Från Kanarieöarna till Västindien – i roddbåt

Roddbåt-atlanten-roddtävling-transatlantisk
Roddbåt-atlanten-roddtävling-transatlantisk
Laura, Ros, Kirsty, Kate vid målgången i Antigua.

Åtta och en halv meter båt, 3 000 sjömil, en miljon kalorier, och viljor av stål. Laura Try dokumenterade tävlingen i roddbåt från Kanarieöarna till Antigua.

Youtube-profilen Laura Try dokumenterar allt från att lära sig rubikskub, jonglera och springa olika varianter på ett marathon. Men när hon i slutet av 2018 antog sig utmaningen att ro över Atlanten fick hon erkänna att ingenting hade kunnat förbereda henne på resan och dess utmaningar.

Som en av tre besättningar bestående av enbart kvinnor var Laura tillsammans med sina tre kompanjoner fast beslutna om att bli det kvinnliga lag som först steg i land i Antigua.

En dröm sedan länge

Tävlingen Atlantic Challenge hade sedan länge lockat Laura och när hon väl blev inbjuden att få vara en del av ett lag tvekade hon inte en sekund innan hon mönstrade på. Under träningen inför den långa rodden spenderade tjejerna upp till fyra timmar per dag på roddmaskin.

– Det kan låta ganska så miserabelt, vilket det också var. Men hur skulle vi annars klara resan över Atlanten, säger Larua Try i videon där hon dokumenterat resan.

kI kölsvinet under sittbrunnen lagrade laget nära en miljon kalorier bestående av proteinbars, jordnötssmör och frystorkad mat som skulle gå åt under tävlingens gång. Sitt dricksvatten fick de från en watermaker som satt monterad i en av hytterna.

Ingen lyxyacht över havet

Helt byggd i kolfiber, 8,5 meter lång och 1,5 meter bred. Roddbåten som ska ta de fyra tävlande över Atlanten är varken stor eller lyxig. Utrustad med två hytter, en i fören och en i aktern så går det nätt och jämt att sova två personer åt gången – men ändock är det trångt.

Akterruffen är hem till all elektronik och autopilotsystemet, det är också den mindre av de två hytterna där de tävlande får sticka in fötterna under sittbrunnens durk för att kunna ligga raklånga och sova.

Hela tävlingen gjordes i tvåtimmarsskift för det var så länge tjejerna uppskattade att de skulle orka ro med kraft utan att bli trötta. Efter skiftet väntade vila. Men det var sällan det blev två timmar av vila. Ofta behövde man istället kolla väderrapporter, laga något som gått sönder på båten, ringa släkt och vänner, eller äta mat. Först när detta var färdigt gick det att blunda en stund.

Se även:
Yngsta kvinnan att ro över Atlanten
Rowegians – på stad kurs över Atlanten
Unikt tillfälle att ro över Atlanten – utan garanterad hemkomst

“Det går över”

Trots dagar där besättningen inte lyckades ta sig längre än tre sjömil till följd av stark motvind kämpade de fyra på fast besultna om att nå sitt mål med att vinna klassen för kvinnor. Men när det återstod knappa 300 sjömil rann glaset slutligen över för Laura. Sinnet sa stopp men ändå tvingade hon sig ut, spände fast fötterna, och började ro. I tre dygn höll det i sig, hon pratade inte med någon utan bara rodde.

När spärren i huvudet väl släppt hade hon lärt sig en läxa för livet – att allt går över.

När laget efter 43 dagar kom i mål i Antigua var känslan var som ingenting Laura någonsin tidigare hade känt. Dessutom stod det då klart att de hade vunnit klassen och var de första kvinnliga laget över Atlanten.

– Jag skulle göra hela resan en gång till om det var för att få den känslan en gång till, säger Laura Try.

Se videon där Laura dokumenterat resan nedan.

