Ny farled banar väg för allt fler och större bjässar

Fartygen som gästar Stockholm ökar i antal och storlek och därför måste Horsstensleden bli verklighet. Det menar Trafikverket och Sjöfartsverket men får hårt motstånd från flera håll.

Förra veckan rapporterade Hamnen.se om Horsstensleden och debatten kring denna led som nu har fått ny fart.

Detta sedan Trafikverket och Sjöfartsverket funnit att en kortare och rakare led genom skärgården nu är nödvändig för att göra inseglingen till Stockholm säkrare och mer miljövänlig för en allt tätatre trafik med allt större fartyg.

Hävdar det motsatta
Säkrare – det må vara. Men att den nya leden skulle spara på miljön är fel, menar iniativet “Hela Skärgården”, och hävdar det motsatta.

Enligt deras beräkningar skulle bara bygget av leden kräva att man spränger och transporterar bort två miljoner ton kobbar, sten och berg till en kostnad av en halv miljard skattekronor.

Ännu värre, menar motståndarna, är att den sedan öppnar dörrarna för de riktigt stora fartygen, som till exempel Harmony of the Sea, världens största kryssningsfartyg.

Denna bjässe är känd för sin storlek, sitt lyxiga inre och sin oändliga mängd attraktioner med barer, biografer, pooler, vattenrutschbanor, gocart-banor och andra frestelser som det har skrivits spaltkilometer om världen över.

Smutsig baksida
Men så finns det en baksida som det sällan talas om. Den att stolta Harmony of the Sea slukar 6 250 liter diesel per timme och att hon ensam släpper ut svavel i mängder som kan jämföras med miljontals bilar tillsammans.

Det oroar motståndarna till Horsstensleden som menar att denna led skulle bli rena motorvägen för alla bjässar som tidigare har dragit sig för att utmana Stockholms snåriga skärgård. 

Ny farled i Göteborg!

Den nya farleden mellan Böttö och Älvsborgsfjorden är speciellt anpassad för fritidsbåtar och bjuder en säkrare färd på vägen från Göteborgs hamninlopp och vidare västerut.

Den största vinsten är att småbåtar nu slipper hamna i närsituationer med handelsfartyg.

Leden är sjömätt, har ett djup på minst tre meter och är mycket välkommen då hamninloppet till Göteborg är ett av Sveriges mest trafikerade farvatten. Här samsas oceangående fartyg – vissa av dem 400 meter långa – med ett stort antal fritidsbåtar på en begränsad yta.

CSCL Globe – världens största containerfartyg – trafikerar som väl är inte Göteborgs farvatten alls. Mer om detta vidunder här.

– Det finns plats för alla på sjön, men det är gott sjömanskap att ge utrymme åt handelssjöfarten. Vår förhoppning är att den nya farleden ska underlätta för fritidsbåtarna, säger Björn Garberg på Sjöfartsverket.

Handelsfartygen som trafikerar Göteborgs farleder:
…kan ha ett djupgående upp till 18,9 meter…
…kan göra upp till 20 knop.
…kan lasta 18 000 containers.
…kan ha en dödvikt över 300 000 ton.
…kan ha en skymd sektor föröver på över 400 meter.
…kan ha en stoppsträcka på flera kilometer.

Fyra tips för fritidsskeppare:
1. Håll alltid utkik. (Allt syns inte på en radarskärm eller en plotter – det du ser med blotta ögat är alltid det mest avgörande.)
2. Var tydlig, visa dina avsikter i tid.
3. Tänk på att större fartyg ofta håller högre fart än du tror.
4. Ha tända lanternor när du är ute i mörker.

Läs också:
Nu blir sjökorten bättre!

Ny farled i Göteborg!

Den nya farleden mellan Böttö och Älvsborgsfjorden är speciellt anpassad för fritidsbåtar och bjuder en säkrare färd på vägen från Göteborgs hamninlopp och vidare västerut.

Den största vinsten är att småbåtar nu slipper hamna i närsituationer med handelsfartyg.

Leden är sjömätt, har ett djup på minst tre meter och är mycket välkommen då hamninloppet till Göteborg är ett av Sveriges mest trafikerade farvatten. Här samsas oceangående fartyg – vissa av dem 400 meter långa – med ett stort antal fritidsbåtar på en begränsad yta.

