Den som inte blir imponerad när en femåring kör omkring i sin egen motorbåt behöver bara spola fram till 1 minut och 40 sekunder in i videon – då en tvååring tar över.
Den som inte blir imponerad när en femåring kör omkring i sin egen motorbåt behöver bara spola fram till 1 minut och 40 sekunder in i videon – då en tvååring tar över.
Den som inte blir imponerad när en femåring kör omkring i sin egen motorbåt behöver bara spola fram till 1 minut och 40 sekunder in i videon – då en tvååring tar över.
Ladda, sikta och skjut ut linan med drag och allt. Sedan är det bara att veva in fångsten. En barnlek!
Här är prylen som ska få barnen att släppa mobilen och iPaden i sommar. Man pumpar bara upp trycket i Rocket Fishing Rod, som geväret heter, och skjuter ut draget med lina och allt i sjön. Sedan är det bara att veva och hoppas på napp.
Bäst av allt är den enkla hanteringen. Barnen slipper svinga spön och krokar omkring sig och risken för trassel är minimal.
Pris från cirka 40 dollar.
Idén är lika enkel som strålande och bygger på att bjuda ut sämre bemedlade barn på en färd i det paradis till skärgård som en del tar för given.
Det började för tre år sedan då Marcus Göthberg och hans då sjuårige son var ute på båtutflykt med ett annat barn som hade ett rörigt förflutet och en orolig vardag.
Då fick Marcus och sonen uppleva sin gamla bekanta skärgård med nya ögon. Det medbjudna barnet strålade i sin tillvaro bland kobbar, skär, krabbor och bryggor och hans glädje smittade av sig enormt.
Sedan dess har detta växt till en ganska omfattande ideell verksamhet.
Delad glädje…
Inför sommaren har nu Marcus och sambon Johanna satt ut en annons på Blocket för att för fjärde året i rad förgylla tillvaron för sig själva och sämre bemedlade barn på en och samma gång.
“Finnhamn är det bästa stället att stanna på.” Så säger Pernilla Strand som njuter ett barnvänligt båtliv tillsammans med sin och en annan familj. Men det där med att alla helst ska få plats att sova ombord – det är inte så noga…
Christer Båth har funnits med i seglarsammanhang så länge jag kan minnas, alltid förknippad med snabba planande jollar. 5o5, Flying Dutchman, Laser, Tempest, A-katamaran och 14-fotare förutom de jollar han säljer själv på båtmässorna. Christer brinner för segling, främst jollesegling, och för att fler barn ska börja segla och för att färre ungdomar ska sluta.
Hur började seglingen för din egen del?
– Egentligen kan jag tacka Stena Olsson för att jag började segla. Mamma och pappa seglade aldrig. Vi bodde mitt emot varandra och jag blev utbjuden till deras lantställe en gång och fick segla GKSS-eka. Sen var det kört. Jag hade flera klasskamrater som seglade också, det hjälpte väl också till.
– Sedan köpte pappa en GKSS-eka, nummer 399, som jag var ute i hela dagarna. Jag var bara inne och åt och så ut igen. Vi hyrde en stuga på Råssö utanför Strömstad, det var där jag seglade. Så började det.
– Efter ett par år skulle jag börja kappsegla men jag förstod inte att båten måste vara ren i botten. Den hade ju legat i hela tiden och var full med snäckskal. Det gick inte så bra och om jag ska skylla på något så var det det. Vi bodde i Örgryte och båten låg på Saltholmen så det var en bit att åka. Så jag tröttnade.
Hur gammal var du då?
– Jag var väl 13-14. Sen gick det några år utan att jag seglade. Men en dag fick jag se bröderna Sundelin på TV, hur dom kom planande i en Flying Junior. Det tände jag på. Så det är bröderna Sundelins fel att jag började segla igen. När jag var ute i Långedrag så såg jag en Double Scott som kom farande och tänkte att det där är båten för mig. Men då sade min mamma nej, hon gillade inte den. Hon hade läst om 5o5 i GKSS Seglarblad och att den skulle bli en ny klass i Sverige och sa att, en sån ska du ha. Så dom köpte en 5o5.
