Folkbåt | Hamnen.se

Renovering – han köpte en Folkbåt för ett pund

14 juni, 202213 juni, 2022 av Elias Johansson Rimsby

Ett pund. Det var köpeskillingen när Folkbåten “Swift” räddades från en säker död. Här är storyn om hur man kan “bli vid” ett renoveringsprojekt “såsom av en händelse”.

“Jag letade inte efter ett projekt. Jag letade inte heller efter en båt. Men jag såg något speciellt i denna Folkbåt från 60-talet.”

Så börjar storyn om renoveringen av Folkbåten “Swift” som räddades från ett båtvarv på Isle of Wight och som var riktigt illa däran.

Snyggast i Storbritannien

Ett år senare var hon i fullgott skick och idag är hon troligtvis den mest välhållna Folkbåt som finns – åtminstone på Brittiskt farvatten.

Här här är storyn från My Classic Boat om en den omfattande renoveringen och om hur man kryddar en redan kritikerrosad klassiker ytterligare med smart förvaring och sluga finesser.

Se videon!

Fler topprenoveringar:
Drömmen om en trygg långfärdsbåt
Marga IV – nu starkare än någonsin
Renovering – gammal racingbåt blir som ny!

Klinkbygge upptaget på Unescos kulturarvslista

27 december, 202122 december, 2021 av Elias Johansson Rimsby

Tekniken att bygga träbåtar av överlappande bordplankor är pinfärsk på Unescos kulturarvslista – men detso äldre i nordisk båtbyggartradition.

Vi talar alltså om en teknik som var gammal och och beprövad redan på vikingatiden och som har funnits i de nordiska länderna i nästan 2 000 år.

Plankor med överlapp

Det gäller båtbyggnadstekniken där bordläggningsplankorna i skrovet överlappar varandra och som är känd under namnet klinkbyggnadstekniken.

Nu ska den bli ännu mer känd då den nu är upptagen på Unescos lista över kulturarv.

– Vi är väldigt glada att Unesco nu beslutat godkänna nomineringen och därmed värdesätta det stora engagemanget hos dem som bygger och seglar dessa båtar och som är del i en levande hantverks- och kunskapstradition, säger Mats Djurberg museichef på Sjöhistoriska museet och tidigare generalsekreterare för svenska Unescorådet.

Lång process

Efter en lång nomineringsprocess över flera år på initiativ av den norska föreningen Kysten har nätverk av båtbyggare, båtbyggarutbildningar, ideella museer och föreningar bildats runt om i Norden. Något som resulterat i att den nordiska klinkbyggnadstraditionen nu skrivs in på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.

Många inblandade

– Jag är väldigt imponerad av att så många svenska aktörer, som Föreningen Allmogebåtar och båtbyggarutbildningarna på Skeppsholmens, Stensunds och Litorina folkhögskola, gemensamt gått ihop i denna fråga och att de nu lyckats få den första svenska traditionen på Unescos lista, säger Mats Djurberg.

Se också:
Folkbåtsägare med 45 000 sjömil i ryggen delar sina knep

Folkbåtsägare med 45 000 sjömil i ryggen delar sina knep

11 oktober, 20195 april, 2019 av Gustav Morin

Carol Hasse är sjöman och segelmakare och har kört såväl 100-tons betongfraktare som snabba flerskrovare. Men det är Folkbåten hon fastnat för. Här berättar hon varför.

Den första Folkbåten sjösattes 1942 i Göteborg och har sedan dess spritts sig till flera delar av världen.

I Sverige är den fortfarande en aktiv klass och den kappseglas också aktivt på till exempel San Francisco Bay. Vanligast är såklart cruisingsegling men det finns också exempel på ordentliga långseglingar. Över Atlanten, till exempel.

Carol Hasse är en av frälsta. Hon har ägt och seglat sin båt sedan 1979 i trakterna kring Vancouver, British Columbia i Canada.

Hon har haft sin båt sedan 1979 och verkar trots sin erfarenhet av allehanda flytetyg aldrig haft en tanke på att byta.

