Optimerad inredning

Hur ser inredningen ut på en lång, relativt smal och välseglande modern skärgårdsbåt. Här delger Håkan Södergren och Bengt Jörnstedt sina tankar. Håller du med?
(Klicka på bilden för större format)

Kraven på utrymme inombords har med åren ökat till en grad där det ofta känns ”övermöblerat” i båtarna. Vår båt är visserligen 40 fot lång men ganska smal i jämförelse med andra båtar i samma storlek. 
Tanken är inte att båten ska vara den rymligaste och lyxigaste båten på marknaden men däremot välproportionerad för en besättning på fyra till sex personer. Idealiskt är nog fyra till fem personer för att utrymmena ska kännas tillräckliga.

Jag har mina käpphästar när det gäller båtinredningar för normalstora båtar. Den första är toaletten, eller ännu värre – toaletterna. En ruff är en liten yta där kanske en hel familj skall rymmas. De flesta människor / familjer har en hyggligt stor bostad med en toalett. Varför ska man då flytta in på en väldigt begränsad yta och då trycka in fler toaletter på den lilla ytan? Jag kan inte ens se att det är nödvändigt, även om det är flera personer som ska samsas, som inte tillhör samma familj.

Idiotiskt med två toaletter
Utrymmena är få och funktionerna är många. Därför väljer vi en toalett eller snarare ett våtutrymme. Däremot tycker jag att det är bökigt att stå och duscha i ett litet utrymme där toalett, handfat med handdukar och toalettpapper finns och har en tendens att bli blött när man duschar. Därför har vi valt att göra ett utrymme framför huvudskottet som är både våt- och toalettutrymme men separerat så att dusch finns på SB sida och toalett på BB sida.

Förpiken kan knappast göras utrymmeseffektiv på annat sätt än att placera de sedvanliga kojerna där. För att få lite utrymme och privatliv i den delen av båten, med tanke på våtutrymmeslösningen så har två rejäla garderober placerats akter om de förliga kojerna och därefter en dörr mot våtutrymmet.

Enkel passage i salongen
Det är ganska naturligt att placera salongsutrymmet i centrum av båten eftersom det är där båten är som bredast. Däremot tycker jag inte att en layout med soffa på både SB och BB är självklar. Den layouten innebär, om inte båten är extremt stor och bred, att man har ett stort bord med en klaff på ena sidan. När alla är på plats så är bordets klaff uppe och det blir en väldigt bökig salong att ta sig fram genom.

Samtidigt tycker jag att nästan alla pentryn är för små att laga mat för sex personer, både i hamn och under gång. Avställningsytorna är för små och förvaringsutrymmena i allmänhet otillräckliga. Varför inte använda utrymmen runt om i båten?

Vi har valt att ha en större soffa på BB sida som rymmer sex personer, om man räknar med ett extra säte som går att svänga ut till mittgången. Hela SB-sidan har nu blivit ett stort och rymligt pentry med stora kyl- och isboxar plus ytterligare förvaringsutrymmen. Överskåpen blir efter hela pentryts längd och ger ytterligare rikliga förvaringsutrymmen. Aktre delen av pentryt blir U-format och skapar ett bra stöd för kocken under gång. Vid middagar blir den bänken en bra avställningsyta, som kan behövas då bordsytan är mindre än normalt. Alla lådor i pentryt går långskepps,, så att man slipper lådor som flyger ut vid krängning eller grejer som lämnar lådorna när man drar ut dem. Denna lösning ger en lättare kommunikation mellan främre delen av båten och den aktre, även när alla sitter till bords.

Torka kläder
De flesta båtar saknar ett lätttillgängligt utrymme för tork av kläder där man kan hänga in dem direkt när man kommer ner i båten. Av den anledningen har vi placerat en uppvärmd torkgarderob bordvarts vid nedgången. ”Torkrummet” måste vara ventilerat och uppvärmt för att fungera. Vi har valt att göra ett mindre navbord bordvarts på SB sida som är vänt mot skrovet.

