har gjort. Ett fåtal ljusglimtar finns dock.

Se också:
Tidöpartierna om EU:s fiskestopp: ”Otänkbart att acceptera”

HaV bedömer att de flesta marina däggdjur (tumlare och sälar), sjöfåglar och marina fiskar inte uppnår god miljöstatus. Belastningen på havsmiljön bedöms idag sammantaget vara för stor.

– God miljöstatus är ett tillstånd där haven är friska och produktiva på en tillfredsställande nivå vilket är en förutsättning för ett hållbart nyttjande av havets resurser, förklarar Mats Svensson, chef för HaV:s havsförvaltningsavdelning.

Trycket på haven ökar

Bedömningen visar att haven skulle kunna ge större samhällsekonomisk nytta om tillståndet var bättre. När haven inte mår bra kan de helt enkelt inte leverera så mycket ekosystem­tjänster som de skulle kunna om de var friska. Yrkesfiske, marin turism och rekreation är de näringar som mest påverkas av en försämrad havsmiljö, men de orsakar också stor påverkan. Därtill accelererar klimatförändringarna vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för friska hav.

– Samtidigt ökar trycket på haven från växande verksamheter som energiproduktion, turism, transporter och exploatering i kustområdena, säger Mats Svensson.

Chans till återhämtning

Som helhet visar HaV:s bedömning att tillståndet för havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. De ljusglimtar som finns, syns främst om man tittar på längre tidstrender.

Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur uppnår inte god miljöstatus. Många fiskbestånd utsätts för ett för stort nyttjande. Men nio fiskpopulationer i Västerhavet, som varit mycket ovanliga, exempelvis hälleflundra och marulk, visar positiva trender.

– Det finns chans att dessa arter återhämtar sig i framtiden, förutsatt att nyttjandet minskar till hållbara nivåer vilket är ännu mer viktigt med ökade klimat­förändringar. För Östersjöns fiskbestånd ser det inte så ljust ut.

God miljöstatus uppnås inte heller när det gäller farliga ämnen i havsmiljön. Men över en längre tidsperiod har halter av flera farliga ämnen, till exempel flamskyddsmedel och DDT, minskat väsentligt.

Buller bedöms för första gången

För första gången har HaV gjort en bedömning av undervattensbuller, både det som är kontinuerligt (som främst kommer från fartygstrafik) och det som är impulsivt (exempelvis från sprängningar och undervattensarbeten). Buller stör till exempel de känsliga tumlarna. Knappt hälften av de bedömda havsbassängerna når god miljöstatus för det impulsiva undervattensbullret. Bara de nordligaste havsbassängerna i Östersjön når god miljöstatus för kontinuerligt buller.

– Vi har blivit säkrare i vår bedömning, och har nu en bättre helhetsbild. Det underlättar för oss på HaV när vi ska fatta beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för havsmiljön. Men naturligtvis återstår otroligt mycket att göra, både på kort och på lång sikt, säger Mats Svensson.

Fakta
Det är tredje gången som HaV gör en bedömning av miljötillståndet i svenska havsområden. Bedömningen ingår i arbetet med att genomföra havsmiljödirektivet i Sverige. Havsmiljödirektivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten. Det innebär också att EU:s alla medlemsländer med kust tar fram motsvarande bedömningar för sina marina vatten.

Minskad satsning på forskning i Östersjön

Svea_forskning_inledningsbild

Svea_forskning_inledningsbildÖstersjön är hårt pressad men nu hotar minskade anslag för satsning på provtagningar och forskning om innanhavet. Något som bekymrar såväl oceanografer som forskare.

I 30 års tid har forskare åkt ut på Östersjön en gång i månaden för att ta prover. Allt för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön. Men också för att hålla koll på utvecklingen och se vilka åtgärder som är verksamma för att motverka allt från algblomning till övergödning och klimatförändring.

Se också:
Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

Det hela bygger på långa mätserier men nu hotas alltså det vetenskapliga arbetet av en kraftig nedskärning i budgeten med närmare en fjärdedel, 23 procent, från 507 miljoner kronor till 392 miljoner kronor.

Svea_forskning_gang
Forskningsfartyget Svea måste ställa in flera expeditioner framöver.