– Folkbåten är fantastisk. Den seglar underbart. Svarar fint på rodret och styr alltid dit man vill. Den utmärker sig mest seglingsmässigt i hård vind. Då är det få båtar i samma storlek som hänger. Jag känner mig säker och jag tycker att den är lätt att hantera – nästan oavsett väder och vind.

Det råder inga tvivel om att Carol gillar det enkla båtlivet. Bland annat föredrar hon vrickåra framför utombordare.

– Jag använder bara utombordaren om jag möter stark motström. Annars är det vrickåran som gäller när vinden sviker eller när jag ska in och ut ur hamnar. När jag väl får upp farten gör båten ett par knops fart. Enda minuset är att det är svårt att backa, säger Carol Hasse.

I videon ovan berättar Carol ödmjukt om hur hon lever ombord under sina turer som ibland varar i en månad.

Folkbåt är fortfarande en aktiv kappseglingsklass i Sverige. Här är en video från Södra Sverige inför SM.

Välskött Folkbåt bortskänkes!

7 november, 20193 maj, 2016 av Redaktionen

Pengar är ointressant. Det enda viktiga är att Andres Päärts Folkbåt ska hamna hos någon som brinner för att segla, sköta och vårda den med stort hjärta.

Andres Päärt har seglat och vårdat Folkbåten La Vie i 30 år men tvingas nu inse att det egna företaget och andra intressen tar för mycket tid av en båt som förtjänar det bästa av kärlek och underhåll.

Därför skänker han bort den och under de senaste dagarna har han fått oräkneliga telefonsamtal och minst 300 mejl av folk som gärna vill få en välskött segelbåt till skänks.

– Flera har sagt att de kan komma omedelbart med lastbil och kran. Men så enkelt är det inte för mig. För mig är det som att gifta bort en dotter, säger Andres Päärt.

Han fortsätter:

– Jag har levt med båten så länge och kan den utan och innan. Därför är pengar ointressant. Det enda som betyder något är att den hamnar rätt.

Så har du någon drömbild över hur den nya ägaren ska se ut?

– Jag trodde att jag hade det. Men vid närmare eftertanke så kan det vara vem som helst, gammal eller ung, som förstår att det här är en adoption mer än en gåva.

Se annonsen här.

Solo över Atlanten med Folkbåt av trä

4 maj, 20215 oktober, 2015 av Gustav Morin

Här är en fantastiskt underhållande och inspirerande story om unge Leo Sampson som köpte en gammal träfolka, packade den med alldeles för mycket grönsaker, öl och vin och satte kurs över Atlanten med en sextant i högsta hugg.

– Förnuftig, som alltid, hoppade min flickvän av och lämnade mig och min folkbåt för en cruisingkatamaran med toalett, kylskåp och all annan orimlig lyx.

Så lyder ett av många sköna citat från Leo Sampsons berättelse som nyligen publicerats i Yachting World.

Med stor självironi berättar han som sitt äventyr som de flesta helst bara läser om.

Rutten lyxfolka
Leo köpte sin Folkbåt från 1947 i England för 25 000 kronor, vilket var precis vad han lyckats skrapa ihop som båtbyggarlärling.

Båten var i tämligen ruttet skick men Leo tyckte ändå att den var lyxig i jämförelse med den 19-fots segelbåt han också ägde.

För att förvalta sitt köp och nära drömäventyret flyttade han in i Folkbåten som i sin tur huserade under ett skjul på land.

DSC 0513 500x332 1 Här bodde Leo en hel vinter. Det var kallt men exceptionellt billigt och han fick möjlighet att tjata till sig kunskap från alla varvsgubbar som visste något om träbåtar.Foto: Leo Sampson.

Med flinka hantverkarfingrar rustade han den svenska gamla skönheten, döpte den efter sin driftige mormor och satte sen segel mot Västindien – utan modern navigationsutrustning, utan autopilot, utan motor (Leo använder istället en vrickåra i sann Yrvind-anda). Men, med ett positivt sinne, en gitarr och mycket mat och dricka.

– Jag köpte sextanten för hälften av vad en vettig måltid kostar, skriver han och byter ämne efter att han också konstaterat att han snabbt fick ganska bra koll på såväl solhöjd som planeter och oftast hade ganska bra koll på sin position.