Min uppfattning är att man numera sällan använder navbordet som tidigare, utan man sitter ofta i salongen och studerar sina kort. Därför kan navbordet vara orienterat så att man kan stå vid det. Alternativt ha ett svängbart säte. Jag är väl medveten om att många anser att den lösningen är otillräcklig, därför att många vill ha en bra plats för en laptop. Därför har vi gjort en alternativ lösning med ett stort arbetsutrymme. Den lösningen innebär för vår båt att den koj som vi har på SB sidan faller bort och istället ger ett mycket stort förvaringsutrymme från sittbrunnen.

Redaktör Jörnstedt, som är bollplank til projektet, anser att denna lösning är den bästa med den erfarenhet han har från långsegling då han stort värdesätter stora yttre förvaringsutrymmen.

Tillräckligt för kärleksparet
Akterkabinen eller kabinerna har vi gjort väldigt enkla med var sin stor koj och en garderob. Kojerna är utformade som mediumbreda, så att man enkelt kan ta sig in utan att behöva krypa över kuddarna för att komma in i kojen. Den bredden man då får är tillräcklig för kärleksparet men kanske lite smalt för två personer som vill ha lite distans mellan varandra. En liten iläggsbit till kojen löser det problemet. Om man väljer en lösning med endast en koj akterut får man nog leva med att krypa över kuddarna.

Av: Håkan Södergren och Södergren Group med Oscar Fredrik samt Blomqvist Ekman Naval Architects med Jens och Patrik.

Här nedan kan ni livesändningarna från Allt för sjön där Håkan Södergren berättar om sitt koncept med “den moderna skärgårdsbåten”.

Storfångst med rätt ekolod och nya Chris-Craften

Hamnen live show med Håkkan Södergren

I torsdagens Hamnen live show lär vi oss att det knappt går att misslyckas med fisket om man köper ett nytt ekolod, vi får veta varför folk satsar pengar på en glassig Chris-Craft och så blir det final i Håkan Södergrens projekt “Den moderna skärgårdsbåten” då seglingsjournalisten och -författaren Bengt Jörnstedt tycker till. Vi ber om ursäkt för ljudstrulet första minutrarna.

Konstruktör bollar idéer om ny skärgårdsbåt

Konstruktör bollar idéer om ny skärgårdsbåt

Under båtmässan Allt för sjön 2013 förvandlas Hamnen show till en livesändning direkt från en studio på entrétorget. Det blir massor av intervjuer, tester och tips av experter. Bland annat blir bloggen ”Den moderna skärgårdsbåten” muntlig. I tre delar, under tisdagen 5:e mars, onsdagen den 6:e och torsdagen den 7:e kommer han att berätta hur han tycker att den optimala skärgårdssegelbåten ska se ut.

Ni tittare är välkomna att kommentera Håkans åsikter live under sändningen, antingen via en chatt som kommer att finnas i samma fönster som själva sändningen, eller innan sändningarna i kommentarsfältet under hans olika bloggar under rubriken Bloggen om den moderna skärgårdsbåten. På plats kommer också kände seglingsjournalisten- och författaren Bengt Jörnstedt att vara för att agera bollplank åt Håkan, vilket lär göra diskussionen än mer intressant.

Den moderna skärgårdsbåten tar form


Ombordstigning 1Håkan Södergrens idé om hur en modern skärgårdsseglare ska se ut börjar ta form på allvar. Den ska bli grundgående men ändå kryssa bra och få en enkel rigglösning och ilandstigning. 

I det här inlägget kommer jag att gå igenom skrov, köl roder och segelplan. Av alla de komponenter som är viktiga för en bra skärgårdsseglare så är djupgåendet det allra viktigaste. Ett litet djupgående med krav på hög prestanda kan låta som en omöjlig kombination men är faktiskt helt realistiskt. Med all den kunskap vi idag har om köl- och roderteorier, bland annat från alla tester i vindtunnlar i samband med Americas Cup, Volvo Ocean Race mm, så vet vi hur vi kan utforma en effektiv undervattenskropp med litet djupgående utan att förlora allt för mycket prestanda.

