Vilka delar på båten drar blixten till sig? Är jag säker i en motorbåt? Viktiga frågor för båtfarare, här besvaras de av Rolf Högberg på Högspänningslaboratoriet i Uppsala. Men kom ihåg att det är mycket ovanligt att någon omkommer på grund av blixtnedslag i båt. Senast lär ha varit någon gång på 1960-talet.
När en blixt slår ner i havet slår den praktiskt taget i blindo. Det är välkänt att den tenderar att söka sig till höga föremål. Men blixten är närsynt. En tio meter hög mast upptäcker den på ungefär tio meters avstånd och slår då hellre i masten än i sjön. En femton meter hög mast upptäcker den på ungefär 15 meters avstånd.
En väl jordad segelbåtsmast kan på detta vis dra åt sig blixten och fungera som ett skydd för sin omgivning. Skyddszonen kan tänkas som en kon som går ut i 45 graders vinkel runt masten.
Skyddszonen är inte stor och det förklarar varför det är fullt möjligt att blixten slår ner i en motorbåt som ligger ett litet stycke bort från en segelbåt.
Skydd av antenner
Det finns gått om historier om VHF-antenner och andra antenner som totalförstörts i samband med åska. Antenner är nästan omöjliga att skydda vid ett direktnedslag. Ett visst skydd är dock att tillverka en särskild uppfångare som är längre än antennen och som sitter så nära antennen att den skyddar den enligt resonemanget om en skyddszon.
Själva antennkabeln kan också förses med överspänningsskydd som är jordade till båtens åskskydd. Normalt leder överspänningsskyddet inte till jord. Men när det utsätts för en spänningstopp blir det ledande till jord och därigenom skyddas antennkabeln och radioutrustningen från den höga spänningen. Men vid en direktträff är det tveksamt om detta skydd verkligen är tillräckligt.
Skydd av elsystem och instrument
Säkraste sättet att skydda ett instrument från åskskador är att koppla bort det från elnätet och från antennkablar när båten lämnas i hamn eller när det åskar i närheten.
Det räcker inte med att stänga av elen med en vanlig brytare. Ett så litet gap är inget som hejdar ett blixtnedslag. Känslig apparatur måste helt enkelt skiljas från alla ledningar med flera decimeter och helst ska antennkablen jordas.
För att minska risken att instrument skadas via elsystemet kan en så kallad varistor kopplas till elkablarna. Den är inte dyr och går till de instrument som varistorn ska skydda. Normalt leder varistorn inte ström men när spänningen stiger blir den snabbt ledande och kortsluter ledningarna och förhindrar att en spänningstopp når instrumenten.
Förenklat åskskydd
I båthandeln finns, sedan många år, ett paket med tre meter långa vajrar som kan kopplas till vant och stag och användas för provisorisk jordning vid åskväder.
De har kritiserats för att de krokodilklämmor som används för att koppla dem till båtens rigg inte ger tillräcklig kontakt och att de har en alldeles för liten yta för att fungera som jordplan.
Rolf Högberg på Högspänningslaboratoriet är av en helt annan uppfattning.
“Ett åskskydd av den här typen kan skydda skrovet för skador. Däremot är det stor risk för riggskador vid krokodilklämmorna. Vajrarna ska också vara långa. Inte heller är det säkert att de stoppar för mer än ett nedslag men någon måtta på oturen ska man väl ha…”
Minst tre meter vajer ska ligga under vattenytan. Eftersom det sker en jonisering utmed hela längden är vajrarna mycket effektivare än man skulle tro om man jämför deras ytan mot den hos en kvadratisk plåt.
Text: Jonas Ekblad
