förorening

Färja på grund i Blekinge – stor miljöräddning pågår

av
TT-lines färja Marco Polo gick på grund under söndagsmorgonen.

Över 70 personer har evakueras efter att färjan Marco Polo gått på grund i Pukaviksbukten. Nu är risken för stora miljöföroreningar överhängande.

Larmet om att en av TT-lines färjor hade gått på grund kom redan på söndagsmorgonen. Det var fartyget Marco Polo som gjort en avvikelse från sin vanliga rutt och då kommit in på grunt vatten.

– Det kommer att göras en utredning efteråt. Men nu är fokus på att få loss fartyget, säger Lisa Mjörning, chefskommunikatör på Sjöfartsverket till Blekinge Läns Tidning.

Under söndagsförmiddagen evakuerades passagerare och besättning som inte var kritisk för fartygets operation med hjälp från Sjöräddningssällskapet. Drygt 10 åt gången kunde de 70 personerna undsättas från färjan som enligt passagerare ombord luktade starkt av dieselolja.

Stora läckage av dieselolja

Efter larmet skickades Kustbevakningen till platsen där man snabbt kunde identifiera ett större läckage av såväl diesel som olja. Hur mycket som kan ha läckt ut är svårt att bedöma tills dess att man kunnat inspektera tankarna ombord på fartyget.

Kustbevakningen och Sjöräddningen har gemensamt lagt ut en närmre en kilometer barriär för att förhindra vidare spridning av oljan.

En hel del olja tycks dock ha tagit sig förbi barriärerna. Under söndagskvällen gick Sölvesborgs kommun ut med ett larm till allmänheten om att undvika kontakt med olja i vatten eller på land.

– Vi har begärt in förstärkningsresurser från MSB som kommer att stötta oss i saneringsarbetet. Personal från MSB är redan på plats och under morgondagen påbörjas utbildning av personal och genomförande av sanering, säger Anders Borgman, kris- och beredskapssamordnare Sölvesborgs kommun.

Utsläppet skulle kunna få stora konsekvenser för såväl natur och miljö som ekonomi.

– Vi följer utvecklingen noggrant. Ett oljeutsläpp längs Blekinges grunda kust kan bli förödande för natur, miljö och ekonomi. Vi har flaggat för den ökade risken för oljeutsläpp och kommer be MSB om hjälp om oljan når land, säger Peter Ryman, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Blekinge.

Stort utsläpp av palmolja utanför Gotska Sandön

av
utslapp-palmolja-kustbevakning-fororening
utslapp-palmolja-kustbevakning-fororening
Området om palmoljan förorenat täcker cirka 10 kvadratkilometer eller lite drygt 140 fotbollsplaner. Foto: Kustbevakningen

Ett område större än 140 fotbollsplaner norr om Gotska Sandön är förorenat med palmolja. Ett handelsfartyg misstänks nu för att olovligen ha tömt sina tankar på ett felaktigt sätt. Oljan lär försvinna av sig självt men kan göra skada på sjöfåglar i området.

Det var under tisdagen som Kustbevakningens flygplan upptäckte ett område på cirka tio kvadratkilometer norr om Gotska Sandön som tycktes vara förorenat med någon form av utsläpp. Ett misstänkt fartyg kunde snabbt beordras att ankra och efter ett åklagarbeslut kunde personal från Kustbevakningen på Djurö och Oxelösund gå ombord för att förhöra besättning och ta prover i fartygets tankar.

– Vi har säkrat bevis och har en tydlig källa, skriver Jonatan Örn, förundersökningsledare på Kustbevakningen, i ett pressmeddelande.

Den mest troliga orsaken till utsläppet är att det skett i samband med att handelsfartyget gjort en tankrengöring. En process som är hårt reglerad och har tydliga kriterier. Bland annat behöver utsläppen göras under vattenytan, fartyget måste hålla en viss hastighet och det får inte göras för nära land.

Själva processen är inget ovanligt utan snarare något nödvändigt för att kunde transportera olika laster. Men i detta fallet anar Kustbevakningen att någonting har brutit mot regelverket.

– Vi misstänker att metoden som har använts under tankrengöringen inte följt gällande regelverk och att detta har lett till att en större mängd släppts ut. Vi bedömer att minst 600 liter palmolja nått havet, vilket överstiger det tillåtna, säger Jonatan Örn.