Självklart så är det enklaste att göra ett mycket djupt kölblad med en relativt liten och lätt bulb längst ner. Det ger den bästa prestandan för en renodlad kappseglare men är en katastrof för den som vill in i skärgårdsvikarna. Sven Olov Ridder gjorde vingkölar med detta för ögonen redan tio år innan den Australiska America’s Cup-båten Australia kom med den revolutionära vingkölen. Vad Sven gjorde var experiment i vindtunneln på Tekniska Högskolan i Stockholm och utgångspunkten var en vanlig standardbåt, nämligen en Fingal 28. Resultaten var häpnadsväckande goda och idag ser vi samma teknologi på flygplansvingar, likväl som på en rad av världens olika kappseglingsbåtar.

Vad som däremot inte så ofta framkommit är de olika användningsområdena som vingar i olika upplagor kan ge för olika typer av kölar.

Moderna skargardsbaten keel

Kölbladets påverkan
När det gäller extremt grundgående båtar som de internationella 12m-båtarna, som Australia var, så var problemet att den grunda kölen hade svårt att ge tillräckligt lyft på kryssen och vingarnas utformning skulle så småningom bli väldigt långa.

För en båt som vår skärgårdsbåt så krävs inte alls dessa långa vingar. Vi arbetar med ett hyggligt kölblad som avslutas med en bulb med en utformning som ger litet motstånd. Vad vi däremot inte kan komma undan är den så att kallade vortex som bildas runt bulben och minskar den effektiva ytan av kölbladet.

Från de tidigare vindtunnelproven vet vi att man med ganska små vingar strax efter mitten på kölbladet kan ta hand om den negativa vortex som bildas runt kölens underkant och upp på kölbladet. Med ett skrov som tillåter en kölplacering långt bak på båten och med en större roderarea än normalt så kan vi uppnå samma resultat som en djupgående båt och med väldigt lite fart och kryssförluster. Det stora rodret medger också en rad andra fördelar som tex bättre kontroll vid segling med spinnaker på djupa slörar. Den större roderarean blir då ett tillskott till det sidkraftuttag som kölen normalt får sköta själv.

Rodret blir aldrig lika effektivt för höjdtagningen som kölen är, på grund av störning från kölen. Jag har dock använt principen på en rad båtar med stor framgång. Typiska exempel är den Amerikanska Carrera 29 och Tarac 33. Även rena standard-cruisingbåtar som Swedestar 370 och 415 har till stor del samma principer och små djupgåenden.

Genom att separera avståndet mellan köl och roder så mycket som möjligt blir störningen på rodret liten. Rodret arbetar dessutom med en något högre anfallsvinkel än kölen vilket också förbättrar dess lyftkraft. Användandet av denna princip innebär också att centrum för det totala laterplanet flyttas akterut, vilket i sin tur innebär att även segelplanet åker akterut. För en modern båt med krav på att vara lättseglad är det en stor fördel med masten långt akterut, då det innebär en större bas för t ex en självslående fock.

Ett segelplan akterut på båten ger också en lugnare gång i grov sjö. Resultatet blir en båt med moderat djupgående och bättre tillgång till grunda vikar och öar, tack vare att kölen sitter längre akterut.

Bättre kryssegenskaper men mindre ruff
Skrov som ska kryssa väl i våra skärgårdar ställer andra krav än de båtar som ska segla på öppna havet med mycket undanvind eller i alla fall öppna bogar. De enormt breda häckarna som idag ofta förekommer är inte praktiska i våra trånga vatten med mycket kryss. Därför har denna båt ett högre slankhetstal än vad som idag är normalt. Det ger en lättseglad båt på kryssen.

Tyvärr kan man då inte få de enorma innerutrymmena som verkar ha blivit standard. För mig är dock hanterbarheten under segling viktigare än stora innerutrymmen. Det innebär inte att båten nödvändigtvis förlorar särskilt mycket boendevolym.

