Finlandsfärja

Landström ska minska utsläppen från färjorna

av

Nu ska färjorna som trafikerar Stockholm, Helsingfors och Tallinn kapa sina utsläpp genom att koppla in landström medan de ligger i hamn.

De tre Östersjöhamnarna Stockholm, Helsingfors och Tallinn har i ett samarbete investerat i landströmanslutningar i respektive hamn. I klartext innebär det att man avsevärt minskar utsläppen medan färjorna ligger vid kaj.

Se också:
Nära 100 kryssningsfartyg trotsade pandemin
Silja Line – det här irriterar de sig på!

Minskningen av växthusgaser till följd av att färjorna elansluter vid kaj beräknas till mer än 18 000 ton koldioxid per år.

Viktig milstolpe

– Ett av de viktigaste målen för Helsingfors Hamn är att vara en föregångare i hållbar utveckling. Utsläppsminskningar kräver konkreta åtgärder. De här landströmsinvesteringarna är ett bevis på den målsättningen, säger Ville Haapasaari, vd Helsingfors Hamn AB.

Valdo Kalm, VD Tallinns Hamn, fyller i:

– För att kunna bromsa accelerationen av klimatförändringarna är det betydelsefullt vad varje företag bidrar med. Som viktiga transport- och logistiknav runt Östersjön har de största hamnarna ett tydligt ansvar att se till att luften blir renare både i hamnarna och i den kringliggande stadsmiljön. Med tanke på förbättrad luftkvalitet och minskad ljudnivå är landelanslutningar fantastiska inte bara för alla medborgare och besökare i Tallinn, utan också för rederierna, som kan bidra positivt till utvecklingen av stadsmiljön.

Tolv miljoner passagerare

Färjorna fungerar som en bro mellan grannländerna och är av stor vikt för varuförsörjning och passagerartransporter. Varje vecka går totalt 200 lastade färjor mellan de tre hamnarna. Varje år transporteras runt 4 500 000 ton gods på 380 000 lastbilar/trailrar och 12 miljoner passagerare på färjorna mellan huvudstäderna.

Vägfärjorna – det här irriterar de sig på!

av

Hamnen.se har frågat sjöpolisen, Silja Line och andra yrkesskeppare om hur fritidsfolket sköter sig till sjöss. Nu har turen kommit till skepparen på vägfärjan som är länken mellan fastlandet och Ljusterö i Stockholms mellanskärgård.

Vi buskör, vinglar, kör på fyllan och har dålig koll på sjövägsreglerna – skulle man kunna tro om man bara har kvällstidningsrubrikerna som källa.

Men ju mer Hamnen.se nystar i ämnet så klarnar en bild av det motsatta.

Hamnen.se har pratat med sjöpolisen, Silja Line och andra yrkesskeppare som menar att båtfolket är ett mycket ansvarstagande och kunnigt släkte som sätter ära i att göra rätt till sjöss.

Många liv skulle sparas om fler tillbringade mer tid till sjöss.

 

Det ovan sagda får också stöd av statistik som visar att båtliv är en jämförelsevis mycket säker fritidssysselsättning.

Eller som en av alla yrkesskeppare som vi har pratat med uttryckte det:

– Om folk bara kunde ge sig ut på sjön under sina semestrar istället för att tillbringa dem på vägarna så skulle många liv sparas varje år.

20 år på olika kommandobryggor

Nu har turen kommit till vägfärjeskepparen Mattias Erling som under 20-talet år på olika kommandobryggor har en god bild av fritidsbåtfolket.

– De, eller vi – jag är ju själv fritidsbåtskeppare – vill gärna göra rätt och min vardag när jag framför Ljusteröfärjan är väldig bekymmersfri när det gäller detta, säger Mattias.

Han fortsätter:

– Tvärt om brukar de allra flesta väja i god tid och hålla bra avstånd – även om de har rätt till väg.

De kanske tycker att du seglar för brödfödan?

– Ja, och det är ju snällt på alla sätt men det är inte ett argument som håller i en rättssal. Att köra för sitt bröd är ingen skriven regel utan mer ett gammalt talesätt som visserligen ofta är kopplat till gott sjömanskap. Jag väjer mer än gärna när jag ska, säger Mattias.