Hon räddade finska Tapio – nu leder Kirsten Golden Globe

golden-globe-racing-kirsten-ledare-världsomsegling-kappsegling
golden-globe-racing-kirsten-ledare-världsomsegling-kappsegling
Kirsten Neuschäfer håller i sin ledning trots stiltjeband på Atlanten. Nu sätter hon snart kurs mot målgången i Frankrike

Racet är nu 196 dagar in och Kirsten Neuschäfer bygger en allt tryggare ledning. Detta trots hennes insats i undsättningen av den finske medtävlaren Tapio Lehtinen.

Den 15 februari var Kirsten Neuschäfer först med milstolpen att runda Kap Horn. Sedan dess har hon i sin Kap George kutter från 1988 utökat ledningen rejält.

På horisonten skymtar Kirsten dessutom fler goda nyheter.

Efter rundningen såg hon ut att ha valt helt rätt i hänsyn till de vädersystem som då låg över södra Atlanten. Med goda vindar in från öster hade hon en klar fördel mot sin närmsta konkurrent Abhilash Tomy som valde en rutt betydligt mycket närmre det sydamerikanska kusten. En rutt som tidigare såg ut att kunna tvinga honom ut på en tidsödslande kryss mot ekvatorn. Så blev dock inte fallet – istället träffade Kirsten ett stiltjhebälte som drog ner hennes fart avsevärt och gav jagande Abhilash en chans att ta ikapp.

Men det har inte bara varit fina vindar och söndagssegling för Kirsten Neuschäfer. Allt slits och sedan ett tag tillbaka har en av hennes två spinnakerbommar ej gått att använda, en skada som i sin tur hindrar Kirsten från att spira båda förseglen samtidigt. Under den senaste veckan har även bogsprötet där förstagsinfästet till genuan sitter tagit skada.

Allt detta sker samtidigt som Kirsten fortfarande tror att hon hagar en ledande Abhilash som i själva verket ligger cirka 400 sjömil längre bak (position hämtad den 20 mars).

I videon berättar Kirsten Neuschäfer om sin upplevelser från den tuffa tävlingen.

En räddare i nöden

Den största bedriften hittills och det som kanske kostat mest tid var Kirsten Neuschäfer heroiska insats i mitten av november då den finske deltagaren Tapio Lehtinen båt började ta in vatten i Södra Oceanen.

Kirsten var på plats inom ett dygn och kunde se till så att Tapio kom ombord på ett fraktfartyg som sedan tog honom i säkerhet.

Längre bak i fältet har snart den sista båten tagit sig förbi den monumentala uppgiften att runda Kap Horn. Brittiske Ian Herbert-Jones är visserligen långt efter de ledande båtarna men har under sin tid på Söderhavet lyckats undvika de allra hårdaste stormarna. Något han däremot beklagat sig över är temperaturerna. Under onsdagens samtal med tävlingsledningen ska han ha sagt.

– Det är som vi säger om den engelska vinter: den kommer inte ha ihjäl dig, men trevlig är den inte.

Här kan du följa de tävlandes positioner på deras väg tillbaka över Atlanten!

Vill du läsa mer om Golden Globe? Följ länkarna nedan:

Tapios båt sjönk i Södra Oceanen – räddad av ensam kvinna

73-åring vann efter 211 dagar ensam på havet

VIDEO: Race runt jorden för gamla billiga båtar

Över Atlanten – bakom kulisserna

Gurra Krantz berättar om äventyret Över Atlanten TV-serien “Över Atlanten” med skeppare Gunnar ”Gurra” Krantz i spetsen är över. Här sammanfattar han hur det var att segla i 17 dygn och 2 minuter med sex viljestarka men oerfarna kändisar.

Tycker du att programmet speglade verkligheten på ett bra sätt?

– Ja, verkligen. Vi hade inget manus. Allt var äkta från början till slut, vilket också var ett krav från min sida redan från början. Ingen ska behöva spela teater. Kamerorna rullade och klippning och redigering hölls till ett minimum. Efteråt fick jag höra att ovanligt mycket material hade använts. Annars brukar mycket redigeras bort och kasseras.

Så besättningen var precis så sjösjuk som den såg ut att vara?

– Ja, och alla lydde mina order om att inte stoppa i sig några sjösjukepiller eller använda några sjösjukeplåster. Man måste bara lida igenom sjösjukan och ta sig igenom tunneln så blir det bra sedan.