Snart och enkelt segelplan
Segelplanet är modernt med bred förtriangel och självslående fock. Spinnaker och lättvindsgenua går i topp och storseglet har en moderat ”fat head”-topp. Allt för att ge båten goda kryssegenskaper i sund och mellan öar. Vår rigg saknar dessutom både backstag och häckstag (se Tarac 33) vilket visat sig vara väldigt bekvämt och helt utan problem. Under mina år i USA, tillsammans med Lars Bergström och Sven Olov Ridder, byggde vi båtar på 65 fot med samma rigglösning. Flera av dem seglade jorden runt i olika tävlingar och som cruisingbåtar utan några problem med sina riggar och master.

Den moderna skärgårdsbåten ombordstigning
Ombordstigning 11

Finurlig ilandstigning
Ett annat problem är de raka och höga stävarna med förskepp som går direkt ner under vattnet längst fram i stäven. Vårt förslag har ett så lågt skrov som tillåts för att uppnå nödvändig ståhöjd i båten. Det har dessutom en stäv som inte omedelbart dyker ner i vattnet, vilket ytterligare förbättrar möjligheten att ta sig i land. Genom en finurlig lösning av hela stävpartiet så kan vi dessutom göra ilandstigning vid naturhamnar betydligt lättare och säkrare. Jag återkommer med den detaljen vid beskrivning av däcket.

Håkan kommer att presentera sitt projekt ytterligare under tisdag, onsdag och torsdag som en del i Hamnen live show som börjar klockan 17.00 live på Allt för sjön. Här är länken till programmet.

Spana också in Håkans egen sajt.

Peter Norlin 1941–2012

Peter Norlin.

Peter Norlin.Ett av de största namnen i svensk segling, yachtkonstruktören Peter Norlin, har gått ur tiden. Peter avled i cancer den 13 december. Han blev 71 år gammal.
Här berättar Sveriges främsta seglingsförfattare, Bengt Jörnstedt, om “Sveriges mest framgångsrika konstruktör”.

Här är några av Norlins mest framgångsrika båtar. Scampi, Express, Omega 42 och Cumulus. 

Peter slog igenom som konstruktör 1969. Grunden för hans framgångar lades av en lång rad snabba havskryssare, men hans karriär präglades av en enastående bredd. Peter ritade allt från 2,4, Albin Express, skärgårds- & kustkryssare till svenska utmanare i Whitbread Round The World Race (1981) och America’s Cup (1992).

Peter växte upp i Saltsjö Duvnäs, seglade med föräldrarna i skärgården och tävlade som junior i Måsungeklubbens kappseglingar nere i viken. 1960-talet ägnades åt havskappsegling med kompisarna på 28-fotaren Fingal. De var oerhört segerrika, men Peter ville skapa något snabbare. Han funderade, jämförde äldre och nyare skrov, täljde på en liten modell. När en god vän ville ha en rymlig familjebåt fick Peter förtroendet att rita den.
Båten döptes till Scampi.

Vid seglingarna om Half Ton Cup i Sandhamn i augusti 1969 kom den stora skrällen – Peters hembyggda 30-fotare utklassade hela den internationella eliten. Scampi verkade dansa fram i vågorna och konkurrenterna var chanslösa.

Det var ett genombrott som genljöd i seglarvärlden. I ett slag var Peter Norlin hyllad yacht designer. Och så fortsatte det. Scampis fleråriga dominans var inget ”one-shot”. Peter utvecklade nya vinnande koncept. Hans ”A-serie” – Accent, Amoress, Agnes – var i topp i Europa och USA kring mitten av 70-talet.

1981 kom suveräna ¾-tonnaren Profilen, byggd i aluminiumprofiler. Året efter var 40-fotaren Big Foot en hårsmån från seger när 45 båtar av världsklass tävlade om Sardinia Cup i Medelhavet. I 6-metersklassen ritade och seglade Peter flera av de snabbaste båtarna under 80- och 90-talet. Vackra linjer präglade alla hans skapelser.