Mattias Erling har varit yrkesverksam sjöman i över 20 år och kört alltifrån finlandsfärjor till skärgårdsbåtar. Nu är han kapten på vägfärjan Jupiter. Foto: Privat och Wikipedia.

Men det måste väl ändå vara skönt på hösten när båttrafiken glesnar och du slipper väja för så många?

– Alla säsonger har sin charm och jag gillar hösten. Men inte av den anledningen.

– Jag gillar när det är rörelse där ute och när jag får manövrera färjan i samspel med annan båttrafik. Ju, fler småbåtar att ta hänsyn till runt omkring desto fortare går arbetspassen, kan man säga.

Så dina erfarenheter från olika kommandobryggor och ditt förhållande till fritidsbåtar är bara en lång och ljuv lovsång?

– Nja, det var en återkommande grej som var irriterande och ibland obehaglig under min tid som lotsstyrman på Tallink Silja och de stora finlandsbåtarna. Då hände det då och då att småbåtar passerade alldeles för nära framför stäven och det är inte bra på något sätt.

Mattias fortsätter:

– Som fritidsbåtförare måste man tänka på allt som kan hända när man befinner sig framför stora fartyg. Man kan få soppatorsk eller annat motorkrångel, för att nämna en del…

– Framför allt var det när jag skulle manövrera Silja Symphony på 27 000 ton i passagen mellan Oxdjupet och Trälhavet som småbåtar kunde komma obekvämt nära stäven, avslutar Mattias.

Foto omslag: Wikipedia.

Vägfärjan Jupiter
Längd: 86,2 m
Bredd: 14 m
Djup: 3,3 m
Motor: 4 x Volvo Penta D12
Toppfart: 12 knop
Antal passagerare: 397 st
Antal fordon: 60 st
Byggår: 2005-2007

Silja Line – det här irriterar de sig på!

av

Oroar du dig för att passera smala sund och bli rammad av en enorm finlandsfärja? Din oro är inte delad… Hamnen.se pratar operativa chefen hos Tallink Silja. 

Hamnen.ses artikelserie om det svenska båtfolkets förhållande till sjöpolisen, sjöräddningen, kustbevakningen med flera tuffar vidare.

Nu har turen kommit till det tunga artilleriet, eller närmare bestämt Tallink Silja vars kryssningsfartyg trängs med fritidsbåtar intensivt under sommarhalvåret.

Eller trängs förresten? Faktum är att Hans Friberg, operativ chef på Tallink Silja, hävdar det rakt motsatta.

– Det finns gott om plats för alla i skärgården. Det är ytterst sällan som vi upplever att det är trångt.

Det är ju knappast märkligt om fritidsbåtsförare blir lite nervösa vid möte.

– Ett litet tips till alla där ute är att visa sina avsikter i tid. Vi på kommandobryggan har alltid lång framförhållning och då är det bra om vi får en vink om hur andra båtar tänker, säger Hans Friberg.

Han fortsätter:

– Sedan är de flesta på bryggan själva fritidsbåtägare och entusiaster, så vi har bra förståelse för hur fritidsseglarna upplever våra möten.

Så ditt hetaste tips till fritidsbåtarna är att visa sin avsikt i god tid?
– Ja, och att inte trängas i mitten av farleden utan att hålla sig väl till styrbord. Men det känns knappast nödvändigt att påpeka då jag upplever att båtfolket är bra på det ändå.

Skulle det inte underlätta om fler båtar var utrustade med AIS så att ni kan identifiera och upptäcka båtarna lättare?
– AIS är jättebra men gör inte den investeringen för vår skull. Vi har så pass bra radar så vi ser minsta optimistjolle ändå.

Allt det här låter ju jättebra, men jag måste ju ändå försöka klämma ur dig ett svar på frågan som hela denna artikelserie bygger på – vad irriterar sig Silja Line på gällande fritidsbåtarna?
– Jag är ledsen, men det korta svaret är – ingenting!

Foto: Marko Stampehi