Gunnar “Gurra” Krantz är en av Sveriges mest rutinerade seglare. Han har bland annat varit skeppare under Whitbread.

Thomas Wassberg och Anna Lindberg såg ut att bita ihop fantastiskt bra, trots att de drabbades hårt. Är elitidrottsmän extra bra på att stålsätta sig?
– Nja, alla i besättningen är viljemänniskor och framgångsrika inom sina områden och vana att leverera och bita ihop. Men det är klart, Thomas Wassberg gick runt och mumlade utan att verka må speciellt dåligt tills det plötsligt kom en spya.

Jag har inget minne av hur jag kom hem.

Gurra Krantz om efterfesten.

Hur såg skepparens vaktpass ut – fick du någon sömn?
– Jag fick mellan en och tre timmars sömn per dygn och tycker att det gick överraskande bra. Det var som i gamla tider då kroppen lyckas ställa in sig på väldigt lite sömn och klara det ändå. Jag har fortfarande förmågan!

Vill du bjuda på något som hände bakom kulisserna som vi inte fick se?
– Ja, på nyss nämnda tema. Efter målgången så tog tröttheten ut sin rätt. Vi åt middag och jag drack mycket måttligt, ett par glas vin. Sedan minns jag att jag började bege mig hem till hotellet varpå det blev svart i minnet. Jag vaknade morgonen därpå tryggt i hotellsängen men har inget minne av hur jag kom hem.

Kommer besättningen att se ljuset i tunneln? Komikern Peter Magnusson har tidigare tänkt att han någon gång vill segla jorden runt. Nu är han inte så säker längre.

Men det här med cruisingsegling är väl inte din grej? Ärligt Gurra – har du någonsin cruisingseglat tidigare?
– Ja, som liten med mamma och pappa. Men nej, man kan säga att det var något nytt, precis som så mycket annat med detta äventyr. Ny typ av båt, ny besättning med liten eller ingen seglingserfarenhet och så var det första gången jag var skeppare i sådana här sammanhang.

Matbristen, vattenbristen och dieselbristen – hur illa var det egentligen?

– Det var som jag sa tidigare – ingenting var tillrättalagt och vi var precis så bekymrade och oroliga som det verkade.

Avslutningsvis – under en känslig stund i programmet berättar du, som en av Sveriges absolut mest framgångsrika seglare, om hur du började segla för att visa att du duger någonting till inför din pappa och antydde dessutom att du egentligen inte gillar segling. Vill du berätta mer om det?
– Ja, fast det får bli i en separat intervju.

En intervju som vi nu genomfört:
Gurra Krantz berättar – jag gillar egentligen inte segling!

TV-serien Över Atlanten går nu att se i sin helhet via DPlay.

Gurra Krantz: “Jag gillar egentligen inte segling!”

Gurra-Krantz-Over-Atlanten

MEN – ett litet och till synes oskyldigt ord på tre bokstäver. Det var själva drivkraften som gjorde Gunnar ”Gurra” Krantz till en av Sveriges absolut största seglarprofiler. Nu är han åter aktuell som skeppare i tv-programmet Över Atlanten.

Det är i det sista avsnittet av ”Över Atlanten” som Gurra Krantz vidrör något som får den uppmärksamma tittaren att studsa.

Plötsligt står det klart att en av landets främsta seglare egentligen inte gillar segling. Och att drivkraften att kapa alla skalper inom seglingssporten kom från ett oanat håll.

Något som Hamnen.se naturligtvis vill gräva djupare i.

I TV5-satsningen “Över Atlanten” agerade Gurra Krantz skeppare och i sista avsnittet av första säsongen blottade han ett par sanningar om sin karriär. Foto: Kanal5.

Sagt och gjort. Vi stämmer träff med seglaresset på ett café i centrala Stockholm:

– Som liten var jag aktiv inom mycket – inte minst bollsport och att jag blev den seglare som jag blev var ganska slumpartat, säger Gurra.

