Stor frustration vid tömnings-stationerna

På flera håll i Sommarsverige rapporteras det om stor frustration vid stationerna för toalettömning då en tredjedel av dem är trasiga.

Transportstyrelsens karta över tömningsstationer för båttoaletter talar sitt tydliga språk. Många, närmare bestämt en tredjedel, av dem är trasiga vilket skapar problem i Sommarsverige.

Se också:
Klubbat – förbud för färjor att skita i Östersjön
Töm toatanken rätt

Inte nog med att båtfolket får leta vidare med fulla septiktankar. Risken för olagliga handlingar, att man tömmer tanken till havs, ökar – med allt vad det innebär av bidrag till övergödning och farliga bakterier som hamnar i vattnet.

Riskerar böter

2015 infördes ett förbud för fritidsbåtar att tömma toaletten i havet. Den som bryter mot förbudet kan få böter.

De röda markeringarna som indikerar stängda/trasiga tömningsstationer  är många.

– Det är inte bara avföringen, utan också urinen som har negativa effekter, säger Transportstyrelsens Lina Petersson till Svenska Dagbladet.

I Nacka komun är det särskilt illa där fyra av sju stationer ur funktion och i Orust kommen rapporteras fem av åtta stationer vara trasiga.

Tydliga instruktioner som i det här fallet, då alla tömningsstationer inte fungerar på samma sätt, efterlyses av båtfolket.

I Sverige är det gästhamnarna som ska ansvara för att bygga och upprätthålla stationerna och Transportstyrelsen som ska ska sköta tillsynen och att reglerna efterlevs. För det senare finns dock inte ens en heltidstjänst reserverad för arbetet hos myndigheten.

Men allt är ändå inte nattsvart menar Lina Petersson.

Nytt direktiv

– I ett nytt direktiv kommer det att ställas hårdare krav på fritidsbåtshamnarna. Det kommer att krävas registrering, så det blir lättare att hålla koll på att stationerna fungerar, säger hon till Svenska Dagbladet.

Töm toatanken rätt

Sedan en månad tillbaka är det förbjudet att tömma toatanken i sjön. Det innebär att den som har båt med toalett kan behöva skapa nya rutiner.

– Det gäller att inte vänta ända tills tanken är full, utan passa på när man ändå är i närheten av en anläggning, säger Tore Källmark, på Fyren i Västervik.

Många moderna fritidsbåtar har i dag toalett ombord. De är också utrustade med toatankar som lätt går att tömma i de anläggningar som finns i hamnarna.

I dag finns tömningsstationer på cirka 400 olika platser längs de svenska kusterna, i insjöar och vattendrag. Det finns även flytande stationer ute i havsbandet.

Flytande tömningsstation. 

Tore Källmark, grundare och delägare till Fyren, som säljer tömningsanläggningen Latrina, tycker att alla bör ta för vana att ta hand om latrinet samtidigt som de ändå är i land och gör andra ärenden. Då kan toalettavfallet gå rakt in i kommunernas vatten – och avloppssystem och transporterna minimeras.

– Man går vanligtvis in till civiliserade trakter var tredje-fjärde dag. Då ska man självklart passa på och dumpa skiten där också och inte forsla ut den till någon flytande anläggning som snabbt blir full och måste tömmas av en slamsugare, betonar han.

Förändrad attityd
Många båtägare var kritiska när lagen kom på tal för några år sedan, eftersom de menar att utsläppen från båttoaletter är en så begränsad del av den totala miljöpåverkan våra sjöar och vattendrag utsätts för. Men attityden håller på att förändras.

Den största båtorganisationen, Svenska Båtunionen, SBU, bytte nyligen ståndpunkt och skriver nu på sin hemsida: ”Att ta hand om sitt toalettavfall på ett riktigt sätt ligger i allas intresse, i synnerhet båtägarnas. Papper och illaluktande avfall på land och i vatten vill ingen ha!”

Mobil tömningsstation.

Sten Persson, ordförande i Degerhamns båt- och sportfiskeklubb, söder om Mörbylånga på Öland, var drivande för att hamnen skulle installera en tömningsanläggning redan när den nya lagen började diskuteras runt 2010.