Onekligen en framsynt mamma.
– Javisst, men egentligen var det fel. Dom kunde ju inget om segling så vi skulle inte ha en så avancerad båt. Första tävlingen kom vi sist men sen seglade vi upp båten till Grundsund och seglade där varje dag. Vi var med på Marstrandsregattan och kom nånstans i mitten, så då hade vi lärt oss litegrann. På sensommaren kom vi ner till Göteborg och var med i en tävling. Och då vann vi.
Vem var det mer än du?
– Det var min bror Pelle och jag.
När var detta?
– Det var 1963, vi köpte båten då. Det blev ju en stor klass i Sverige och var många med, Mange Olsson bland andra, vi var konkurrenter. Det var stora fält, 50 – 60 båtar på SM. Jag har faktiskt en silvermedalj i lag-VM i 5o5 tillsammans med Stellan Westerdahl. Då seglade vi på Seine i Paris. Vi skulle runda ett märke men då kom det en stor flodbåt och körde över märket så det fanns inget märke att runda. Det var väl bara 50 meter brett.
– Jag tror att vi seglade 5o5 i drygt 10 år. Vi hade vunnit mycket och fått riktigt blodad tand så vi funderade på om vi skulle satsa på Flying Dutchman till OS. Vi köpte en FD men vi var lite sena till München-OS 72 så vi kom inte dit. Men vi vann SM i 5o5 det året och vi vann även SM i Flying Dutchman. Jag tror att vi var de första som dubblade, det var inte så vanligt. Det var nästan första gången som vi satt i FDn så det var vi lite malliga för.
– Men det blev tuffare med Flying Dutchman, i och med att det är en olympiaklass. Vi var nära men vi nådde aldrig ända fram. Jag minns en uttagning till VM, när Stefan Sjöström vann. Allt hängde på sista seglingen och den som vann fick åka. Vi ledde men kappsejsade i ett slag och där försvann våra OS-chanser men jag blev uttagen som reserv i 470, Tempest och FD. John Albrechtsson vann guld i Tempest så man kan ju säga att vårt team vann guld.
– Efter Flying Dutchamn så seglade jag Laser ett par år, och Windsurfing. Jag seglade en del tillsammans med Göran Marström, bland annat tre VM i A-katta. Det var kul men jag gillar nog jollar bättre.
Det tar en stund att bläddra igenom klippboken med Christer Båths egna seglarhistoria. Här är ett axplock.
Har du bara seglat jolle?
– Brorsan hade en Express ett tag. Det gick bra ibland och jag och jag var med några gånger men jag gillar jolle mest.
Du säljer jollar och du har ju försökt att lansera flera nya båtar med tanke på att det ska bli en ny klass men det har inte alltid blivit så?
– Nej, det är svårt att få igång en ny klass. Den första var väl Splashen, det tycket jag fortfarande är en jättebra båt, bra kvalitet, seglar bra, ser snygg ut och den ligger mellan Optimisten och E-jollen. Men den kom efter Zoom8 vilket gjorde att det var svårt att få igång klassen.
Vilka båtar har chans att bli en bra klass?
– Om det inte finns någon eller om en ny båt är bättre än de som redan finns så tycker jag att det kan vara läge för en ny klass. När det gäller vuxenjollar så tycker jag att det är väldigt dåligt, det är ganska bra när det gäller juniorjollar men det finns plats för fler där också.
Optimisten är väl oslagbar som instegsjolle, den finns dessutom i hela världen?
– Javisst och dom som vill segla Optimist ska absolut göra det. Men jag vet att det finns många som inte vill det och då vore det bra om vi hade nånting för dem. Där tycker jag att Seglarförbundet kunde hjälpa till för eftersom Optimisten är så stark så är det svårt. Det räcker att man andas om något annat så tar det hus i helsike hos vissa.
