Båtskrot

Nu kan du få pengar när du skrotar tvåtaktaren: ”Först till kvarn”

av
Den som skrotar sin båt via Båtretur kan nu få en skrotningspremie samtidigt som båt och/eller motor omhändertas på ett ansvarsfullt vis!

Den som har en gammal båt eller tvåtaktsmotor kan nu få ekonomiskt stöd vid skrotning. Nu erbjuder Havs- och Vattenmyndigheten nu en skrotningspremie när gamla vrak ska skrotas. Men det gäller att skynda till tippen då erbjudandet är ”först till kvarn”.

Har du en gammal plasteka som står och skräpar i skogsbrynet? Kanske har du funderat på att göra dig av med den gamla Tohatsun i carporten som förgäves har hoppats på att en dag bli ompysslad och få gå igen?

Då kan det vara hög tid att skrota och söka ekonomiskt bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten. Under 2023 och 2024 stöttar myndigheten det så kallade nationella insamlingssystemet med närmre 10 miljoner kronor. Pengarna ska användas som en slags skrotningspremie för båtar tills dess att de tar slut.

– Vi hoppas att många båtägare och kommuner nu tar chansen. Men pengarna räcker inte i evighet. Det är först till kvarn som gäller, säger Veronika Rensfeldt, utredare vid HaV.

Skrotningspremien är begränsad till och med den 31 december 2024. Det är myndighetens förhoppnings att båtägare genom denna kampanj ska ta hand om sina gamla båtar som riskerar att läcka ut farliga ämnen såsom TBT, koppar och zink i naturen.

Så går det till

Tillhör du den grupp som kan ta del av detta? Då kan det vara värt att surfa in på hemsidan Båtretur. Sidan är i grunden ett nationellt nätverk för insamling och återvinning av fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer med förgasare.

– Där finns all fakta om hur det hela fungerar och sajten är lätt att förstå, säger Veronika Rensfeldt.

Det ekonomiska stödet utbetalas inte kontant till den skrotande båtägaren. Istället får man tjänsten för att skrota subventionerad upp till ett maxtak. Transport och sanering får båtägaren betala själv. Båten ska dessutom väga minst 100 kilo men får inte vara tyngre än 10 ton.

All information går att hitta på Båtreturs hemsida!

Båtkyrkogårdarna svämmar över – återvinningen kan ta 800 år

av
Båtkyrkogårdarna runt om i Sverige blir både fler och fullare.

I dagens tempo skulle det ta 70 år för att miljöriktigt återvinna herrelösa båtar som skräpar ner stränder runt om i Sverige. För att omhänderta samtliga uttjänta båtar ligger samma siffra på 800 år. Samtidigt överges allt fler sjödugliga båtar.

Det är knappast någon nyhet att båtar överges. Däremot ger den så kallade pandmieffekten som fick så många att ge sig ut i skärgårdarna nu något av en sur eftersmak. På en grusplan i Björlanda utanför Göteborg ställs olovligt förtöjda båtarna för att förfalla.

– Vi hade önskat att vi kunde anmäla de övergivna båtarna som sjöfynd eller hittegods, för då skulle de tillfalla oss om ingen gjorde anspråk på dem. Men Polisen tar inte emot båtar, berättar Joakim Boström chef för hamnar på Grefab till Göteborgs Posten.

Det kommunala bolaget Grefab ansvarar för stadens hamnar och som chef har det växande problemet hamnat på Joakims bord. Men än har han inte hittat någon någon laglig lösning på problemet.

Så länge ägaren är okänd har den som hittat båten endast vårdansvar och det fram tills att den rättmätige ägaren hör av sig. Tiden går och det är inte ovanligt att omkostnaderna för de båtar som stått över ett år överstiger båtens faktiska värde. Då finns bara en väg kvar att gå:

Den till skroten.

Enligt en rapport från Havs- och vattenmyndigheten uppskattar man att det idag finns cirka 400 000 uttjänta båtar i Sverige. Cirka 35 000 av dessa förmodas dessutom vara övergivna någonstans längs stränder och vattendrag.