Ett allt vanligare fenomen

På senare tid har Kustbevakningen uppmärksammat allt fler liknande utsläpp i svenska vatten. Enligt myndigheten så kan det att ha att göra med mängden nya ämnen som används i bränslen. Detta gör att utsläppen ökar när tankrengöringarna blir fler.

Dessvärre är utsläpp av oljor som denna svåra och i vissa fall till och med omöjliga att bekämpa. Men då det denna gång rört sig om palmolja lär naturen ta hand om nedbrytningen på egen hand. Men skador kan ändå förekomma.

– Palmolja är en relativt flyktig produkt, som både bryts ner i vattnet och dunstar i luften. Men de är kladdiga som andra oljor, och kan därmed skada sjöfågel som vilken annan olja som helst. Alla utsläpp i havet är till nackdel för havsmiljön och djurlivet, skriver Thomas Larsson, som arbetar med metoder för räddningstjänst på Kustbevakningen, i pressmeddelandet.

Upprop från 78 svenska forskare: Så kan vi rädda haven

av

Idag är det världshavsdagen och avstamp för FNs årtionde för havsforskning. I samband med detta går 78 svenska forskare ut i en gemensam debattartikel med budskapet att nu måste vi förändra vårt förhållande till havet. Väsentliga delar i uppropet har naturligtvis med båtlivet att göra.

Forskarna är ”djupt oroliga” över de dramatiska förändringar som sker även i Sveriges omedelbara närhet, med ”oöverskådliga konsekvenser för både människor och djur”.

  • Uppvärmningen av havet runt Sveriges sydliga kuster går snabbare än genomsnittet för planetens hav.
  • Överfiske har lett till att flera av våra lokala fiskebestånd är kraftigt hotade – inklusive arter som torsk som under årtusenden varit viktiga för kustbefolkningen.
  • I samband med uppvärmningen och i kombination med ökade transporter över haven har nya arter arter etablerat sig runt Sveriges kust, i vissa fall med allvarliga konsekvenser för våra ekosystem.

Forskarna pekar på ett antal konkreta åtgärder som måste vidtas samt att förändringen måste ske på flera plan inom politik, förvaltning, näringsliv samt hos individen.

10 saker som vi i Sverige kan göra!

 

Till att börja med bör Sverige verka för att genomföra de internationella avtal och åtaganden som redan beslutats om.

I Sverige kan, eller ska, vi göra följande:

  1. Bredda vårt val av hållbar mat från havet (till exempel arter som musslor och alger som påverkar miljön positivt och fler delar av fisken än filén).
  2. Utveckla och förenkla möjligheten för hållbart vattenbruk.
  3. Låta fler stora individer av fisk vara kvar i havet – de behövs för att återuppbygga lokala fiskebestånd och ger friskare ekosystem.
  4. Stödja hållbart fiske som bidrar till lokal livsmedelsförsörjning, särskilt i fattigare delar av världen.
  5. Sluta subventionera alla fossila bränslen och styra om till alternativa energisystem.
  6. Ställa om till ett mer hållbart båtliv och sjöfart genom att minska bränsleförbrukningen, störande undervattensbuller samt användningen av giftiga bottenfärger.
  7. Sluta producera och konsumera farliga kemikalier och produkter som kan hamna i havet.
  8. Sluta använda havet som en soptipp och utöka infrastrukturer för avfallshantering.
  9. Skydda särskilt våra känsliga grunda vikar från fysiska ingrepp, utsläpp av gödande ämnen och bekämpningsmedel.
  10. Restaurera kustnära livsmiljöer, såsom ålgräsängar, korallrev och viktiga lokala fiskbestånd.

Här finns debattartikeln i sin helhet.

Exotisk mask störde styrningen på fritidsbåt

av

En mask från ”down under” hotar att ställa till besvär för båtar i de skandinaviska farvattnen. Det är den australiska kalkrörsmasken som hittats på en skånsk propelleraxel.

Kalkrörsmasken är någon decimeter lång och bygger kalkrör som den lever i. Kalkrören fastnar i stora ansamlingar på fasta ytor som båtar och på undervattenskonstruktioner som bryggor och dammar.