– Danskarna testade ett antal jollar, E-jolle, Laser, Zoom8a och RS Tera. Optimisten var inte med. Teran vann den tävlingen, i deras test så var Teran den bästa båten. Teran vann och därefter beställde danska seglarförbundet, med hjälp av en sponsor 150 Teror som sedan såldes till klubbarna. Nu har dom beställt 100 till och det tycker jag är ett bevis på att satsningen var rätt.
Hur ska man bära sig åt för att ungarna inte ska sluta segla när dom fyller 15? Efter Optimisten.
– Redan nu märker jag att det blir mer tvåmanssegling och det tror jag att man kan tacka Fevan för. Förr var det fler som seglade tvåmansjolle och jag tror att vi kommer tillbaka dit. Det gäller ju att det finns vuxenjollar som är roliga så att många fler fortsätter i jolle eftersom det är roligare.
Tycker du ja.
– Ja det tycker jag och jag vet att jag inte är ensam. I England är det vanligare med vuxenjollar. Jag har provat kölbåtar också och jag är förvånad att många kan säga om en kölbåt att ”den är jätterolig, den är nästan som en jolle”. ”Men varför seglar du inte jolle då om det är roligare? Tänker jag.
Jag har en Snipe, det tycker jag är en perfekt tvåmansjolle, speciellt för gamla gubbar, stabil och högt i tak. Och ett rejält centerbord så att man inte går runt det första man gör.
– Snipen är en bra båt och den seglar absolut inte dåligt. Jag började segla när jag såg en Flying Junior plana med bröderna Sundelin. Hade jag sett dem i en Snipe så är jag inte säker på att jag hade börjat segla.
Men en slör i en Snipe i 6-7 sekundmeter är en härlig upplevelse, eller?
– Javisst, men det är ingen riktig planing.
Nej, men det går fort.
– Ja, det är fortfarande stora startfält, särskilt internationellt och många av de bästa seglarna i världen har seglat Snipe men jag gillar en lättare båt som planar snabbare och går ännu fortare.
Tonåringar ser väl segling på ett annat sätt än vi vuxna?
– Jag kan tänka mig att en tjej eller en kille som har haft lite för hård konkurrens eller tycker att det är lite ensamt och tufft i en E-jolle, men tycker att segling är skoj. Då är en tvåmansbåt bra men det kanske inte är så kul att gå från E-jolle till en Triss, Tvåkrona eller Snipe. Det är där jag vill ha in RS200, där passar den bra. Det finns ju ingen annan ny tvåmansjolle i det segmentet så den fyller en lucka..
29er då?
– Jo men den är mer extrem och väldigt viktkänslig. Det viktiga är att, som det var med GKSS-ekan, att det är enkelt och att man kan ta med sig vem som helst. Det räcker att en i båten kan segla. Nu har t o m Seglarförbundet tänt på RS200an så det borde finnas en chans. Dom brukar annars säga till mig att, ”inga fler båtar”.
Dom brukar säga ”vad har Christer Båth för ny modell i år då?
– Jo jag vet, jag håller ju inte med dem men för en gång skull så är vi överens.
Det är väl så med många av de gamla klasserna. Starbåten t ex, när man pratar om att ta bort den så blir det ett ramaskri över hela världen?
– Dom har ju lyckats ta bort den en gång men den kom tillbaka. Vi får väl se hur det går nu. Jag gillar Starbåten för jag gillar båtar med mycket segel. Men egentligen tror jag att det skulle vara helt andra båtar i OS. För det är enda gången som vi kan göra riktig reklam för segling. Då tittar alla på segling annars gör dom inte det. Då ska vi inte ha de här gamla båtarna, då ska vi ha katamaraner, 29er XX och 49er. Mothen skulle vara med. RS700 eller Mustoskiffen, såna båtar skulle vara med. Om man ska göra reklam för segling så att alla ser hur kul det är att segla, då tycker jag att det är såna båtar som ska vara med. Då går det fort, det är ändå långsamt om man jämför med annat som bilracing men det händer lite i alla fall och blir mer spännade att titta på.