Med den takt på 500 båtar som årligen skrotas på ett miljöriktigt vis skulle det ta 70 år innan dessa 35 000 båtar är återvunna och ytterligare 730 år innan alla uttjänta båtar är omhändertagna.

– Problemet är större än vi trodde och det ökar, säger Josephine Rubia, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, som lett arbetet med rapporten och fortsätter:

– Många av de svenska fritidsbåtarna sattes på marknaden mellan 60- och 80-talet. Under den så kallade plastrevolutionen. En båts medellivslängd är ungefär 40 år, så i dag är det många båtar som har nått den åldern och därmed behöver behöver omhändertas och återvinnas.

Men juridiken som tidigare nämnt minst sagt snårig. Grefab har därför inlett en rättslig process med Polisen i hur begreppet hittegods ska kunna tolkas.

– Hade vi bara kunnat använda oss av antingen sjöfyndslagen eller hittegodslagen så hade det här problemet varit lättare att lösa, men det kan vi inte nu, säger Joakim Boström, chef på Grefab.

Gamla båtar efterlyses för konvertering till eldrift

av
Bowter_vrak_efterlyses

Bowter_vrak_efterlysesNu finns det ett gyllene tillfälle att göra en miljöinsats, låna elbåt gratis och att bli av med ditt gamla mossbeväxta vrak “bakom uthuset på landet” på en och samma gång.

Det hela bygger på ett lika enkelt som genialt koncept. Företaget Bowter hyr ut små, enkla och eldrivna båtar via ett en smart delningstjänst. Allt för att göra båtlivet tillgängligt för så många som möjligt till en billig peng.

Se också:
Bowter – köp, kör och hyr ut en eldriven båt
Eldrivna hyrbåtar ska få ut folk på sjön!

Utvecklarna bakom Bowter är värmlänningarna Joakim Spetsmark och Jonas Ulveseth, som träffades i Arvika när en grupp entreprenörer bildade Scaaler, en digital och fysisk mötesplats för affärer, företrädesvis mot Norge.

– Jonas hade funderat på en elbåt och efter att vi funderat åkte vi ner till bygghandeln och köpte fem plyfaskivor som vi satte ihop till en första prototyp”, säger Joakim Spetsmark.

Anmäl dig till Elbåtsmässan – Sveriges enda helt elektrifierade båtmässa med provåkning, expertpaneler och det senaste branschen har att erbjuda – här!

“Vrak i drivor”

Nu tar man nästa steg i utvecklingen och efterlyser gamla och uttjänta båtar att komplettera den redan befintliga hyrflottan med.

– Vi vet ju att det ligger båtar i drivor runt om i landet. Mossbeväxta sådana bakom uthus och klubbstugor som ingen orkar och ta hand om. Men som skulle kunna få ett andra liv hos oss, säger Jonas Ulveseth som är en av drivkrafterna bakom projektet.

Får ett andra liv

Planen är sedan att rusta upp båtarna hjälpligt och förse dem med elmotor, solceller och batteri för att sedan inkludera dem i det redan befintliga uthyrningssystemet. Som tack för hjälpen får den som skänkte båten hyra båt gratis under två hela säsonger.

– Men det funkar inte med vilka båtar som helst, fortsätter Ulveseth. Vi ser gärna att de har överbyggnad, teleflexstyrning och inte för stora skador i skrovet. Vi vill ju kunna få båten i sjön utan allt för mycket jobb. Om båten är i någorlunda skick så kan vi också stå för hämtning av båten.

Bowter_eldriven_hyrbat
Bowter vill komplettera sina hyrflotta med nya elbåtar (bilden) med uttjänta begagnade båtar som ska få ett andra liv.

Hur har det gått hittills?

– Vi har precis börjat men redan fått ett par napp. Planen är också att vi ska måla dessa begagnade hyrbåtar i någon kul färg så att det blir enhetligt.

Vad kostar det att hyra en båt för oss som inte har skänkt en båt till flottan?

