Lisa fortsätter sina äventyr i Karibien. Efter ett skönt julhäng på Grenadinerna genomför hon en mardrömsresa för att komma till Curacao där hon mönstrar på en lyxig Swan 80.
Efter tre veckors jul- och nyårsfirande i Grenadinerna fortsätter nu mitt äventyr i Karibien. Bloggen tar vid på dag tre i Curacao, en ö utanför Venezuelas kust dit jag flugit för att segla en Swan 80 till Antigua.
Curacao 6 januari:
Det är nu min andra dag på ”Berenice”, en Swan 80 byggd 2010. Jag bordade den Curacao i fredags, efter några hemska dagar på Trinidad.
Men vi tar det från början.
Jag slutade min slappsemester och lämnade Bequia och tryggheten på bed and breakfast och restaurangen Devils Table den första januari och tog färjan till St. Vincent. Väl framme tog jag in på hotell och sov gott (efter att ha blivit blåst på taxiresan dit, 500 m, 15 EC-dollars, suck!).
Tillbringade jul och nyår med vänner på Bequia, ett riktigt paradis i Karibien. Rekommenderas starkt som semestermål för er som likt mig blir avskräckt av all-inclusivekomplex och överexploaterade stränder.
Gick upp tidigt och begav mig till flygplatsen och landade säkert i Trinidad vid åttasnåret efter en dryg timmes flygresa. Väskan var kvar i St. Vincent. Eller eventuellt på väg till Barbados. Dubbelsuck. Började dessutom känna mig febrig och allmänt krasslig.
Utsikt från litet propellerflygplan över Los Roques, en atollö utanför Venezuela som kan ha världens vackraste snorkling.
Flygpersonalen lovade att väskan skulle levereras samma eftermiddag och därefter tog jag en taxi till Maracas Bay, ivrigt påhejad av turistinformationspersonalen. Ursäkta språket, men vilket jäkla skitställe. Mitt i ingenstans, febrig med en trolig halsfluss, inget internet, massor av mygg och dånande musik dygnet runt från stranden. Som dessutom var skitful.
Mardrömsstrand i Trinidad. Inte ens vädret var bra.
Ja, det var lite synd om mig. Tillbringade två nätter där med feberfrossa. Väskan kom lagom tills att jag skulle åka därifrån. Kul.
Lämnade Trinidad efter en förvånande trevlig taxiresa till flygplatsen och landade på Curacao fredag eftermiddag. Vilken skillnad!
Äntligen framme i Curacao och huvudstaden Willemstad. Curacao, eller de Nederländska Antillerna, har väldigt mycket av den typiska arkitektur som karaktäriserar bland annat Amsterdam. Fint och färgglatt.
En välorganiserad, ren och trevlig flygplats var precis vad jag behövde. Jag sov en natt i stan och hann med lite shopping och god mat. Sedan var det dags att mönstra på Swan 80:an Berenice.
Mötte upp Alfonso, skeppare och ny vän från Las Palmas, på lördag eftermiddag. Jag hann precis hälsa på ägaren och hans familj innan de flög tillbaka till Italien.
Curacao 7 januari:
Idag började jobbet. Min deal ombord på Swan 80:an Berenice är att jag får resan hit till Curacao från Bequia betald, samt alla mina omkostnader när jag är ombord. Jag får alltså ingen lön, men det känns fair ändå.
Jag ska hjälpa dem att transportera upp båten till Antigua och därefter får vi se.
Berenice är en Swan80 byggd 2010 och är en fantastiskt vacker båt. Rena, fina linjer, extremt lyxigt och skandinaviskt inredd och väldigt fina seglingsegenskaper. En drömbåt för dem som har råd. Just Berenice går under Brittisk flagg men ägs av en Italiensk familj.
Första dagen gjorde vi inte mycket nytta. Rocio och Gaspar heter ett ungt par från Belgien och Spanien som också jobbar ombord. De åkte iväg på äventyr och jag och Fonzi chillade på båten. På eftermiddagen åkte vi och badade på utsidan av hamnen och blev stoppade av polisen. Ingen flytväst och inga pass, bara att vända och åka tillbaka och hämta.
På hemvägen räddade vi en kille som ramlat av sin kompis vattenskoter och på grund av hans väl tilltagna kroppshydda inte kom upp igen.
Pasta Carbonara till lunch och Red Snapper till middag. Gott.
Jag mötte Alfonso på bryggan i Las Palmas när jag sökte båt för överfarten. Berenice hade inget utrymme just då men vi bestämde oss för att höras i St. Lucia vilket vi också gjorde. Där erbjöds jag jobb som stewardess för resten av säsongen men tackade vänligt nej. Däremot ville jag gärna komma ner för transport till Antigua och här är jag nu.
Okej, idag har jag städat ur hela köket, tvättat och strukit och fixat vattenpump. Tvättat lite till och torkat bänkar. Berenice är en båt som ska hållas i toppskick konstant och just nu är det massor att göra.
Imorgon ska alla förvaringsutrymmen under durken skuras och organiseras, alla lakan och överdrag ska tvättas, torkas och strykas (!?) och hela båten ska dammsugas och våttorkas. Mycket jobb med andra ord. Känns dock bra att göra något vettigt efter mina tre veckor av glidarsemester i Grenadinerna.
“Sprang” för första gången sedan september igår. ASJOBBIGT. Dog efter ca 2 km, pinsamt dålig form just nu.
Vi hoppas kunna lämna hamn på fredag. Just nu blåser det 25 knop i nosen och det vill vi helst undvika. Hoppas att det mojnar något till helgen. Ser verkligen fram emot att segla igen, ska bli kul att segla en så stor och modern båt.
St. Lucia är bergigt, bitvis med regnskog och runt kusterna finns bukter och fina stränder med vit och svart sand. Det officiella språket är engelska men lokalbefolkningen talar patois, ett språk som är baserat på franska kryddat med afrikanska och engelska ord. St Lucia var en koloni som växlade mellan att till höra Frankrike och England, men sedan 1979 är en självständig nation och medlem av Brittiska samväldet. 