Fredriks Motorskola, del 6: Tips inför säsongen

Fredriks Motorskola Del 6 - Tips inför säsongenInnan sjösättningen kan man med fördel ge motorn en översyn. Följande punkter är viktiga att kontrollera: Smörjsystemet, kylsystemet, bränslesystemet och elsystemet. Efter sjösättningen kan också diverse problem uppstå, längre ner följer några råd.

Smörjsystemet

Om du inte bytte olja och oljefilter i höstas är det hög tid för det nu. Varmkör motorn och stäng därefter av den. Varm olja är mer lättflytande och därigenom enklare att få ur. Använd en särskild oljelänspump. Fyll därefter på med ny motorolja av god kvalitet och med rätt specifikation och viskositet. Information om detta finner du i motorns instruktionsbok. Använd motorolja av motorfabrikantens eget märke, eftersom du då kan vara säker på att din motor kommer att  må som allra bäst. Samma sak gäller oljefiltret. Montera detta genom att stryka lite motorolja med pekfingret längs gummikanten (anläggningsytan) och skruva därefter fast det. Använd handkraft. När det tar emot drar du ett halvt varv till, inte mer. Efter oljebytet bör du varmköra motorn och kontrollera oljenivån på stickan med jämna mellanrum.

 

Kylsystemet

Innan sjösättning måste alla slangar, bälgar etc av gummi kontrolleras mycket noggrannt. Gummidetaljer åldras och sprickor kan uppstå. Vid tveksamheter rekommenderas byte. Kontrollera och dra även åt slangklämmor. Drivknutsbälgen bör regelmässigt bytas vartannat år. Kontrollera även att avtappningskranar och övriga detaljer på kylsystemet håller tätt. Om du har ett slutet kylsystem (färskvattenkylning) så är det stor sannolikhet att du har en offeranod. Denna brukar monteras i värmeväxlaren, och utifrån ser den ut som en fyrkantig eller sexkantig mässingskruv. Om anoden är bortfrätt till mer än 50% rekommenderas byte. Glykolvattnet bör bytas vart tredje år. Kontrollera fryspunkten och använd alltid original glykol efter motortillverkarens rekommendation. Annan glykol har oftast inte de antikorrosiva egenskaperna som skyddar kylkanalerna. Observera att olika glykolsorter inte kan blandas med varandra, utan man skall fylla på med samma sort som tidigare.
 

Bränslesystemet

Inför säsongen är det bra att byta bränslefilter, både det på motorn och insatsen till det vattenavskiljande filtret mellan tank och motor. Även här är det väsentligt att använda originalfilter, eftersom dessa är rätt konstruerade för att motstå smuts och andra partiklar som kan täppa igen motorns bränslesystem.  Kontrollera och dränera ev. vatten som kan finnas i det vattenavskiljande filtret. Syna noggrant alla bränsleslangar. En trasig slang kan inte bara orsaka motorstopp, en stor brandfara föreligger också.
 

Elsystemet

Kontaktspray och 5-56 är bra att ha ombord. Montera ur instrumentpanelen och lossa kontakterna, putsa och spraya ytorna för bästa kontakt. Gör samma på motorns alla anslutningar, och kontrollera även anläggningsytorna på batteriets polskor, samt generatorns och startmotorns anslutningar. Kontrollera även huvudströmbrytarens funktion. Det finns ett antal olika varianter av huvudströmbrytare, och de billigaste som man köper för en 100-lapp håller inte så många år, så den kan behöva bytas ibland. Elproblem är vanliga orsaker till att motorn inte går igång, eller inte går som den skall.

Transmissioner (drev och backslag)

Om oljan inte byttes i höstas gör du det nu. Anoder på AQ-drev och S-drev skall bytas. Innanför propellern finns en anodring, och på AQ-drevets sköld sitter det oftast en till. Byt om 50% är bortfrätt. Använd zink om du kör båten i saltvatten eller i bräckt vatten, och använd magnesium om du kör båten i sötvatten.

Kontrollera drevets ytskikt och måla vid behov. Metallrena ytor måste grundmålas och bättringsmålas.

Kontrollera backslagets propelleraxelttätning. Fyll på fett och pressa ner, eller öppna läppen och tryck in en sträng fett om du har en gummipackbox, s.k. “Black Jack”. Denna skall bytas regelmässigt vart sjunde år.

Efter sjösättning kan diverse problem ibland uppstå. Här följer en kort liten sammanställning av några vanliga frågor vi brukar få på våren:

“Motorn går varm”

Om kylsystemets kapacitet är nedsatt får motorn inte tillräcklig kylning. Detta medför att motorn går varm och skador kan uppstå. Orsakerna kan vara flera. Tex. kan sjövattenpumpen ha otillräcklig kapacitet. Ibland räcker det inte med att enbart byta impeller, pumpen kan behöva renoveras, med byte av kam och pumplock, och kanske också axeln. Dessa detaljer slits och inverkar negativt på pumpens kapacitet. Impellern bör du dock noggrannt kontrollera och regelmässigt byta vartannat år. Den är mycket viktig för kylvattenflödet, så det är verkligen viktigt att använda en impeller i originalkvalitet.