– Det ligger i runda slängar på 1 500 kronor per månad att vara med i delningstjänsten men det finns fler möjligheter där man bland annat också kan hyra båt per timme. Vi håller också på att utveckla en plan för återvinning av batterier men det ber jag att få återkomma till vid ett senare tillfälle, avslutar Jonas Ulveseth.

Otrolig båtskrot – ett paradis i jakten på reservdelar

av
Batskrot

BatskrotVi har uppmärksammat Sailing Magic Carpet tidigare och gör det igen. Fattas bara när ett ungt par tar säkra kliv mot sitt stora mål via världens kanske största reservdelslager. Se videon!

Stor målmedvetenhet, skickligt hantverk och en jätteportion ung entusiasm. Lägg därtill välgjorda videor så är det inte konstigt att YouTube-kanalen Sailing Magic Carpet har en trogen och ständigt växande följarskara.

Mer av Sailing Magic Carpet:
Renovering – drömmen om en trygg långfärdsbåt
Livet på Vindö 32 Magic Carpet går vidare

Det hela började med stora äventyr i en liten båt, närmare bestämt en 28 fotare, när det var dags att höja ribban och upptäcka världshaven i en båt som inte sätter några begränsningar.

Sagt och gjort. Det fick bli en Cape George 36 som inhandlades osedd på andra sidan jordklotet. En båt med stora renoveringsbehov.

Vi kommer in i handlingen när paret återupptar renovering efter ett långt uppehåll. Men först ett besök på en minst sagt imponerande stor båtskrot. Lynden Sailboat Wrecking Yard i Washington är på 60 000 kvadratmeter och har allt vad man kan tänkas behöva av delar till renovering av segelbåtar.

Häng med!

Sprillans nytt kryssningsfartyg kan komma att skrotas

av
Gloabal_Dream_skrotas

Gloabal_Dream_skrotasOm det går så illa som många befarar så går det stolta kryssningsfartyget Global Dreams jungfrufärd raka vägen till skroten.

Covid 19 tog som bekant hårt på rese- och turistbranschen. Något som det Asienbaserade bolaget Dream Cruises har fått erfara med all önskvärd tydlighet då man nyligen fick kasta in handduken.

Se också:
Pandemin tvingar kryssningsfartyg till skroten

Innan dess hade man dock beställt två nya jättelika kryssningsfartyg varav det ena, Global Dream, skulle bli ett av världens absolut största. Nu ser framtiden mörk ut då konkursförvaltaren har svårt att hitta köpare, enligt Bloomberg.

Säljes till skrotpris

I skrivande stund ligger det gigantiska skrovet på det tyska båtvarvet MV Werftens. Mycket pekar på att det kommer att avyttras till skrotpris. Tänkbart är också att maskiner och andra vitala delar av fartyget säljs separat.

En strimma hopp

Allt är dock inte nattsvart då ett annat tyskt varv, Meyer Werft, kan tänka sig att ta över och färdigställa bygget med alla ekonomiska risker som det skulle innebära. Oavsett vad så är de ursprungliga storslagna planerna för stolta Global Dream omkullkastade.

Pandemin tvingar kryssningsfartyg till skroten

av
Batskrot_Aliaga_Turkiet

En båtskrot, men inte vilken som helst utan av den sorten som hanterar fartyg goda för flera miljarder och upp till 2 500 passagerare. Häng med!

Båtskroten i Aliaga, Turkiet anses vara en av världens farligaste arbetsplatser där man hanterat allt från livsfarliga ämnen till tunga lyft, bränder, höga höjder…

… ja lista kan göras lång.

Pandemin blev dödsstöten

Nu snurrar verksamheten fortare än någonsin vilket höjer riskerna ännu mer.

Båtskroten i Aliaga, Turkiet är slutstationen för allt fler kryssningsfartyg. 

Orsaken? Pandemin gjorde det helt enkelt mindre olönsamt att skrota lyxfartygen och sälja dem i delar än att låta dem ligga stilla vid kaj under pandemins härjningar.

Se också:
Vrakpant – vrakens väg till återvinning

Återigen gratis att skrota sin båt

av

En ny skrotningspremie har klubbats. Nu finns återigen möjligheten att kostnadsfritt lämna båtvrak till skrotning.

Båtskrotningsfesten fortsätter. Båtar upp till tre ton kan till och med den 31 december, eller så länge bidraget räcker, lämnas för skrotning och återvinning.

Tack vare en skrotningspremie från Havs- och vattenmyndigheten kan Båtskroten erbjuda denna service i samarbete med Sweboat och Stena Recycling AB. Svenska Båtunionen är också med på ett hörn.

Allt är gratis för båtägaren utom sanering från skadliga ämnen samt frakt, vilket såklart kan bli en dyr historia om båten är stor och avståndet långt.

Ämnet båtskrotning har upprört en del som anser att det är slöseri med resurser. Varför inte rusta upp de fina gamla båtarna? Eller varför inte återanvända skroven som flytmaterial till bryggor? Så går några tankar hos insändarskribenter.

Andra sidan menar att det är svårt att bli av med sin gamla båt, även om man vill skänka bort den.

Båtskrotens uttalade mål är att hjälpa folk att ta hand om sina båtvrak istället för att lämna dem i naturen.

Båtskroten på Muskö demonterar båtar av alla möjliga slag. Foto: Anneli Karlsson Sjöhistoriska museet.

Alla samarbetspartners arbetar under namnet Båtretur och hjälper till med hela processen att ta hand om en uttjänt båt oavsett om man är privatperson, båtklubb, försäkringsbolag, fastighetsägare, båtvarv, kommun eller annan aktör.

Båtretur har avtalat med Båtskroten Sverige AB om att drifta ett nationellt system för båtåtervinning. I nätverket finns transportörer i hela landet och ett 25-tal anläggningar för återvinning. I avtalet med Båtskroten har Båtretur säkerställt att man som kund normalt inom fem arbetsdagar ska få en offert och förslag på återvinning av sin båt. Hämtning sker i regel inom 5 till 10 arbetsdagar.

 

Gratis skrotning av båtar – succén fortsätter

av

Batskrot htI höstas infördes en premie så att privatpersoner kunde skrota sina båtar gratis. Efterfrågan blev chockartat stor. Nu siktar man på att skjuta till mer pengar.

Alla som har en båt som ligger och tar upp plats på båtklubben, som förvandlats till en del av trädgården eller som glömts bort i något annat hörn kan nu få chansen att skrota sin båt gratis.

Hamnen.se når Lisa Bredahl Nerdal, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, för att reda ut hur premien mottogs i höstas och vad som kommer att hända under 2019.

– Vi har kommit fram till vi ska köra en omgång till under 2019 men vi väntar på pengar som blivit över från andra projekt och kan inte säga något säkert hur mycket pengar vi får, förutom att det som mest kommer att skjutas till tre miljoner kronor.

Redan lång kö
Beslutet kommer att tas i början av april men redan nu är kön till att få sin båt skrotad lång.

– Det står redan 200 personer i kö till att få skrota sina båtar. Det var uppenbarligen ett uppdämt behov och vi blev chockade över att det var ett så stort tryck kring detta.

Batskroten 1

Efter att premien trädde i kraft på hösten 2018 så skrotades hela 416 båtar uppdelat på två omgångar.

– Första omgången var det mest stora båtar, mellan sex och tolv meter. I andra omgången var det fler mindre båtar, under sex meter. Vi siktar på att premien kommer att räcka till fler än 416 båtar, som i fjol. Men det beror såklart på hur stora båtar som kommer – ju större desto dyrare.

Går att skrota båtar i hela Sverige
Det var mestadels i storstadsregionerna som premien användes men möjligheten finns i hela Sverige, förutom Gotland – än så länge.

Ett utbrett problem med övergivna eller uttjänta båtar är att det är svårt att få kontakt med ägarna. Det är en bromskloss i processen att få bort skrotbåtar från naturen.

Båtarna ska anmälas till polisen och hanteras under sjöfynds- eller hittegodslagen, beroende på var de ligger. Om det sedan går tre månader utan att ägaren hör av sig, så tillfaller båten markägaren och då är det fritt fram att utnyttja premien och skrota båten.