Tät som en papperskalender
Leo Sampson har verkligen förmågan att vända något dramatiskt till underhållning . För nog lär det ha varit ganska tufft att korsa detta enorma hav ensam i en läckande gammal träbåt med en rufflucka lika tät som en papperskalender.

DSC 0824web 500x332 Lägg märke till sittbrunnen som blivit av med sina tofter. Allt för att bli mindre blöt i havssjö.
Foto: Leo Sampson.

“Har du seglat hit? I den där!?”, ska tydligen ha varit en högst vanligt förekommande fråga när Folkbåten landade i olika hamnar. En fråga som Leo själv anser vara lika vettig som att förhöra någon om de “verkligen kört dit sin nyss parkerade bil?”. Men han inser också att hans båt ofta sticker ut från mängden genom sin ynklighet och uppenbara brist på utrustning.

Vilja att snooza och toalettläsa
I allt det härliga och högst sorglösa seglandet har Leo ändå några negativa upplevelser att dela. Han berättar till exempel om fall som fastnat, om åskmoln, stora vågor och om att övervinna viljan att trycka på snoozeknappen istället för att gå upp på däck och återigen konstatera att han inte är nära att bli överkörd av ett fartyg. Något han lägger extra vikt på i den negativa delen i berättelsen är utmaningen att uträtta en ens nämnvärd mängd toalettläsning.

– Det blir extra svårt när båten konstant rullar 45 grader från det ena till det andra hållet och man har ett mindre vattenfall att handskas med. Det är ofta svårt att bibehålla ens en uns av värdighet.

Den största ironin måste nog ändå vara avslutningen.

– Jag hade seglat tusentals sjömil för att landa på en varm och vacker plats och det första jag gör är att kliva in på ett genom airkondition isande kallt McDonalds!

Läs ett större kapitel av berättelsen på Yachtingworld.

Mer om Folkbåten Lorema, om Leos hantverkarkunskaper och om hans underhållande äventyr och uppdrag finner ni på www.sampsonboat.co.uk.
Leos Facebook.

Klassiker kappseglade till minne av Norlin

26 maj, 2013 av Gustav Morin

I samband med Skärgårdsmässan i Wasahamnen i helgen anordnades en kappsegling till minne av konstruktören Peter Norlin. Ett antal fantastiskt vackra båtar gjorde upp i bitvis hård vind. Se stort bildspel.

På lördagen gick Sjögårdsregattan och på söndagen gjorde de klassiska kappseglarna upp i en regatta som hölls till minne av konstruktören och kappseglaren Peter Norlin.

Alltifrån fina Folkbåtar till R10:or och Skärgårds 95:or startade vid Kastellholmen och stävade sedan upp mot Fjäderholmarna i bitvis riktigt frisk bris. Jaktstart gällde, alltså långsammast först enligt SRS, och de stora båtarna fick kämpa för att komma ikapp. Söndagen började soligt med frisk vind men lagom till att vi mötte upp med fotobåten öste regnet ner.

– Lördagen var verkligen optimal. En riktig propagandadag för att kappsegla klassiska båtar, säger Olle Appelberg som var med och arrangerade seglingarna.

Pris för livräddning
Det är beundransvärt att de vackra och välseglande klenoderna hålls efter till hundra procent och seglas avktivt. De är verkligen en fröjd för ögat. Härligt att besättningarna inte drar sig för att sätta sina smycken på prov. På tal om att ta hand om vackra klenoder delades ett pris ut till Bobby Cyrys som är den nye ägaren av “Talatta”, en SK55. Han räddade henne från upphuggning och deltog också i kappseglingarna.

– Även söndagen blev väldigt lyckad, trots regnet. Det var fin kappsegling, säger Olle Appelberg som också understryker att även om dessa vackra gamla segelbåtar har smyckat Wasahamnen under veteranbåtsmötet under Skärgårdsmässan så kallas de inte för veteranbåtar.

– Detta är aktiva kappseglingsbåtar!