Ökade kostnader

– Budgeten för miljöövervakningen har blivit mindre. Samtidigt har den ekonomiska situationen i världen gjort att kostnaderna har ökat för oss precis som för alla andra i samhället vilket har gjort att den totala minskningen blir ännu mer kännbar, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI, till DN.

I klartext innebär det att man redan i år måste ställa in några expeditioner. Bland annat de provtagningar som var planerade att i december. Likaså drabbas såväl Stockholm universitet, Umeå universitet och Göteborgs universitet som också bevakar miljön och tar prover i Östersjön.

En video som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön. Nu väntar minskade anslag för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön.

Övergödning största boven

Den största anledning till att Östersjön mår dåligt är övergödning. Något som i sin tur beror på utsläpp från jordbruket, från 50-talet och framåt. Ett problem som man började ta tag i först på 80-talet.

syrrkarta-hösten2019
Kartan visar områden med syrebrist (grått) och helt syrefria bottnar (svart) hösten 2019. Punkterna visar var mätningarna gjort som figuren baseras på. Illustration SMHI.

Syrebristen ett problem

Till detta kommer Östersjöns skiktade söta och salta vatten vilket gör det svårt för nytt salt- och syrerikt vatten har svårt att komma in i tillräcklig mängd genom de grunda Öresund och Lilla och Stora Bält. Det leder till syrebrist i bottenvattnet, speciellt i de djupaste delarna av Östersjön.

Se videon ovan som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön.

Isbrytaren Oden är i Arktis för att titta när isen smälter

oden-isbrytare-klimat-polaris
oden-isbrytare-klimat-polaris
Ett första brev från kapten Mattias Petersson på Oden har kommit från forskningsexpeditionen i Arktis.

Rubriken kan låta raljant men är faktiskt sanningsenligt. Den svenska isbrytaren ligger nu mellan Svalbard och Grönland. Där studerar man allt vanligare varmluftsflöden och deras klimatpåverkan.

Isbrytare har förutom den faktiska uppgiften att bryta is ytterligare ett viktigt uppdrag. Tack vare sin förmåga att ta sig till ovälkomnande miljöer är de även en utmärkt plattform för forskning. Inte minst för sådan forskning som rör klimatförändringar, polarisar samt när och varför de börjar smälta.

Det är långt ifrån första gången som Oden är på en expedition som denna. Men vanligtvis görs isbrytarnas forskningsturer till Arktis under högsommaren. Förhoppningen med att bege sig redan under våren är att kunna studera de varmluftsflöden som blir vnalgiare, kraftigare och mer långvariga och på så vis kunna bedöma klimatet i såväl Arktis som resten av världen i framtiden.

Läs även:
Svenska isbrytarna står pall – snart 50 år i rikets tjänst
Följ med ombord på Amerikanska kustbevakningens otroliga isbrytare
Sverige satsar på tre nya isbrytare i miljardklassen

Med hjälp av specialiserade väderprognoser kan Oden navigera till de områden där varmluften tränger upp. Väl på plats i dessa områden gör forskarna observationer som ska komma att används i datamodellering och ge en bättre förståelse för klimatpåverkan i Arktis.

– Grundtanken med ARTofMELT (forskningsprogrammet som står i fokus för resan) är att vi inte skall vara på en särskild geografisk plats. Med hjälp av de väderprognoser vi får kommer vi kunna se var vi behöver vara med fem till sju dagars förvarning och då flyttar vi oss dit. Däremellan ligger vi stilla och väntar, skriver Mattias Petersson, kapten på isbrytaren Oden i sitt resebrev.

Trots forskning finns även tid för skoj

Men trots att skeppet ligger stilla är det full aktivitet såväl på isen som ombord på isbrytaren.

– Vi har nu legat vid detta flak/station i fyra dygn och minst ett dygn till vill man vara kvar i området. Jag hoppas på att finna bättre vägar genom isfältet och norrut efter all rörelse vi sett de senaste fyra dagarna.

När arbetsdagen är slut hittar besättning och forskare andra sätt att fördriva tiden på. Tillsammans har man hunnit med att ha en välkomstmiddag och en Eurovisionfinal där det finska bidraget besegrade det svenska. Allt detta med en besättning ovetandes om att det i verkligheten blev det tvärt motsatta resultatet.

– Gruppen verkar ha funnit sig till ro och vi har en mycket trevlig och gemytlig stämning tillsammans ombord på vårt fina fartyg, skriver Mattias Petersson.