Sjövattenkylda motorer i synnerhet kan ha trånga kylvattenkanaler beroende på saltets korrosiva inverkan. I detta fall måste ett större renoveringsjobb påbörjas, och det är snarare ett vinterjobb.

Andra orsaker kan vara att värmeväxlaren och/eller oljekylaren är igensatt och på så vis så minskas genomströmningen av kylvatten. Man kan ofta relativt enkelt rensa insatserna genom att öppna gavellocken. Byt packningar när locken återmonteras.

Termostatens funktion är att öppna upp för kylvattnet när motortemperaturen når ett förutbestämt gradtal. Om den inte fungerar som den skall kan detta påverka kylningen negativt. Du kan kontrollera termostatens funktion genom att lägga den i en kastrull tillsammans med en stektermometer. Notera vid vilket gradtal den börjar öppna och när den är helt öppen. Jämför med det som står instansat på den. Om värdena inte överensstämmer måste termostaten bytas.

“Motorn kommer inte upp i varv”

Detta problem uppkommer särskilt på båtar med bensinmotorer, och kan bero på antingen för liten bränsletillförsel beroende på igensatta bränslefilter, och/eller att tändningen inte står rätt. Receptet är att byta bränslefilter och ställa tändningen med stroboskoplampa exakt efter de värden som man finner i verkstadshandboken.

Om det ändå inte blir rätt varvtal kan ett byte av ingående tänddetaljer vara nödvändigt. Byt åtminstone tändstift, rotor, spetsar, lock och kondensator.

Kontrollera även motorns kompression. En “trött” motor gör att effekten ofta blir otillräcklig, och detta i kombination med en båt som man genom åren har lastat full med diverse tillbehör gör att ett propellerbyte kanske vore på plats. Rådgör med din närmast auktoriserade servicetekniker.

 

Fredrik Häller Marin Express

Fredrik Häller
info@marinexpress.se
www.marinexpress.se

 

 

Tillbaka till FREDRIKS MOTORSKOLA

Tänk efter och håll branden borta

Brand ombord - allmänt

Brand ombord - allmäntEn båt som förvandlas till ett eldhav är en upplevelse som ingen vill vara med om. Här gäller det inte enbart att hålla huvudet kallt och försöka bemästra branden. Det är mycket Du kan göra i förebyggande syfte. Tänk efter före!

 

Allmänt
Dessa anvisningar går ut på att förhindra att brand uppstår i båten. De ger också råd om hur Du skall bete Dig om brand trots allt uppstår.

För att en brand skall kunna uppstå krävs det:
– Brännbart ämne.
– Syre.
– Värme.

Ombord i båten finns gott om brännbara ämnen.

 

Utöver drivmedel finns skrov, inredning och tillbehör som, om de är av trä, plast eller textilier, brinner bra.

– Syre finns i omgivande luft.

– I båten finns värmekällor: Motorer, spisar, kylskåp, värmeanläggningar, fotogenlampor etc. Hög värme kan också uppstå i elsystemet.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Elsystem

Gasolinstallationer

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

Åtgärder vid och efter brand  

 

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

 

Är ditt bränslesystem brandfarligt?

Bensin- och dieselolja avger gas som blir brandfarlig när den blandas med luftens syre. Hur säkert är ditt bränslesystem? 
Gå igenom vår checklista och kör säkrare. 

 

Gasblandningen som bildas är tyngre än luft och rinner därför ner i de lägst belägna delarna i båten. Motorn, som vanligen är lågt placerad, kan tända gasen genom t ex gnistbildning i generatorn eller startmotorn. Här är förslag på några sätt man kan undvika detta.

Bränsleledningar

– Påfyllningsbeslaget måste vara monterat gastätt mot däck så att bränslegas och spill inte kan rinna in i båten.

– Ledningen från däck till tank skall ha en invändig diameter på minst 38 mm. Tanken skall dessutom vara försedd med en ventilationsledning som monteras -gastätt genom bordläggningen. Ledningen skall ha en invändig diameter på minst 12 mm och vara försedd med flamdämpare, t ex metallnät, i röret vid bordgenomföringen.

– Ledningar för bränslepåfyllning och avluftning skall vara av godkänt bränslebeständigt material. Slangar monteras med dubbla slangklämmor av syrafast material.

– Ledningar mellan tank och motor skall vid bensindrift vara av glödgat kopparrör.

– Närmast motorn används en kort flexibel slang. Den skall vara godkänd för bränsle och ha maskinellt monterade anslutningar.