Vinnare första dagen blev R10:an Itaka från 1933. Den kappseglar flitigt och har säkerligen ordentligt samtrimmad besättning. Tvåa blev den Internationella 5:an “Arvids sista” och trea den vita 5:5:an.

Itaka vann knappt
Även andra dagen vann Itaka men den här gången med bara några meter till godo till förra årets vinnare –kustkryssaren Winnie. Trea blev folkbåten Eva Cecilia.

Vill man se de stora R10:orna och SK95:orna får man passa på under ÅF Offshore Classic och ÅF Inshore Classic. Sen lär de delta i kustkappseglingen som går från Trosa till Akrkösund och Arkösundsregattan. Riktiga entusiaster beger sig såklart också till nordens största regatta för klassiska båtar – Sveaborgsstopet – som går i Helsingfors 10 augusti. Det är 20 entypsklasser och tre SRS-klasser som gör upp.

Till minne av Norlin
För er som gillar båtkonstruktion, eller bara vackra eller snabba båtar i allmänhet, rekommenderar vi ett besök till Sjöhistoriska muséet som håller fotoutställning med hela Peter Norlins spektrum av segelbåtar – från den första, Scampi från 1969, till hans allra sista skärgårdskryssare av A22-typ.

Utställningen heter “Rena linjer, ren segling” och uppmärksammar hans produktion med hjälp av ritningar, foton och halvmodeller. Den är igång till oktober.

Foto: Gustav Morin.

Test: Elan 210 – liten är bäst

15 februari, 20223 oktober, 2011 av Gustav Morin

Elan 210 planar på hård undanvind men har husrum för fyra. Den passar trendkänsliga unga som ratar sunkiga 80-talare. Och är en frisk fläkt för gamla storbåtsseglare som behöver känna på livlig, enkel och modern segling igen.

Vi testar och jämför med Folkbåten – vad har hänt på 60 år?

Elan 210 data:
Längd: 6,34 m
Bredd: 2,50 m
Djup: 1,55/0,50 m
Vikt: 900 kg
Vattentank: 55 L
Designer: Rob Humphreys
Storsegel: 14,7/ 16,7 kvm
Gennaker: 52 kvm
Pris: 329 700 kr.

Mer info: www.nordicyachts.se

Snobb testar nya folkbåten Campus 7.4

14 november, 202223 juni, 2011 av Gustav Morin

För reportern Claes Olivecrona handlar mycket om storlek. “Ju större desto snabbare, bekvämare och bättre”, tror han. Här tvingas han testa Campus 7.4 – den nya folkbåten för under 300 000 kr.

Tack vare den uppfällbara kölen kan man glida upp på stränder och in i grunda vikar. Viktigt är dock att ha en plan för hur man ska ta sig ut igen.

I riktigt lätta vindar är gennakern räddningen. Under testet seglade vi i sju knop i bara några m/s för en snäv halvvind. Den har inget deplacement som driver mellan byarna men den accelerar lätt och snabbt så snart vinden träffar.

En självslående fock hade varit trevligt.

Snyggt eller fult? Peket fungerar i vilket fall bra som landgång. Ett måste för båtar med rak stäv.

Fakta Campus 7.4:
LÖA: 7,45 m
Bredd: 2,59 m
Djupgående: Ca 1,75 m alt. 0,3 m
Deplacement: Ca 1 000 kg
Segelyta, stor: Ca 18,5 kvm
Segelyta fock: Ca 11,5 m
Spinnaker/Gennaker: Ca 35-50 kvm
Antal kojplatser: 4 st
Designer: Bernt Lindquist

Svenska Daytripper blir kinesernas Folkbåt

7 november, 201928 februari, 2011 av Redaktionen

Svenska Daytripper från Ocke Mannerfelts ritbord ska göra kineserna till ett seglande folk. Den visas på Allt för sjön på Stockholmsmässan som öppnar lördagen den 5 mars för allmänheten.

Kinesiska staten är med i projektet Daytripper och de satsar stort. En hel fabrik har byggts för att tillgodose kinesernas behov.