På båtar kan masken orsaka störningar på till exempel styrsystem, vilket skedde i Lomma.

Tomas Bramell hos Oscars Varv i Lomma såg masken första gången i samband med en båtupptagning i höstas.

Hittade den vid kalkrörsmasken på hösten

– Då såg vi på propelleraxeln att den var beväxt med något vi inte kände igen och det var hårt som havstulpaner men längre och mer rörliknande. Vi tog en bild då vi inte sett den tidigare, sedan tänkte vi inte mer på det förrän vi fick ett mejl från hamnkaptenen om länsstyrelsens information om det här, säger han till SVT.

Kartläggning av spridningen

Det är inte första gången masken dyker upp vid skånska kusten, men Länsstyrelsen Skåne och Havs- och vattenmyndigheten ska nu försöka kartlägga spridningen, meddelade man i veckan.

Arten bedöms som invasiv. Foto: Per Olsson.

─ Den australiska kalkrörsmasken är en art med ursprung i Indiska oceanen eller Stilla havet. Det är en främmande art i svenska vatten, som tills vidare bedöms som potentiellt invasiv, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på Länsstyrelsen Skåne. och fortsätter:

– Bedömningen kan dock ändras om nya uppgifter framkommer som tyder på att arten är ett större hot mot svenska havsmiljöer än man först trott. Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans bedömt att vi ska försöka överblicka artens utbredning i Skåne.

Plastskräp i havet blir optimistjollar

av

Nu ska plastskräp som samlas in bli till nya Optimistjollar som sedan ska användas för att sprida kunskap om problemet. 

Pressmeddelande i sin helhet:

– Vi vill dels berätta om det stora miljöproblemet med all plast i havet. Men vi vill också visa att plasten är en resurs som går att återvinna och som inte borde hamna utanför återvinningssystemet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Varje år hamnar runt åtta miljoner ton plast i haven. I Sverige är Bohuskusten särskild drabbad av marin nedskräpning. Där spolas skräp motsvarande fem fulla badkar i land varje timme, och mycket av skräpet består av olika plastföremål.

Samlas in och gjuts om
Plastflaskor, påsar och annat plastskräp som samlas in av frivilliga ska återvinnas och gjutas om till optimistjollar.

Plastskräp ska bli plastjollar. 

Syftet är att sprida kunskap om det stora problemet med marin nedskräpning. Dessutom visar projektet att mycket av den plast som i havet är ett skadligt skräp egentligen är en användbar resurs på land.

Projektet är döpt till Optimist för havet, och drivs av Håll Sverige Rent, Svenska Seglarförbundet och Sjöräddningssällskapet tillsammans.

Sjöräddningssällskapet har optimerat fyra av sina miljöräddningssläp till att även fungera för att samla in plast från havet.

Växande problem
– Det är ett bra sätt för oss att utnyttja våra resurser och hjälpa till. Våra frivilliga och medlemmar har en stark relation till havet och vi vill vara med och få fler att få upp ögonen för vilket problem plasten i havet är, säger Niklas Jendeby på Sjöräddningssällskapet.

Förutom att samla in plastskräp kommer projektet även att åka runt i Sverige och informera och utbilda barn och unga i seglarklubbar och skolor. Starten för satsningen sker under Volvo Ocean Race i Göteborg och fortsätta på en rad andra platser under sommaren.

Vill vända trenden
– Genom Optimist för havet vi vill skapa framtidstro om att flödet av plastskräp till havet kan minska och att vi alla kan vara en del av lösningen genom att helt enkelt inte skräpa ner.

Tillsammans med våra 100 000 medlemmar och 340 klubbar kan vi verkligen göra skillnad. Vill vi ta vårt ansvar för miljön och för vår idrottsarena – våra hav och sjöar, säger Marie Björling Duell, förbundsdirektör på Svenska Seglarförbundet.

Projektet löper under tre år och finansieras av Svenska Postkodlotteriet.

Vanligt skräp längs kusten:
Cigarettfimpar
Plastpåsar
Godis- och glasspapper av plast
Knivar, gafflar och sugrör av plast
Förlorade och övergivna fiskredskap, så kallade spökgarn

VOR – Dee Caffari seglar för att rädda världshaven

av

Den rutinerade brittiska seglaren Dee Caffari leder en ung mixad besättning i nästa upplaga av Volvo Ocean Race och seglar för att rädda världshaven.

