foil kite

Kitesurfing – från Sandhamn till Gotska Sandön

av

 En smått galen idé växte till en plan som till sist blev verklighet – varför inte riva av sträckan Sandhamn-Gotska Sandön med kite?

Sagt och gjort, men ingen ska säga att det var enkelt. Äventyr som dessa kräver rätt grejer, rätt väder, rätt förberedelser och ett jädrans driv. Det sistnämnda är dock inget problem eftersom just driv är synonymt med hela Johan Rambergs väsen.

Se också:
Kite på vintern – möjligheternas årstid!
Hundratals kitesurfare gjorde upp i Öresund
Kite över Atlanten – norska Camilla snart i mål

Men så var det det andra…

– Det gällde att ha en bra plan och i denna ingick Sebastian Taknelid. Jag vill framhålla att vi gjorde detta tillsammans och att vi inte hade klarat det utan varandra, säger Johan.

 Jajamensan-attityd

– Sebastian är har en skön jajamensan-attityd och nu var planen att han skulle köra följebåt till Gotska Sandön och jag skulle kitesurfa. På Gotska Sandön skulle vi byta så att jag körde båten hem till Sandhamn och Sebastian fick köra sin livs längsta kitesrufingsträcka på öppet hav. Målet var att hinna hem innan solen gick ner.

Johan Ramberg och Sebastian Taknelid kitesurfade varsin väg till och från Gotska Sandön.

Hur får man en sån här idé?

– Jag hade upptäckt att man kan täcka stora sträckor på relativt kort tid med kombinationen kite/foil-bräda och där någonstans började tanken gro.

Och förberedelserna?

– Enkelt beskrivet så kretsade de kring säkerhet, väder och att vänta in rätt förhållanden och väntan på högtryck över norra Polen som skulle leverera perfekt halvvind både tur och retur. Men så…

Men så?

– Men så hade jag också en menisk som hade pajat tidigare. Jag har inte kunnat förbereda mig fysiskt på det sätt som jag borde. Knäoperation några veckor innan avfärd och jag hade nyligen påbörjat min rehabträning. Just den biten sorterar vi in under facket “mindre lyckad förberedelse”.

Men det gick ändå?

2 x 60 sjömil med en snittfart på 15 knop ger totalt åtta timmar av kite-surfing.

– Det blev en hård kamp och jag hade också förberett mig med meditativ musik som jag hade nytta av på havet när det gällde att stänga av trötthet, smärtor – ja kort sagt – att koppla bort hjärnan från kroppen.

Vad var jobbigast?

– Det var definitivt att ramla och att starta om. Att vurpa och starta om med kramp i hela kroppen tar mycket energi och jag ramlade fyra gånger längs vägen. Det var riktigt tungt redan efter en tredjedel av sträckan. Sist men inte minst kändes det lite surt att jag inte hann njuta av att ha nått Gotska Sandön. Då gällde det bara att snabbt byta plats med Sebbe för att hinna hem innan solnedgången.

Hur lång tid tog det?

– De 2 x 60 sjömilen tog ungefär 2 x 4 timmar vilket motsvarar en snittfart på runt 15 knop.

Den starkaste upplevelsen under hela äventyret?

– Det var när Sebbe närmade sig målet i Sandhamn och det blev uppenbart att vi faktiskt skulle klara av detta. Det hade inte känts bra, eller knappt varit något värt alls, om inte båda hade klarat det. Och ska jag vara riktigt ärlig…?

Ja?

– Där och då, när vi gick i mål, brast det för mig, avslutar Johan Ramberg.

Foto inledningsbild: Daniel Nordlund

Extremt kiterace mellan Danmark och Sverige

av

Det blev till slut dansk seger i en av världens tuffaste kiterace som sträckte sig 40 km tur och retur Sverige – Danmark och ska ha lockat 250 kitesurfare från 16 länder.

Det blev minst sagt ett tufft race för de 180 kitesurfarna som ställde till start. Det blåste från Danmark och banan blev strikt kryss/läns. Tuffast var det för klassen med Twintip-brädor som snarare är gjorda för att hoppa högt och göra akrobatiska konster än att ta höjd på kryss och segla snabbt på läns.

– Det blev en kryss från helvetet. Det handlar mycket om att tåla mjölksyra och känna till knepen, berättar Markus Robért som slutade på fjärde plats i Twintip-klassen.

Han har till skillnad från de flesta andra kitesurfare stor vana av distansrace med både kite- och vindsurfingbräda.

– Det är otroligt häftigt att segla med så lite utrustning i hög fart på öppet hav, säger han och understryker att han också älskar att göra höga hopp.

– Det är en väldigt allsidig sport helt enkelt.

Ombord på Markus Robérts bräda. Han har kitesurfat mellan Sverige och Tyskland tidigare och tycker att distans är en grymt kul gren som han hoppas växer framöver.

Tuffa förhållanden med motvind, stark ström och mycket sjögräs gjorde sträckan till en stor utmaning.

Twintip var den överlägset största klassen men brädorna i den öppna klassen, Formula och Foil, hade mycket bättre prestanda.

Snabbast var dansken Bjørn Rune Jensen som avverkade sträckan på 1 timme och 31 minuter på sin bärplansbräda. Trots stora vågor nådde han farter över 30 knop.

Det sägs att 250 hade anmält sig till racet, att 180 startade och bara 32 gick i mål. När svenske Markus Robért seglat klart och packat ihop sin utrustning hade bara nio seglare i Twintip-klassen tagit sig i mål. Vissa som tog sig i mål hade på grund av vindvinkeln seglat hela 120 km när de korsade mållinjen.

Man hade kunnat tro att bärplansbrädorna skulle få stora problem med sjögräs. Men icke, de utklassade de icke flygande modellerna.

– Det var spännande i starten med så många drakar i luften. Men deltagarna var erfarna och jag såg bara någon enstaka som trasslade in sig och var tvungen att bryta på grund av det, säger Markus Robért.

I början blåste det upp emot tolv m/s men vinden avtog vid danska kusten och de som riggat för liten kite kunde inte hålla sig uppe på brädan. Många bröt innan rundningsmärket Flakfortet på danska sidan och vände tillbaka.

Bäste svensk blev Atte Kappel som vann Twintip-klassen. Han hade läst reglerna noggrant och kom med en stor bräda med flera fenor som visade sig vara riktigt bra på kryss.

Bästa kvinna, av 17, blev norskan Camilla Ringvold som tidigare bland annat kitesurfat över Atlanten. 

– Det här var den största utmaningen jag genomfört. Mycket tuffare än när jag till exempel tävlade mellan Tyskland och Danmark.

Det sägs att det här är det största kiteeventet som anordnats någonsin och nästa år kan det bli ännu större. Vi på Hamnen.se hoppas att även vindsurfare får vara med då.

Helibilder och vinnarbilder: Richard Ström. Bilder vid ytan: Mathieu Turries.

Mer info på www.redbull.com.