Läs också:
Snabb ökning av båtskrotar i Sverige
Båtskrotning – ny chans att skrota gratis!
Vrakpant – vrakens väg till återvinning

– I förra omgången var tidsspannet lite för kort för att man skulle hinna med den polisiära proceduren. Så nu hoppas vi på att vi får ta hand om fler båtar som ligger och skräpar, säger Lisa Bredahl Nerdal.

På sikt ämnar Havs- och vattenmyndigheten att införa ett producentansvar för skrotning av båtar och att systemet ska bli självförsörjande med fler aktörer.

– Det gjordes två offentliga upphandlingar när förra premien tog slut och Båtskroten fick en option för att genomföra en omgång till. Blir det ytterligare en omgång efter denna blir det ytterligare en offentlig upphandling och möjligheten öppnas för en annan/fler aktörer att börja skrota båtar. Men vi är såklart väldigt noga med att all återvinning ska genomföras korrekt.

Det sägs att det finns ungefär 64 000 övergivna eller sjöodugliga fritidsbåtar i Sverige i dag. Det är grunden till att HaV sköt till pengar för att få fler att vilja skrota sina gamla båtar. Först 2,2 miljoner kronor och sen 1,2 miljoner kronor till.

– Jag är väldigt positiv till att fler ger sig in på marknaden framöver. Men nu har vi iallafall ett fungerande system, avslutar Lisa Bredahl Nerdal, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Foto: Båtskroten. Läs också mer på Hav- och vattenmyndigheten.

Båtskrotning – ny chans att skrota gratis!

av

Den som inte tog chansen att skrota sin gamla uttjänta båt kostnadsfritt, när tillfälle gavs, får nu en andra chans.

Höstens stora satsning på att rensa upp båtklubbar, industritomter och marinor på gamla uttjänta fritidsbåtar fick verkligen en rivstart.

Många passade på
Många var de som tog chansen att skrota sitt vrak under den begränsade tid som det kunnade göras utan kostnad för båtägaren.

Ohlsson 22 – efter och före den ganska hårdhänta processen.

Men nu är pengarna snart slut – det vill säga bidraget från Havs- och vattenmyndigheten som finansierade skrotningen av gamla fritidsbåtar. 

Bara början
Att skrota en fritidsbåt kostar annars i runda slängar 3 000 kronor per ton och enligt beräkningar ligger det fortfarande 2 000 båtar runt om i landet och skräpar.

Det mesta, men inte allt, blir bara flis. 

En god nyhet för alla som missade chansen är Havs– och vattenmyndigheten nu skjuter till ytterligare 1,2 miljoner för vidarer avgiftsfri skrotning.

Så länge pengarna räcker.

Först till kvarn…

Skrota båten gratis!

av

Nu finns möjligheten att kostnadsfritt lämna båtvrak till skrotning för såväl privatpersoner som företag.

Tack vare en ny skrotningspremie från Havs- och vattenmyndigheten och ett samarbete mellan Båtskroten Sverige AB, Sweboat (Båtbranschens Riksförbund) och Stena Recycling AB, finns nu möjlighet att skrota den gamla uttjänta båten utan kostnad.

Det kostar vanligtvis 3 000 kr per ton att skrota en båt och nu får man kostnaden täckt upp till tre ton. Alltså kan man maximalt spara 9 000 kr. Premien gäller till och med den 31 december i år.

Det finns 25 platser runtom i Sverige som kan ta emot skrotbåtar. 

Den som inte själv kan transportera sin båt till närmaste båtskrot kan få transporten ombesörjd mot en avgift.

Likaså kan sanering av båten komma att innebära en extra kostnad för båtägaren.

Men på det stora hela är detta ett unikt tillfälle att bli av med båtar som har gjort sitt.

Och som nu bara ligger oanvända och skräpar.

Mer info här.

Se också:
Snabb ökning av båtskrotar i Sverige.
Vrakpant – vrakens väg till återvinning.