För cruisingseglarna är det förstås Peters serietillverkade familjebåtar som betytt mest: Scampi, Accent, Albin 78, Cumulus och Stratus, för att nämna några av storsäljarna från Albin Marin. Andra exempel är de finskbyggda Avance-båtarna; kustkryssaren Omega 42 som blev en klassiker; de större, eleganta båtarna från Sweden Yachts som alla var av Peters design och byggdes fram till våra dagar.

Över tiotusen båtar blev det, alla med den utmärkande ”Norlin-känslan”; de goda kryssegenskaperna, med perfekt balans och mjuk gång i sjön – det som gör seglingen lustfylld.

Ingen svensk konstruktör har nått Peters samlade framgångar. Hans namn blev respekterat ute i världen. När en ny America’s Cup-klass skapades 1989 ingick han i designkommittén.

Peter var artist, talangfull som ingen annan, skicklig rorsman och sjöstark seglare, alltid lugn. Han behandlade hög och låg med samma vänliga intresse, var prestigelös och intresserad av andra.
Det är, med andra ord, en karaktär som lämnat oss.

Text: Bengt Jörnstedt, f d chefredaktör för tidningen Segling. Han har skrivit boken ”Rena linjer, ren segling – Peter Norlin och hans båtar” (Norstedts Förlag, 2008).

Foton: Mats Johansson/Gransegel.

 

Jörnstedt får årets hedersbetygelse

Årets hedersbetygelse 2010 till Bengt Jörnstedt

Årets hedersbetygelse 2010 till Bengt JörnstedtÅrets hedersbetygelse, som delas ut på Scandinavian Boat Show, går till seglaren, författaren och journalisten Bengt Jörnstedt. Han har betytt oerhört mycket för svensk segling, bland annat som kappseglare och chefredaktör för tidningen Segling.

Bengt skulle egentligen ha blivit advokat, men när hans jur. kand. var klar 1972 hade han fastnat i seglingens värld. Han havskappseglade flitigt och med stor framgång. Av en slump började han 1982 på tidningen Segling, ett jobb som han fortsatte med i 23 år.

2006 kom hans biografi om Pelle Petterson, året därefter boken om Peter Norlins båtar och nu under hösten släpptes hans tredje bok, Rena Skönheter – Klassiska svenska segelbåtar, på Norstedts förlag. Bengt har ägnat de senaste två åren åt att dokumentera den äldre svenska träbåtsskatten. Tillsammans dokumenterar de tre böckerna på ett ovärderligt sätt viktiga delar av den svenska seglingen under 1900-talet.

20101012-Rena-sknheter-1756

Vi har tidigare recenserat Rena skönheter – Klassiska svenska segelbåtar på Hamnen. Läs den här.

20101110_Bengt_Jrnstedt_2147

Thomas Sandberg och Marillo Johansson från Scandinavian Boat Show gratulerar Bengt Jörnstedt

Rena skönheter – klassiska svenska segelbåtar

Rena skönheter är en bok om svenska båtklassiker

Rena skönheter är en bok om svenska båtklassikerRena skönheter är en berättelse i ord och bild om tjugo av våra svenska klassiker. Vackra segelbåtar i trä har en ovanlig förmåga att locka och beröra. Aldrig förr har de fått framträda som i Rena skönheter. Det är Bengt Jörnstedts bästa bok. Hittills, jag hoppas att han skriver fler.

Rena skönheter är annorlunda om man jämför med hans tidigare böcker; den egna biografin En seglares äventyr, Pelle P om Pelle Pettersson, Rena linjer, ren segling om Peter Norlin.

Bengt Jörnstedt gör ingenting på måfå, ingenting kommer dit av en slump. Boken borde att ha sin givna plats på nattygsbordet eller på soffbordet. En bok som jag gärna och ofta återkommer till, bläddrar i, läser och läser igen. Jag har också svårt att se mig mätt på Malcolm Hanes bilder. Varje bild är ett konstverk, som en marinmålning.