Här kan du följa Odens forskningsresa i realtid!

Död späckhuggare i Hunnebostrand ger forskningsmöjligheter

Den döda späckhuggaren i Hunnebostrand är den första som hittats sedan 1800-talet, nu ska den bli föremål för forskning.
Fotograf: Jimmie Lindell

Späckhuggare har cirkulerat mycket i svenska medier de senaste veckorna. Det avlidna djuret som hittades vid en brygga i Hunnebostrand kan nu bli föremål för forskningsframsteg. Inte sedan 1800-talet har en död späckhuggare hittats i våra svenska vatten.

För ett par veckor sedan stötte fiskekompisarna Elias och Olle på en späckhuggare i Smögens Hamn när de var ute och fiskade. Något som vi på Hamnen då berättade om. Några dagar senare blev det rubriker i medier igen då en späckhuggare hittats död vid en brygga i Hunnebostrand cirka en mil norr om den plats Elias och Olle sett det enorma däggdjuret på.

Om det rör sig om en och samma späckhuggare är oklart men kanske kan forskning nu ge oss en fingervisning om så faktiskt är fallet.

Den avlidna späckhuggaren bogserades bort från bryggan och togs upp ur vattnet av Kustbevakningen.

– Lyftet gick bra, den togs upp på en lastbil och kördes till Lysekil där nu kommunen tar hand om späckhuggaren, säger Anders Mikaelsson på Kustbevakningen till P4 Väst.

Nu väntar undersökning och analys

Én obduktion har nu gjorts av den döda späckhuggaren och från detta hoppas man kunna få svar på frågor om dessa mystiska varelser.

– Det här unika fyndet kommer ge forskningen möjlighet att analysera miljögifter, dödsorsak, hälsa och reproduktion bara för att nämna några få parametrar som vi kommer att kunna analysera, säger Linnea Cervin, marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet till P4 Väst.

Läs även:
Kryssningsfartyg omringat av över 1 000 valar
Elias och Olle mötte späckhuggare under fisketuren i Smögen

Inte sedan 1800-talet har ett så färskt kadaver från en späckhuggare hittats i Svenska vatten.

– Det är väldigt sällsynt att döda späckhuggare hamnar i Sverige och ännu mer sällsynt att få så färska och omfattande prover från dem, säger Linnea Cervin, marinbiolog på Naturhistoriska Riksmuseet.

Delta i unikt forskningsprojekt – leta skräp på stränder

Plastskrap-unikt-forskningsprojekt-delta-Plastexperimentet
Plastskrap-unikt-forskningsprojekt-delta-Plastexperimentet
Forskningsprojektet Plastexperimentet görs för andra året. Fjolårets resultat var tydliga, ständer är de mest nedskräpade platserna i naturen.

Mest plastskräp per kvadrat meter hittas på badplatser och ständer. Det är allt från cigarettfimpar till plastpåsar och mjuka plastförpackningar som dominerar. I forskningsprojektet Plastexperimentet uppmanas stora som små att vara med och kartlägga nedskräpningen.

Mikroplastföroreningar och flytande sopberg stora som öar har varit väl omskrivet under de senaste åren. Men allt detta kan ibland vara svårt att greppa eller kännas allt för långt borta trots att problemen även finns i våra svenska vatten.

För att kartlägga och få en bättre förståelse för plastskräp i naturen görs årligen ett rikstäckande medborgarforskningsprojekt kallat Plastexperimentet.

– Plaster är viktiga material, men den omfattande produktionen och användningen har blivit ett globalt problem som påverkar alla delar av våra liv, skriver Bethanie Carney Almroth, forskare vid Göteborgs universitet och vetenskapligt ansvarig i Plastexperimentet, i ett pressmeddelande.

Fjolårets resultat visade att badplatser och stränder var den undersökta naturtyp som registrerat de högsta medelvärden i såväl totalt antal som vikt av plastskräp per kvadratmeter.

Läs även:
Ocean Cleanup – summering för nya skräpsamlarmaskinen 
Plastimist – första jollen av plastskräp från havet

Nu börjar nästa plastsamlingsperiod

Nu har årets insamling som ska ligga till grund för nästa studie börjat och vem som helst får delta.