– Vid dieseldrift kan godkända flexibla bränsleslangar godtas mellan tank och motor. Avstängningskran skall finnas intill tanken så att bränsleflödet kan stoppas vid ledningsbrott.

– Skottgenomföringarna måste förses med nötningsskydd.

– Bränsleledningar måste kontrolleras regelbundet. Läckage får inte förekomma i någon del av systemet.

– Ledningarna får inte monteras så att bränsle vid ett eventuellt läckage kan droppa på varma avgasdelar. Detta gäller även dieselbränsle.

Jordledning
– Bränslesystemets alla metalldelar, från påfyllningsbeslag via rör, slangar, till tank mm skall vara ordentligt jordade med en separat mångtrådig jordkabel till motorn.

Bränsletank
– Tanken skall vara fast monterad och placerad så att den är möjlig att inspektera. Utrymmet måste vara ventilerat och luft skall cirkulera runt tanken.

– Fasta bensintankar skall vara utförda i rostfritt stål eller sjövattenbeständig aluminium.

– Avtappningspluggar, nivåglas eller liknande får inte förekomma på bensintankar.

– Bensintankar får inte vara placerade i motorrum.

– Bränsleledningar med avstängningskran dras från tankens ovansida. För dieseltank, som är lätt åtkomlig för inspektion, godtas bränsleuttag med avstängningskran i tankens nedre del.

Godstjockleken för olika material får inte vara mindre än:
– Utvändigt korrosionsskyddat stål 1,5 mm
– Sjövattenbeständig aluminium 2,0 mm
– Rostfritt stål 1,25 mm
– Polyeten 5,0 mm
– Glasfiberarmerad polyester 4,0 mm

Lös tank för utombordsmotor fästs i båten med spännband så att den lätt kan tas iland för tankning. En lös tank får inte ha större volym än 25 liter.

Mellanlägg under spännband och under tank bör vara av material som inte binder fukt.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Elsystem

Gasolinstallationer

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

Åtgärder vid och efter brand  

 

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Brand ombord – Elsystem

Brand ombord - elsystem

Brand ombord - elsystem Elinstallationer skall vara utförda så att de klarar de speciella krav den marina miljön ställer. Använd alltid material som är avsett för båtar. Kontrollera också att dessa är dimensionerade för de belastningar som förekommer.

 

Allmänt
Anläggningen måste vara utförd som isolerat 2-ledarsystem.

Batteri
Batterier skall vara fast monterade, helst i en syrabeständig låda, på väl ventilerad plats. Vid laddning avger batterier vätgas som är explosiv, varför det är mycket olämpligt att placera dem i motor- eller tankrum.

Har man flera batterier (mer än 416 Ah vid 12 volt, 208 Ah vid 24 volt) skall dessa vara placerade i eget utrymme med ventilation till fria luften, utan att luftcirkulation hindras.

Huvudströmbrytare
Huvudströmbrytare som kopplar bort alla förbrukare, även startmotorn, skall monteras så nära som möjligt efter batteriet på pluskabeln. Före strömbrytaren skall säkerhetssystem kopplas in, t ex automatisk länspump, tjuvlarm och gasvarnare. Dessa måste då förses med separata säkringar.Elledningar

Ledningar för alla elektriska förbrukare måste ha rätt area för den belastning de utsätts för.

Brytare, säkringar eller kopplingsdosor etc. får inte finnas i motor- eller tankutrymme i bensindrivna båtar. Elledningar skall vara mångtrådiga och tåla vatten, olja och bensin samt monteras så att de inte utsätts för mekaniskt slitage eller strålningsvärme från motor, avgassystem, värmeanläggning etc.

Elektriska anslutningar på motorn skall regelbundet kontrolleras så att glappkontakt inte uppstår med gnistbildning som följd.

Montage i lågt liggande partier bör undvikas. Vatten- eller bränsleläckage kan förorsaka kortslutning. Elförsörjning för nöd- och säkerhetsutrustning bör monteras så att försörjningen inte påverkas om båten tar in vatten.


Landström, 220 volt
I takt med att vi skaffar oss fler och större elförbrukare har landström blivit allt vanligare ombord.

Det är bekvämt att koppla in sig på närmaste elcentral när man lagt till i hamnen. På detta sätt undviker man att “ligga och ladda” med den egna motorn/generatorn.

Landström skall alltid installeras av fackman. För att förhindra den galvaniska strömmen på kort tid äter upp drev, axlar, roder, motorer, bordsförskruvningar etc. måste en skiljetransformator installeras. Detta för att båtens utrustning inte skall ha kontakt med nätström/skyddsjord från land.

De flesta moderna elektroniska batteriladdare har idag inbyggd skiljetransformator. Stäm av med din leverantör.

Installerar Du landström i båten måste anläggningen dessutom vara utrustad med jordfelsbrytare.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Gasolinstallationer

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

Åtgärder vid och efter brand  

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide