EU

Skadliga utsläpp hos över hälften av Sveriges fraktfartyg

av
Utslapp-fraktfartyg-olaglig-miljö-klimat

Olagliga mängder kväveoxid släpps ut av varannat fraktfartyg. Ämnet är hälsovådligt, har stor klimatpåverkan och bidrar till övergödning. Nu vill Transportstyrelsen utreda straffavgifter.

Det är EU-projektet Scipper som i sin senaste rapport kväveoxidsutsläpp från fartyg och hur dessa förhåller sig till så kallade Klass-III. I resultaten har forskarna tydligt sett att varannat skepp släpper ut så pass höga nivåer att det inte bara är skadligt för marina miljöer utan även för människor.

– Ett antal människor kommer att dö en för tidig död eller få astma, säger professor Johan Mellqvist, professor i geofysik på Chalmers till SVT Nyheter.

Från och med första januari 2021 ska alla dieselmotorer på fartyg byggda efter samma datum klara de utsläpps nivåer som satts upp inom ramen för Klass-III. En lagändring som nu visar sig inte har varit gångbar.

Mäts från broar, flygplan och drönare

Det är med fasta luftmätare som andelen kväveoxid i utsläppen kunnat hämtas in. Dessa har monterats på flygplan, drönare men också på broar som går över frekventa fartygsrutter.

Även om den metod som använts inte är den mest träffsäkra känner sig forskarna ändå säkra på att nivåerna är för höga då utsläppen i många fall varit mer än dubbelt så höga som gränsvärdena.

En statlig utredning kan behövas

De som bär tillsynsansvaret för fartyg på svenska vatten är Transportstyrelsen och nu vill man från myndigheten titta efter andra alternativ.

– Miljömålet att sänka kväveutsläppen är svårt att nå, så vi skulle vilja utreda till exempel en kväveutsläppsavgift för fartygstrafik, säger Caroline Petrini miljöhandläggare på Transportstyrelsen till SVT Nyheter.

Vad mer kan göras? En lösning är att tillsatser i bränslet som omvandlar kväveoxiderna till ofarligt kväve och vattenånga. Liknande teknik finns redan för dieseldrivna bilar och kallad Adblue.

Läs också:
Uppblåsbara segel ska minska fraktfartygens klimatutsläpp
Algblomningen – i år kraftigare än vanligt
Seglande drönare nytt vapen mot den globala uppvärmningen

Mot Somalia – marinofficer Johanna skriver om sig själv

av
Marinofficer Johanna Skoog skriver om sig själv och pirater

Marinofficer Johanna Skoog skriver om sig själv och piraterMarinofficer Johanna Skoog och sjömannen Stefan Åkerberg kommer att dokumentera sina personliga upplevelser från EU-operationen i Adenviken vid Somalia. Till hösten kan materialet komma att användas på en utställning om sjöröveri och pirater.

Johanna och Stefan ingår båda i det svenska insatsförbandet med uppgift att eskortera hjälpsändningar och handelsfartyg och skydda dem från piratangrepp utanför Somalias kust. Dagböcker, foton och skisser från deras fyra månader i Adenviken kommer sen att bevaras i arkivet på Sjöhistoriska museet.

– När jag skriver i dagboken så är det rakt upp och ner vad som hänt och vad jag känner. Självklart är det mycket annat som tar tid här ombord, men det är skönt att skriva av sig vad som händer, berättar Johanna Skoog från HMS Malmö, marinofficer med tjänstgöring som eldledare.

Redan till hösten kan materialet komma att användas på Sjöhistoriska museet i Stockholm som då öppnar en utställning om sjöröveri och pirater, både i historien och i nutiden. Marinmuseum och Sjöhistoriska museet ingår båda i myndigheten Statens maritima museer.

Marinmuseum har under de senaste åren fokuserat på etnologisk dokumentation av marinen. Bland annat har man låtit intervjua marinanställda om kalla kriget och den stora strukturförändringen i början av 2000-talet.

– Det är viktigt att samla in material som kan berätta marinens historia för framtida generationer. Insatsen i Adenviken är en historisk händelse. För första gången sen andra världskriget värnar nu marinen frihandeln och skyddar handelssjöfart rent operativt. Det är ett av flottans klassiska uppdrag som blivit aktualiserat i vår globaliserade värld, säger Marinmuseums chef Richard Bauer.

Sjömannen Stefan Åkerberg ingår i besättningen på HMS TrossöÄven sjömannen Stefan Åkerberg som ingår i besättningen ombord på stödfartyget HMS Trossö i Adenviken ska föra regelbunden dagbok. I anteckningarna är det personliga upplevelser som ska stå i centrum, inte marinstyrkans organisation och operativa verksamhet. Stefan och Johannas dagböcker kommer att granskas av Försvarsmakten innan de kan bli offentligt material i museets arkiv.

– Som tur är tänker jag inte så mycket på att det är andra som ska läsa det när jag kommer hem utan jag skriver som om det vore min personliga dagbok. Därför kan de ju komma att behöva sekretessgranska namn och händelser när jag kommer hem. Det svåra är att beskriva saker ombord som inte gemene man har insikt i, men för det mesta beskriver jag saker med militärtermer och översätter inte, säger Johanna.