300 båtar om året ska byggas till att börja med. Och allt detta för att en svensk fick en idé. Ocke eller Ted, berättar på mässan hur det kunde bli på det här viset…

Bernt Lindqvist om nya Campus 7.4

28 januari, 2011 av Redaktionen

Går det att återskapa 70-talets succébåtar? Finns det plats för en hanterbar familjebåt? Hur ser en modern ”folkbåt” ut? Diva- och Campuskonstruktören Bernt Lindquist beskriver idéerna bakom nya Campus 7.4.

Idéerna bakom Campus 7.4
Nostalgitrender i all ära men inget blir riktigt bra om man försöker återuppliva det som var en gång. En IF-båt eller en Maxi 77 var fantastiska båtar för sin tid och gjorde ägarna lyckliga men utvecklingen har trots allt gått framåt. Men finns det något att lära av 70-talsbåtarna?

Skulle man kunna skapa en ny folkbåt genom att ta tillvara lite av det som präglade båtarna under den perioden? Skulle den enkla seglingen kunna återuppstå i ny tappning?

Hur skulle en ”folkbåt” se ut idag och vara konstruerad för att fungera i morgon?

På 70-talet var IF och Maxi stora båtar, idag är det få tillverkare som bygger familjebåtar på 25 fot.

I dag har familjebåten blivit 35 till 40 fot. Behöver vi verkligen så stora båtar för att ta oss ut på sjön och njuta av natur och seglingsupplevelser?

Detta är några frågor Bernt Lindqvist ställt sig när han utvecklat nya Campus 7.4.

En ny tid kräver nya idéer och nya lösningar som man försökt bygga in i den nya båten.

Uppfyller nya Campus 7.4 dessa premisser? Det återstår att se. Hamnen.se får väl provsegla så småningom.

Segla var du vill

En ny folkbåt måste gå lätt att transportera, sjösätta, rigga och smidigt traila efter en personbil.

Vill du segla i Stockholms skärgård ena helgen och utanför Marstrand nästa skall det lätt kunna lösas. Lång semester i Medelhavet i egen båt och spännande segling vid Nordkap står också på önskelistan för morgondagens seglare.

Under transport skall båten fungera som en bekväm husvagn, gärna med ståhöjd.

Tid är pengar

Det känns som det ställs allt större krav på oss människor. Tid är en bristvara. Därför skall en modern folkbåt kräva minimalt underhåll, vår som höst.

Den skall kunna tas på land när det passar ägaren och inte båtklubben och kunna vinterförvaras där ägaren vill. Allt detta har vi tänkt på när vi planerat nya Campus 7.4.

Flexibilitet

En båt anpassad för nya tider skall vara flexibel. Vara anpassad för enkelt naturnära båtliv, men också kunna erbjuda komfort på semestersegling.

I grundutförande är Campus 7.4 en mycket väl fungerande utflyktsbåt men går att komplettera till en komfortabel bobåt. Här finns 4 fullängdskojer, plats för minst 4 vid bordet såväl inombords som i sittbrunnen. Separat wc. Pentry i U-form. Ståhöjd på 1,90 m. En sittbrunn som i rymd är jämförbar med betydligt större båtar och där ergonomin fått styra måttsättning och planering.

Världspremiär på Allt för Sjön

Premiärvisning på Allt för Sjön i Stockholm den 4 mars. Båten har genomgått ett mycket grundligt utvecklingsarbete och har förfinats och utvecklats under arbetet. 7.4:an har växt något under utvecklingen och har fått en rad unika funktioner. Genom att arbeta i CAD kan båten fastställas på millimetern redan på ritningsstadiet.

Båten har en enkel grundutrustning för att den som vill hålla sig till dagsegling och enklare övernattningar skall få ett prisvärt alternativ. Men om man vill går det att utrusta båten till en riktig semesterbåt med bra komfort.

Data:
Längd (över allt): 7,45 m

Skrovlängd: 7,26 m

Bredd: 2,59 m

Djupgående: ca. 0,3 / 1,75 m
Deplacement: 950 kg

Segelytor: Storsegel 15,20kvm Fock 10,30 kvm

Kojer: 4 st.

Rekommenderad motor: 5 kw / 6 hk