CSCL Globe – världens största containerfartyg – trafikerar som väl är inte Göteborgs farvatten alls. Mer om detta vidunder här.

– Det finns plats för alla på sjön, men det är gott sjömanskap att ge utrymme åt handelssjöfarten. Vår förhoppning är att den nya farleden ska underlätta för fritidsbåtarna, säger Björn Garberg på Sjöfartsverket.

Handelsfartygen som trafikerar Göteborgs farleder:
…kan ha ett djupgående upp till 18,9 meter…
…kan göra upp till 20 knop.
…kan lasta 18 000 containers.
…kan ha en dödvikt över 300 000 ton.
…kan ha en skymd sektor föröver på över 400 meter.
…kan ha en stoppsträcka på flera kilometer.

Fyra tips för fritidsskeppare:
1. Håll alltid utkik. (Allt syns inte på en radarskärm eller en plotter – det du ser med blotta ögat är alltid det mest avgörande.)
2. Var tydlig, visa dina avsikter i tid.
3. Tänk på att större fartyg ofta håller högre fart än du tror.
4. Ha tända lanternor när du är ute i mörker.

Läs också:
Nu blir sjökorten bättre!

Sjövett ur två perspektiv enligt Erling

Seglare är ett jävla skit.
Vinglar och styr både hit och dit.
Erling är seglare sen 50 år tillbaka men också motorbåtsåkare. Här tycker han till om sjömanskap.

Jag sitter på flybridge, kör och grötrimmar. Jag kör den slingriga och smala skärgårdsleden ner genom Gryts skärgård. Det är mitten av juli och det vimlar av segelbåtar. Att köra motorbåt hänsynsfullt är inte möjligt. Det skulle betyda fyra knop och ett evigt väjande. Det är då jag rimmar och minns förre finansministern Kjell-Olof Feldts grötrim om löntagarfonderna:

“Löntagarfonder är ett jävla skit.
Men nu har vi baxat dom ända dit”.

Låt mig först bekänna: Jag är inbiten seglare sedan femtio år. Jag tillbringar tre, fyra månader om året i segelbåt. Både i Sverige och i varmare vatten. Men, och det är viktigt, jag kör också motorbåt då och då och därför vet jag:

Motorbåtar är ett jävla skit för segelbåtar.
Och…
Segelbåtar är ett jävla skit för motorbåtar.

Motorbåtar gör svall, går fort och väjer ofta i sista stund. Jag tror det beror på att så många kör på autopilot. Segelbåtar går långsamt, kryssar och har rätt till väg. Häri ligger en olöslig konflikt. Och vad ska vi göra åt det? Jo, det handlar om sjömanskap.

Sjömanskap handlar, som jag ser det, inte om konsten att slå knepiga knopar eller att ha erfarenhet av all världens hav och världens väder. Det handlar inte heller om att ha skepparmössa, skägg och röka pipa.

För en god sjöman behöver inte se ut som en usel oljemålning – ett väderbitet ansikte i en fuktig sydväst. Och det handlar naturligtvis inte heller om att ha kaptensmössa med märke från något kungligt sällskap.

Sjömanskap = hänsyn
Men sjömanskap handlar faktiskt inte heller om kunskap. Nej, det är enklare än så. Sjömanskap handlar om att ta hänsyn till andra båtfarare, till den egna besättningen och till väder och vind. Det betyder i sin tur att en helt oerfaren båtägare kan visa prov på minst lika gott sjömanskap som en mycket erfaren. Låt mig ta några exempel:

Du ska köra din daycruiser från Stockholm till Sandhamn. Ombord har du fru och lilla Ulrica, 3 år. Ni tänker gå på Värdshuset i Sandhamn och äta en trevlig lunch. Du har inte lyssnat på väderrapporten, men när ni kommer ner till båten vid Biskopsudden ser du att det blåser rätt rejält från nordost. Ni ger er iväg. Ute på Lilla Värtan piper det i och det blir slagit och besvärligt. Lilla Ulrica börjar gråta.