– Vi blev först i Mörbylånga kommun. Nu är vi inne på femte säsongen. Om det kommer en båt med holdingtank utrustad för däckstömning kan jag enkelt stå på kajen och suga, och trycka latrinet direkt upp i kommunens avloppssystem, säger han.

Ett sätt att öka efterlevnaden av lagen vore att låta alla hamnvärdar göra en notering i loggboken varje gång båten tömmer toaletten vid en station.

– Då kan Kustbevakningen se att de gjort rätt för sig och inte bara öppnat kranen till havs, säger Sten Persson.

Tips för äldre båt
Den som har en äldre båt med toalett och tank saknar antagligen anslutning för modern vakuumtömning. Om du väljer att bygga om toalettsystemet själv med däckbeslag kan det kosta från 1 500 kronor och uppåt. De flesta återförsäljare av båttillbehör har speciella kit med anvisningar för detta jobb.

Fängelse för att tömma latrin och äventyr i Norge

I lördagens Hamnen live show diskuterar vi den nya lagen om latrinrömning med Transportstyrelsens Lina Petersson och Martin Sandell från Dometic. Vi gästas också av Asgeir Blindheim från Visit Norway som målar en spännnade bild av vad vi kommer att få uppleva under vår kommande äventyrsresa till Ålesund och Sunmarsalperna. Det blir också inslag från mässgolvet.

Erlings krönika: Om enfaldiga byråkrater

En byråkrat ger sig aldrig. Aldrig! Aldrig! Även om det handlar om en skitsak. Som toaletterna i våra båtar. ”Det handlar inte om övergödning längre”, sa en superbyråkrat till mig. Det handlar om överlevnad, förklarade han. Du ska se. Om vi inte gör något åt toalettutsläppen från din och andras båtar kommer epidemier att härja i Sverige. Kolera och gulsot.

Eftersom jag skrivit en del om kolera vet jag vad det handlar om. Jag såg ett koleraansikte framför mig. Jo, det heter så! Ansiktsfärgen på en kolerasjuk är blygrå, läppar och naglar blå. Pulsen hastig. Kroppen klibbig av svett. Sextio miljoner européer dog av kolera under 1800-talet.

Se där, en superbyråkrats domedagpredikan. Det är 14 år sedan. Jag gjorde en bandad intervju. Och inspelningen har jag kvar.

Men som du vet. Det blev ingen epidemi. Vare sig kolera eller gulsot. Inte pest heller för övrigt. Det är bara enfaldiga byråkrater som är en pest. Ändå, skitfrågan är fortfarande aktuell. Efter 14 år av utredningar. Jag undrar hur många timmar de har arbetat? Skrivit pm och dagordningar. Suttit i möten. Beordrat utredningar.

Vad kostar en byråkrattimme? Om du räknar in lön, sociala kostnader, resor, telefon. arbetsplats mm. mm. Säkert 2 000 kronor per timmen. Skitfrågan måste ha gått på många miljoner. Kanske tio. Av dina och mina pengar – alldeles i onödan. För det är ett ickeproblem. Och det spelar ingen roll om man lägger etiska, estetiska, hygieniska, epidemiologiska eller miljöaspekter.

Och ännu är det inte över. Just i dag håller ett gäng jurister på att fundera över hur de svenska byråkraterna toatankarna ska kunna harmonieras med EU:s lagstiftning. Vad kostar en EU jurist per timme? 4 000 kr kanske, förmodligen mer. Sen kommer ett förslag.

För 14 år sedan klistrade superbyråkraten upp en bild av mig på väggen i sin byråkratmodul i Norrköping. Han ägnade sen kafferasterna åt att kasta pil. Bilden på mig var måltavla. Varför? För att jag skrev i en tidning precis vad han sa på bandet. Ryktet säger att han blev en skicklig pilkastare. Nu är det länge sen, men skitfrågan maler på.

Bilden på mig är nedplockad sen länge. Men kanske finns hålen kvar i byråkratväggen. Jag hoppas det.

Erling Matz