Under insamlingstiden 17 april till 31 maj får anmälda deltagare bidra till kartläggningen. Det är upp till var och en att välja en av fyra naturtyper där man samlar in plastskräp läng en 100 meter lång sträcka. Skräpet ska sedan vägas och sorteras in i olika kategorier. Resultatet rapporteras sedan in via projektets hemsida.

Hur mycket plast finns det i naturen, vilken typ av plast är det, och hur varierar det mellan olika platser och naturtyper? Det är några av frågorna som man hoppas kunna besvara med hjälp av undersökningen.

– Jag vill komma ifrån synsättet att det är individen som skräpar ner som är problemet. Problemet är systematiskt och finns på alla nivåer i samhället, säger Bethanie Carney Almroth i en intervju med sajten Forskarfredag.

Tycker du att detta låter spännande, vill du kanske också delta? Isåfall går det fortfarande att anmäla sig till årets Plastexperiment här!

Nytt system ska konvertera dieselmotorer till vätgasdrift

vatgasdrift-motor-diselmotor-konvertering
vatgasdrift-motor-diselmotor-konvertering
Forskarna med motorn som till 90 procent drivs av vätgas och minskar koldioxidutsläppen med hela 86 procent.

Är vätgas i framtidslösningen på våra klimatproblem? Nu har forskare vid University of New South Wales i Sydney tagit fram ett system som kan omvandla traditionella dieselmotorer till att gå på vätgas.

Inom bilindustrin har man redan kunnat se hur vätgas kan vara en möjlig väg framåt. Redan 2035 kommer försäljningen av nya fordon med förbränningsmotorer att vara förbjudet inom EU, efter ett beslut som togs i somras.

Men då majoriteten av alla fordon, land- som sjöbundna, drivs på en konventionell motor är vätgaskonvertering något som kommit allt mer på tal.

En grupp forskare från University of New South Wales Engine Research Laboratory har nu tagit fram ett splitternytt hybridsystem. Hybridsystemet blandar diesel med vätgas och ska kunna minska koldioxidutsläppen från förbränningsprocessen med nära 86 procent. I testet har blandningen föga förvånande till största del bestått av vätgas, närmre bestämt 90 procent. Men mixen av diesel och vätgas är inte jämn då det skulle generera för stora utsläpp av kväveoxider.

För det är just kväveoxidutsläpp som är den största utmaningen med vätgasdrivna förbränningsmotorer. Enligt forskarna ska den varierande blandningen i och anpassad timing av insprut lösa problemet.

Forskning i tidigt stadie

Men trots att systemet är designat för att kunna eftermonteras lär det ta tid innan en lösning som denna kan appliceras på gamla pentamotorer. Om det sker överhuvudtaget.

När produkten väntas nå marknaden inom de närmsta åren riktar den sig främst mot industriella anvädningsområden såsom gruvor. Men kanske kan det framöver bli en väg framåt för sjöfartens fraktfartyg?

Se även:
SeaBubbles – svenska bärplansbåten satsar på el och vätgas
Volvo Penta – så möter vi framtidens eldrivna båtliv
Nya Gotlandsfärjan gör 35 knop på vätgas!

För ett antal år sedan var världens första tysta, fossilfria och oceangående fartyg – Energy Observer – på besök i Stockholm. Då fick Hamnen.se kliva ombord och ta en titt på framtidens teknologi.

Oavsett när eller om forskarnas projekt realiseras för sjöfart är det sannerligen en spännande utveckling!

Följ med på Amerikanska kustbevakningens otroliga isbrytare

Isbrytare-i-tjock-is
Isbrytare-i-tjock-is
Isbrytaren Healy är en av de mest högteknologiska isbrytarna i världen och amerikanska kustbevakningens flaggskepp på området.

Tre knop genom en och en halv meter tjock is. Amerikanska kustbevakningens Healy är en mångsidig isbrytare av rang – se klippet i slutet av artikeln!

Den som tror att isbrytaren Healy bara bryter is är sannerligen ute och cyklar. Med sina 128 meter från stäv till akter och 25 meter mellan friborden är hon visserligen inte mycket större än de isbrytare som trafikerar våra svenska vatten. Men på den amerikanska kustbevakningens flaggskepp görs så mycket mer än att bryta is.

