I dagens tempo skulle det ta 70 år för att miljöriktigt återvinna herrelösa båtar som skräpar ner stränder runt om i Sverige. För att omhänderta samtliga uttjänta båtar ligger samma siffra på 800 år. Samtidigt överges allt fler sjödugliga båtar.
Det är knappast någon nyhet att båtar överges. Däremot ger den så kallade pandmieffekten som fick så många att ge sig ut i skärgårdarna nu något av en sur eftersmak. På en grusplan i Björlanda utanför Göteborg ställs olovligt förtöjda båtarna för att förfalla.
– Vi hade önskat att vi kunde anmäla de övergivna båtarna som sjöfynd eller hittegods, för då skulle de tillfalla oss om ingen gjorde anspråk på dem. Men Polisen tar inte emot båtar, berättar Joakim Boström chef för hamnar på Grefab till Göteborgs Posten.
Det kommunala bolaget Grefab ansvarar för stadens hamnar och som chef har det växande problemet hamnat på Joakims bord. Men än har han inte hittat någon någon laglig lösning på problemet.
Så länge ägaren är okänd har den som hittat båten endast vårdansvar och det fram tills att den rättmätige ägaren hör av sig. Tiden går och det är inte ovanligt att omkostnaderna för de båtar som stått över ett år överstiger båtens faktiska värde. Då finns bara en väg kvar att gå:
Den till skroten.
Enligt en rapport från Havs- och vattenmyndigheten uppskattar man att det idag finns cirka 400 000 uttjänta båtar i Sverige. Cirka 35 000 av dessa förmodas dessutom vara övergivna någonstans längs stränder och vattendrag.
Med den takt på 500 båtar som årligen skrotas på ett miljöriktigt vis skulle det ta 70 år innan dessa 35 000 båtar är återvunna och ytterligare 730 år innan alla uttjänta båtar är omhändertagna.
– Problemet är större än vi trodde och det ökar, säger Josephine Rubia, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, som lett arbetet med rapporten och fortsätter:
– Många av de svenska fritidsbåtarna sattes på marknaden mellan 60- och 80-talet. Under den så kallade plastrevolutionen. En båts medellivslängd är ungefär 40 år, så i dag är det många båtar som har nått den åldern och därmed behöver behöver omhändertas och återvinnas.
Men juridiken som tidigare nämnt minst sagt snårig. Grefab har därför inlett en rättslig process med Polisen i hur begreppet hittegods ska kunna tolkas.
– Hade vi bara kunnat använda oss av antingen sjöfyndslagen eller hittegodslagen så hade det här problemet varit lättare att lösa, men det kan vi inte nu, säger Joakim Boström, chef på Grefab.