Flerskrov kommer mer och mer, inte bara i America`s Cup?
– Ja men inte i OS, dom tog bort Tornadon och det är väl ingen annan som har kommit in istället. Men jag förstår att det är mycket politik.
Vad ska hända med kappseglingarna för att det ska öka igen då?
– Jag tror att av alla dem som slutade innan Fevan kom, det var många det vet vi, så hade kanske hälften av dem fortsatt om det hade funnits en tvåmansbåt. Det finns det nu. Jag har seglat mycket tvåmansjolle och många av mina gastar (taktiker) har bara velat gasta, inte styra. Har vi inga tvåmansbåtar så förlorar vi alla som inte vill styra. Då hittar dom på något annat istället.
– På många kappseglingar är det ofta så att det är långa utseglingar, långa seglingar och lång väntan. När vi seglade 14-fotare så seglade vi inte längre än 20 minuter. Vi var inte så många båtar, 10 – 15 stycken, och vi seglade korta banor alldeles intill land så att publiken nästan kunde ta på båtarna. Sista båt var kanske inte mer en halvminut efter den första. Är det inte stora klasser så passar det jättebra med korta banor.
Lite som matchracingen, korta banor och snabba race och publiken kan följa hela tävlingen.
– Jo men detta är fleetrace, det tycker jag är mer intressant. Matchrace har aldrig legat för mig, en båt kommer sist och en kommer näst sist. Och alldeles för komplicerade starter. Jag tycker att jag kan en del om segling men har ändå svårt att se vem som har rätt och vem som har fel. Det verkar domarna ha också ibland. Man kör ju inte Formel 1 med bara två bilar, det blir för tråkigt.
Många ser det som att ta ett steg framåt, att gå från jolle till kölbåt men det gör inte du?
– Nej verkligen inte. Jolle är teknik, taktik och trim. I jolle kan du vinna en segling bara på teknik. Det är väl OK att att fortsätta med kölbåt men jag tycker att själva seglingsupplevelsen är bättre i en jolle. Det är väl synd att ta bort en rolig grej. I kölbåt ligger fokus på taktik och trim, inte så mycket på teknik. Mitt mål är att seglingen i Sverige blir som i England. Mer jolle för alla, både unga och gamla.
Text och foto: Åke Fredriksson
“Miniskepparen” innehåller det mesta som ingår i en förarintygskurs för vuxna, men på ett enklare sätt. Här lär sig både små och stora om båtlivet med hjälp av korsord, frågesporter och får många andra tips och trix
“Miniskepparen” har många övningar och förklaringar som handlar om saker du kanske har funderat över när du har varit ute på sjön, i form av korsord, frågesport och övriga tips och trix.
De flesta sidor går bra att läsa och pyssla med hemma. Men det dyker också upp sådant som är lättare att förstå, titta på, eller göra när du är ombord på en båt.
Exempel på avsnitt i boken “Miniskepparen” av Carina Norberg:
Ord ombord
Styrbord och babord
Båtkorsord
Båtens delar
Väderstrecken
Sjökortets färger berättar om djupet i skärgården
Kan du färglägga sjökortet?
Vilka symboler kan du hitta på det här sjökortet?
Vilka sjömärken ser du här?
Klarar du av att navigera i farleden?
Köra båt i mörker
Hur ser fyren ut på dagen?
De 10 sjövettsreglerna
Latitud och longitud
När kommer vi fram, hur långt kommer vi i olika farter?
Att styra efter kompassen
Lär dig några vädertecken
Vinden och vågorna
Skriv din egen loggbok
Instrument ombord
Några flaggor som kan vara bra att veta vad de betyder
Snåla med strömmen ombord
Carina Norberg arbetar som utbildare och föreläsare i bland annat navigationslära. Hon driver samtidigt företaget www.skargardskunskap.se och har lång erfarenhet av båtliv och navigering.