Sedan Healy togs i tjänst 2000 har hon blivit det första amerikanska fartyget att nå Nordpolen. I de arktiska vattnen har hon tillbringat otaliga månader där hon främst fungerat som en forskningsbas. Ombord finns kojer för 81 besättningsmän och ytterligare 51 forskningspersonal.

Därtill huserar Healy även laboratorium och forskningsutrymme på nästan 400 kvadratmeter. Allt utrustat med högteknologiska system för att forskningen ska kunna bedrivas på ett så effektivt och bra sätt som möjligt. Inte allt för olikt sin svenska motsvarighet – isbrytaren Oden.

Olycksdrabbad i Arktis

Under ett forskningsuppdrag 2014 i Norra Ishavet fattade Healys motor plötsligt eld. Detta lämnade henne strandad tills dess att skeppet och besättningen kunde undsättas.

Efter att ha blivit bogserad till en torrdocka i Kalifornien genomgick isbrytaren en imponerade restaurering. I arbetet plockades en del av fribordet bort, motorn togs ur och en ny sattes in.

En knapp månad efter branden kunde Healy återigen tas i tjänst. Sedan dess har hon gjort många obehindrade turer fram och tillbaka till Arktis.

Kan vi vänta oss liknande i Sverige?

Under fjolåret fick Sjöfartsverket designrapporter på hur nästa generation av svenska isbrytare kan komma att se ut. Då gjordes det tydligt att de i så stor utsträckning som möjligt ville kunna driva dessa på fossilfria bränslen, något som Hamnen tidigare rapporterat om.

– De nya isbrytarna är efterlängtade och vi står inom kort redo att upphandla och påbörja byggnationen. Nya isbrytare innebär att Norrlands hamnar får kapacitet att ta emot nya och större lastfartyg i framtiden, sade då Fredrik Backman, rederidirektör på Sjöfartsverket.

Fluctus är en kanal som tar upp intressanta fartyg och företeelser, ofta inom sjöfarten, och ofta med en pro-amerikansk vinkel.

Skadliga utsläpp hos över hälften av Sveriges fraktfartyg

Utslapp-fraktfartyg-olaglig-miljö-klimat

Olagliga mängder kväveoxid släpps ut av varannat fraktfartyg. Ämnet är hälsovådligt, har stor klimatpåverkan och bidrar till övergödning. Nu vill Transportstyrelsen utreda straffavgifter.

Det är EU-projektet Scipper som i sin senaste rapport kväveoxidsutsläpp från fartyg och hur dessa förhåller sig till så kallade Klass-III. I resultaten har forskarna tydligt sett att varannat skepp släpper ut så pass höga nivåer att det inte bara är skadligt för marina miljöer utan även för människor.

– Ett antal människor kommer att dö en för tidig död eller få astma, säger professor Johan Mellqvist, professor i geofysik på Chalmers till SVT Nyheter.

Från och med första januari 2021 ska alla dieselmotorer på fartyg byggda efter samma datum klara de utsläpps nivåer som satts upp inom ramen för Klass-III. En lagändring som nu visar sig inte har varit gångbar.

Mäts från broar, flygplan och drönare

Det är med fasta luftmätare som andelen kväveoxid i utsläppen kunnat hämtas in. Dessa har monterats på flygplan, drönare men också på broar som går över frekventa fartygsrutter.

Även om den metod som använts inte är den mest träffsäkra känner sig forskarna ändå säkra på att nivåerna är för höga då utsläppen i många fall varit mer än dubbelt så höga som gränsvärdena.

En statlig utredning kan behövas

De som bär tillsynsansvaret för fartyg på svenska vatten är Transportstyrelsen och nu vill man från myndigheten titta efter andra alternativ.

– Miljömålet att sänka kväveutsläppen är svårt att nå, så vi skulle vilja utreda till exempel en kväveutsläppsavgift för fartygstrafik, säger Caroline Petrini miljöhandläggare på Transportstyrelsen till SVT Nyheter.

Vad mer kan göras? En lösning är att tillsatser i bränslet som omvandlar kväveoxiderna till ofarligt kväve och vattenånga. Liknande teknik finns redan för dieseldrivna bilar och kallad Adblue.