“Turn the Tide on Plastic” är en besättning som skiljer sig från de övriga i nästa upplaga av Volvo Ocean Race.

Inte nog med att den är ung – de flesta är under 30 år gamla. Det är också en mixad besättning med lika delar män och kvinnor från olika länder. 

Caffari tar rodret
Ledare för detta spännande lag är den rutinerade brittiskan Dee Caffari som deltog i den senaste upplagan av VOR ombord på Team SCA 2014-15.

Hon var också den första kvinnan som ensamseglade non-stop runt jorden åt “fel håll”. För att nämna en del av hennes blykölstunga CV.

Som namnet Turn the Tide on Plastic antyder så seglar de också för att sprida kunskap om det snabbt växande problemet med plastavfall i världshaven.

Dee Caffari på Team SCA 2014-15 – då som gast men nästa gång som skeppare. 

Plastavfallet i världshaven har växt till ett av de största miljöhoten och enligt beräkningarna så kommer mängden plastavfall att fördubblas under detta årtionde om det får fortsätta i samma takt.

Team “Turn the Tide on Plastic” är det sjätte laget som är anmält till nästa upplaga av VOR och backas upp av Mirpuri Foundation och Ocean Family Foundation.

Två organisationer och ett mål
Båda dessa organisationer arbetar med att öka medvetenheten om föroreningarnas effekter, vikten av biologisk mångfald och nödvändigheten av bevarande av världens hav.

– Det är en ära att få segla och leda en besättning samtidigt som vi sprider ett viktigt budskap, säger skeppare Caffari.

Hon fortsätter:

– Det är hjärtskärande att veta hur mycket plast det är i haven och att se hur vi missbrukar vår planet. Den här kampanjen handlar om att driva människor att proaktivt göra något åt ​​det.

Plastavfall i havet har växt till ett av klotets störta miljöproblem. 

Volvo Ocean Race starar i spanska Alicante den 22 oktober och har delstopp i Lisabon, Cape Town, Melbourne, Hong Kong, Guangzhou med målgång i Haag i slutet av juni 2018.

Läs också:
VOR – mycket nytt i nästa upplaga!

Mer om plastavfall i havet:
Starka bilder – plågsamt med plastavfall i världshaven!

…men allt är inte nattsvart – se också:
Boyan Slat ska rädda världshaven!
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav.

Breaking news – fraktfartyg läcker olja!

av

I detta nu ligger ett fraktfartyg och läcker olja och kemikalier utanför Taiwan. Se drönarvideo som visar eländet i detalj!

Tionde mars fick TS Taipei problem med sina motorer och drev på grund vid Taiwans norra kust. Sedan dess har fartyget sakta brutits isär och till slut gått hav på mitten. Containrar faller i vattnet och giftiga ämnen läcker ut i havet och in mot land. 

Den Taiwanesiska regeringen verkar reagera ytterst långsamt.

Äventyrarna som ska rädda Östersjön från mikroplaster

av

Hela 40 ton mikroplaster släpps ut i Östersjön varje år. Nu ska ensamäventyrarna Oskar Kihlborg och Sören Kjelkvist, som i samlad erfarenhet bestigit Everest och rott såväl till Ryssland som paddlat runt Norska kusten, tillsammans ståpaddla från Gotland till Stockholm för att uppmärksamma problemet.

En ny undersökning från Stockholms Universitet visar att upp till 40 ton mikroplaster från duschtvålar och skrubbkrämer varje år når Östersjön.

Nu vill forskare att produkter som innehåller plastpartiklarna märks och att de på sikt försvinner ur handeln.

I många miljöfrågor kan det kännas svårt att bli en del av lösningen men i den här frågan kan alla dra ett strå till stacken och sluta använda produkter som innehåller plast. Det är framförallt duschtvål, tandkräm och peelingkrämer som spolas vidare ut i avloppen.

Om det står polyethylene, pe, på innehållsförteckningen till dessa artiklar innebär det att produkten innehåller plast. Enligt den nya rapporten hamnar cirka 130 ton mikroplast i  avloppen i länderna runt Östersjön.