Så här beskriver Bengt Jörnstedt sin bok:

Redan vid förra sekelskiftet stod nöjesseglingen i full blom. Många av de stora segelsällskapen bildades under de här tidiga åren. Lusten att segla var stark, till och med lidelsefull. Som 1908, då en uppslitande strid delade Seglarsverige men resulterade i något unikt – den spjutsmala Skärgårdskryssaren, lika ursvensk som dalahästen.

Det verkade aldrig ta slut. I årtionden ritade skickliga yachtkonstruktörer nya segelbåtar, byggda av yrkesmännen på de otaliga småbåtsvarv som växt upp i Sverige. Varje vårvinter stod segelsällskapens lottbåtarna på torgen, ett varsel om kommande fröjder. Och hela somrarna kappseglades det på sjöar och fjärdar.

Ända fram till sextiotalet varade denna energiska, kreativa tid som var träbåtarnas epok. Flera tusen byggdes, många är borta, andra har sålts – och säljs – till utlandet. Men åtskilliga finns kvar, kärleksfullt vårdade. Deras öden har varit skiftande som vinden och är inte sällan gripande.

Det är om några av dem som Rena skönheter handlar.

Vi möter Beatrice Aurore, Itaka och Refanut, ståtliga berömdheter som mäktiga män tog till sina hjärtan. Men också anspråkslösa Lasse-Maja, slöjdlärarens hembyggda koster; Jo-Jo, den näst första Folkbåten; och lilla Dopping, en av tidernas vackraste segelbåtar. Vi får lära känna hundraåriga fenkölsracern X:et, urstarka atlantkappseglaren Casella II, kustkryssaren Winnie som Churchill fick betala, dockskåpssöta ”15-båten” Lilla Spjut – och lika många klassiker till ur det rika svenska båtarvet.

20101012-Rena-sknheter-1759

20101012-Rena-sknheter-1763

20101012-Rena-sknheter-Itaka-1767

20101012-Rena-sknheter-Jo-Jo-1768

20101012-Rena-sknheter-Refanut-1762

20101012-Rena-sknheter-Winnie-1765

Norstedts förlag ger ut den. (ISBN: 978-91-1-302607-7). 380:- kostar den. Inte mycket för ett mästerverk.  Köp den!

 

Bokpresentation: Pelle P.

Pelle P.

Pelle P.Pelle Petterson är Sveriges genom tiderna mest prisbelönte seglare. Han har vunnit OS-brons och OS-silver i tuffa Starbåtsklassen, flera VM-medaljer i Soling och deltagit i America’s Cup ett antal gånger. Han är också skaparen bakom Maxi-segelbåtarna, motorbåten Nimbus och Volvo P1800 ? Helgonets snabba Volvo. Men inte nog med det. Han har formgivit gräsklippare, motorsågar, telefonsvarare, takbox, kassaskåp, silverbestick, möbler, cigarrtändare, mopeder och motorcyklar…

 

Författaren och seglaren Bengt Jörnstedt ger oss en nyanserad bild av den blygsamma personen bakom uppfinningarna och framgångarna. Han tecknar också skickligt den tid och anda som präglat Pelles tillvaro.

Vi får följa med under uppväxten utanför Göteborg med tävlingar i lådbil och segling, studier i 50-talets jazziga New York och design av bilar i Italien och Tyskland. Men framför allt får vi ta del av seglingens betydelse i Pelle Petterssons liv ? historier återberättade av både honom själv och nära vänner. Både framgångar och förluster tar plats i ett rikt och intimt tecknat porträtt.

Boken är illustrerad med foton och tidningsklipp ur privata album.

Bengt Jörnstedt valde seglingen som yrkesbana, juristexamen till trots. Med internationell havskappsegling som specialitet blev han segelmakare och senare chefredaktör för tidningen Segling. Han har tidigare skrivit sin egen biografi En seglares äventyr.