Läs också:
Uppblåsbara segel ska minska fraktfartygens klimatutsläpp
Algblomningen – i år kraftigare än vanligt
Seglande drönare nytt vapen mot den globala uppvärmningen

Julgranar får nytt hem i Göta älv – som vågbrytare

Julgranar-göta-älv-forskning-miljö
Julgranar-göta-älv-forskning-miljö
Med hjälp av träbockar hålls granarna ner i den fålla som utgör strukturen för vågbrytaren. Foto: Sveriges Geotekniska Institut

Julen må vara över sedan länge. Men ett hundratal granar i Kungälv har nu fått ett nytt hem efter julstädet – som en slags vågbrytare i Göta älv.

Att motverka stranderosion är en stor fråga för Statens Geotekniska Institut (SGI). Nu testar myndigheten för andra gången en ny metod som ska förhindra att svallvågorna från de stora fartyg som passerar Kungälv äter upp strandkanten längst med Göta älv.

Idén är ganska så enkel. Stranderosion uppstår när vågor, tidvatten, vind eller andra faktorer förflyttar sand från en strand- eller åbank. Sanden transporteras sedan ut med vattnet till en ny plats ofta under ytan.

– Tanken är att denna typ av erosionsskydd kommer att minska erosion samt skapa gynnsamma och lugna förhållanden för växter och fiskar och öka den biologiska mångfalden i området, skriver Per Danielsson, nationell samordnare för stranderosion på SGI i ett pressmeddelande.

Testprojekt med goda resultat

Projektet har visserligen inte antagit någon större skala ännu. Hittills är det inte mer än 50 meter strandkant längs med Göta älv som fått den unika vågbrytaren. Men resultaten har redan nu gett lovande resultat.

 

– Vi har sett att det är lugnare i vattnet och att erosionen minskar. Att isen är kvar är ett exempel på att det är mycket lugnare i vattnet bakom erosionsskyddet, säger Per Danielsson till SVT Nyheter.

Läs om fler forskningsprojekt på sjön:
Livsviktig forskning 500 meter under ytan
Första fullskaliga spökskeppet sätter fart över Atlanten
Upprop från 78 svenska forskare: Så kan vi rädda haven

I år är det Kungälvsborna som försett projektet med sina utkastade granar. Men projektet har även väckt intresse hos Göteborgs stad. Statens Geotekniska Institut hoppas att man även där ska kunna samla in granar efter nästa julstäd för att få fler pilotprojekt i vattnet.

Seglande drönare nytt vapen mot den globala uppvärmningen

Segeldronare_plast_hav

Segeldronare_plast_havHur mycket koldioxid upptas egentligen av haven? Vem är den största boven? Det och mycket mer ska en ny typ av seglande drönare ta reda på i riktigt svårtillgängliga farvatten.

Det hela började med att man skickade ut den nya typen av seglande drönare i orkanen Sams väg för att samla in data och förbättra prognosmodellerna. Nu har Saildrone, som företaget bakom drönarna heter, sjösatt ytterligare tre exemplar som ska mäta koldioxidhalten i haven – med början i Golfströmmen.

Se också:
Drönare bekämpar miljöbrott i Gibraltar sund
Drönare snabbast på plats vid sjöräddning

Uppdraget leds av forskare från University of Rhode Island och syftet är att lära sig mer om processen genom vilken haven absorberar koldioxid.

Spretiga uppgifter

– Det finns en stor osäkerhet i havets koldioxidupptag. Nästan fyra miljarder ton CO2 skiljer genomsnittet av de modellbaserade uppskattningarna från våra observationsbaserade uppskattningar. Denna differens motsvarar nästan lika mycket koldioxid som hela USA släpper ut varje år, säger Jaime Palter, en av forskarna bakom projektet.

Vidare menar Palter att mätningarna kommer att bli avgörande när det gäller att ta itu med den globala uppvärmningen samt att hålla länder ansvariga för att minska utsläppen.

Filmade orkanen Sam

De seglande drönarna är väl beprövade och har seglat över Atlanten med framgång i båda riktningarna. Speciellt utmanande var seglatsen då man spelade in en video från insidan av orkanen Sam. En närbesläktad variant av dessa drönare blev också den första obemannade farkosten att segla runt Antarktis.

Data i realtid

De tre nya drönarna kommer att verka i Nordatlanten och segla fram och tillbaks över Golfströmmen i sex månader. Under tiden kommer data att skickas till forskarna i nära nog realtid.