Reningsverken klarar att rensa bort en del men mellan 10 och 30 procent fortsätter ut i naturen.

Läs mer om Oskar Kihlborgs tidigare rodd till Finland.

Läs mer om Sören Kjellkvists rodd till Ryssland.

Tar sig genom reningen
De minsta plastpartiklarna ger störst problem. De tar sig enklast igenom reningsverken och blir föda för plankton och musslor. Men de äts även av större djur och då vandrar plasten upp i näringskedjan.

Forskare uppskattar att en europeisk skaldjursätare i snitt får i sig omkring 11 000 plastpartiklar per år. Det finns ännu inga bevis för att plasterna direkt påverkar människans hälsa men man kan konstatera att plasterna fylls på i Östersjön och att det inte finns någon möjlighet för oss att få bort dem därifrån.

Ny app visar innehållet
Det har utvecklats en app som berättar om en vara innehåller mikroplaster. Appen går att ladda ner från www.beatthemicrobead.org. I App Store heter den: Warning: Plastics Inside!

Läs mer om de nya rönen om mikroplaster i Östersjön!

Boyan Slat – kan bli världshavens räddare

av

Man kan sucka uppgivet åt till synes oöverstigliga miljöproblem. Eller göra som holländaren Boyan Slat, 19, som på kort tid har blivit en prisbelönad och internationellt känd miljöhjälte tack vare en till synes enkel men mycket genial idé.

Man kan sucka uppgivet åt till synes oöverstigliga miljöproblem. Eller göra som holländaren Boyan Slat, 19, som på kort tid har blivit en prisbelönad och internationellt känd miljöhjälte tack vare en till synes enkel men mycket genial idé.

Med de metoder och resurser som finns idag skulle det ta tusentals år och kosta otroliga summor att städa upp plastavfallet i världshaven. Plastavfall som beräknas ta kol på hundratusentals marina däggdjur och miljontals sjöfåglar varje år. En vetskap som får de flesta att skaka på huvudet och försöka tänka på något roligare.

19-årige Boyan Slat är övertygad om hans uppfinning kan göra världshaven renare.

Men för Boyan Slat blev just den vetskapen början på en intensiv efterforskning och utveckling av en till synes genial metod att städa världshaven. Under en semester med dykning i Grekland hade han siktat mer plastavfall än fisk i vattnet och nu fick det vara nog.

Han bestämde sig för att avsätta ett halvt år till att bara försöka förstå varför världens hav är så förorenade. Och vad man kunde göra åt det och en lysande idé började gro. Metoden att lägga tid och pengar på att åka runt och samla in sopor i haven var en feltanke. Bättre är att låta soporna samla upp sig självt med hjälp av vindar och strömmar.

Som alla pionjärer stötte han på skeptiker som tyckte att hans idé var för bra för att vara sann. Men med sin starka drivkraft har han nu vunnit allt mer mark och träffat allt fler sponsorer samt sakkunniga som börjat lyssna istället för att avfärda.

Boyan Slat och hans organisation har nu gjort en vetenskaplig studie som bevisar att det går att städa upp nästan häften av plastföroreningarna från norra Stilla havet på bara tio år med den nya metod. I siffror är det 33 gånger billigare och 7 900 gånger snabbare än vad som var möjligt tidigare.

Enkelt förklarat bygger metoden på en jättelik skräpuppsamlare bestående av en plattform med långa barriärer som placeras ut på ett lämpligt ställe dit strömmar och vågor för plastafallet. Skräpet silas och sorteras och tack vare att man använder just barriärer istället för nät gör att inget djurliv fastnar och går till spillo.

Många tester har genomförsts, både i havet och i laboratorium.

Boyan Slat har med andra ord gjort stora framsteg sedan Hamnen.se rapporterade om projektet för ett år sedan. Nu har man testat plattformen och barriärerna med tillfredsställande resultat. Men det krävs fortfarande justeringar och pengar för att sparka igång projektet i full skala.

På hemsidan The Ocean Cleanup kan man ge ett bidrag samt följa utvecklingen av en ovanligt driven tonårings strävan och steg mot att sanera världshaven från plastavfall.