Frågan är: Ska ni fortsätta mot Sandhamn och tampas med Saxarfjärden och Kanholmsfjärden på vägen ut. Du säger nej! Istället lägger ni till vid Fjäderholmarna och äter en utmärkt lunch på krogen. Det är gott sjömanskap.

Med andra förutsättningar hade beslutet kunnat bli ett helt annat. Hade t ex besättningen bestått av tre Sandhamnssugna, båtvana ungdomar var det lika rätt att dra gasen i botten och flyga mot Sandhamn i fyrtio knop.

Så olika kan det vara. Sjömanskap är ingenting fast bestämt och definierat. Sjömanskap är omdöme.

Pest och kolera
Och hur kommer då sjömanskapet in i den klassiska konflikten mellan seglaren och motorbåtsföraren? Konflikten är som sagt olöslig. En seglare är pest för motorbåtsföraren. Motorbåten är kolera för seglaren. Att segla så att den som kör motorbåt inte blir störd är lika omöjligt som att köra motorbåt utan att göra svall – om man inte kör fyra knop och då kan man lika gärna ro eller paddla.

Alternativen är egentligen bara två: Att hytta med näven eller att acceptera, fördra och visa omdöme. Och att visa omdöme betyder då inte att segelbåtar ska sluta att kryssa i farleder eller att motorbåtar alltid måste dra ner på farten så snart de kör om en segelbåt. Nej, att acceptera varandras särart är det enda rätta. Det är gott sjömanskap.

Ytterligare ett exempel:

För ett par somrar sedan seglade jag ner genom skärgården, från Stockholm till Västervik, sen till Gotland, Bornholm och hem igen. Sju veckor tog det. Inte långt från Väderskär, norr om Västervik, förtöjde en segelbåt mot land. Ankare i aktern och två tampar med bergskilar. Då kom en stor halvplanande motorbåt i leden. Det gick väl i tjugo knop och han drog upp rejäl sjö. Den förtöjde seglaren fick en rejäl omgång. Bergskilarna rycktes loss, ankaret släppte och båten fick en rejäl kyss mot strandstenarna. Ägaren hoppade, skrek och förbannade.

Men vems var felet? Vem visade bristande sjömanskap? Skulle motorbåten ha dragit ner på farten. Nej, jag tycker inte det. Att förtöja alldeles intill en tät trafikerad farled är däremot dåligt sjömanskap. Det var seglaren som visade dåligt omdöme inte motorbåtsföraren.

Vårtecken i farlederna

Sjöfartsverket underhåller farlederna. Foto: Anna Harling

Sjöfartsverket underhåller farlederna. Foto: Anna HarlingEtt av de säkra vårtecknen är den årliga översynen av bojar och prickar i farlederna. Sedan några veckor jobbar Sjöfartsverket med att ersätta de bojar och prickar som skadats, försvunnit eller flyttats från sina positioner. På det som finns kvar måste positionerna kontrolleras.

Foto: Anna Harling

Arbetet beräknas pågå fram till mitten av juni, då de sista utsjöprickarna på Norrlandskusten setts över. Innan våröversynen är färdig går det inte att lita på de flytande säkerhetsanordningarna i farlederna fullt ut.

 

Aktuella arbeten (12 april 2011)

Arkö 833: Oskarshamn upp mot Västervik och Kalmarsund, för att sedan fortsätta söderöver.

Klippen: Arbetar i Hanöbukten, kontrollen av utprickningen i de inre farlederna beräknas bli klara under veckan.

Candela: Klar med mindre farleder i området från Ringhals i söder till Marstrand i norr.

Gina: Har påbörjat utprickning i Dalarö-området.

Sektor: Beräknas komma igång under veckan. Forfarande is på vissa håll i området kring Kapellskär och Stockholms norra skärgård.

Scandica: Underhåll på viktiga sjöräkerhetsanordningar i Öresundsområdet. Går därefter mot västkusten för att ansluta till Candela.

utprickning

Utprickningsarbete ombord på Baltica. Foto: Gunnar Eriksson

Sjöfartsverkets webbplats publiceras information om arbetet och vilka områden som är färdiga. När hela våröversynen är klar kommer det också att meddelas i Underrättelser för sjöfarare.