– Jag fick en C-låda (C-kanot reds. anm.) av min pappas kompis. Vi rustade och byggde om den hemma i källaren med viss möda. Inte minst för att segelkanoten visade sig vara för stor för källardörren – så vi fick ta motorsågen till hjälp för att få ut den. Men tids nog blev den klar för sjösättning. Och för race.

Svårt med seglarbyxorna

– Det var med den som jag seglade min första riktiga kappsegling, ett SM med 12 deltagande C-lådor. Jag var så nervös inför racet att jag drog på mig seglarbyxorna bak och fram tre gånger på raken. Jag upptäckte alltså att de satt fel, drog av brallorna och vände på dem ett helt varv och drog på dem igen. På fjärde försöket nöjde jag mig med ett halvt varv och se – de hamnade rätt!

Hur gick racet?

Bra! Jag kom nia och var så himla glad att jag inte kom sist, säger Gurra.

På åtta otroligt ångestfyllda sekunder ändrades mitt liv.

Gurra Krantz.

Sedan fortsatte karriären med IC-kanot, 505 och Soling. Sen tog en makalös kölbåtskariär vid med Midnight Sun, America’s Cup i San Diego och Whitbread-projekten The Card, Intrum Justitia, Tokyo, Swedish Match samt SEB – med alla seglade varv runt jorden som det innebar.

Och så säger du att du inte gillar segling?

– Nej, ska man vara ärlig så är det bökigt med segelbyten och zigzag-segling mot vinden.

Så vad kom den enorma drivkraften ifrån – den att bli en av landets största och mest framgångsrika seglare?

– Enkelt beskrivet så har det hela tiden handlat om att bevisa för min pappa att jag duger någonting till. Jag hade en bra uppväxt med bra föräldrar och med en pappa som berömde och uppmuntrade.

Men?

– Ja – just det – men! Det fanns alltid ett MEN och med det lilla ordet också en passning från pappa att det alltid går att prestera ännu bättre.

 

Inspelningen av “Över Atlanten” är en av få gånger som Gurra Krantz har cruisingseglat. Foto: Kanal5.

Se också:
Över Atlanten 2 – bakom kulisserna med Gurra Krantz
Gurra Krantz tar över känt båtvarv

Så när kom du på du att din enorma drivkraft inte bara kom från ett genuint inre glöd inne i dig?

– Det var under mitt livs mest ångestfyllda ögonblick på Södra oceanen 2002 då jag var skeppare ombord på VO60:an SEB 2002. Jag fick besked om att pappa hade avlidit och väderförhållandena var förstås precis så jävliga som de bara kan vara på Södra Oceanen.

“Käpprätt åt helvete!”

Eller som Gurra beskriver det med hög närvaro i sista avsnittet av Över Atlanten:

– Det blåser mellan 22 och 26 meter per sekund. Det är snöstorm. Minusgrader i vattnet. Vi flyger omkring där i ett fullständigt inferno. Vi friflyger 20-25 meter mellan vågtopparna och borrar oss in i nästa våg och jag känner att – det här går käpprätt åt helvete!

Gurra fortsätter:

– Rätt var det är så slår vi omkull och det ögonblicket – när man slår riggen i vattnet i nästan 30 knops båtfart och masten går av…

– …de där åtta sekundrarna som det tog innan jag konstaterade att alla fortfarande var ombord – de har satt sig djupt i mig och är de mest ångestfyllda i mitt liv.

– Där och då kände jag att motivationen rann av. För vem skulle jag nu bevisa min duglighet för?

Pappans bortgång i samband med ett mastbrott i Södra Oceanen ändrade Gurra Krantz inställning till att leda projekt inom kappsegling.

Men det har ändå varit värt det – alla avverkade sjömil?

– Ja, definitivt och jag pratade med pappa via satellit–telefonen dagen innan han dog och vi fick ett bra avslut. Men det där med kappsegling och drivet att bygga projekt på det sättet rann av mig tvärt.

Och under inspelning av Över Atlanten kunde du faktiskt njuta av cruisingsegling, helt utan tävlingsinslag?

– Ja, faktiskt, avslutar Gurra.

Folkbåtsägare med 45 000 sjömil i ryggen delar sina knep

Carol Hasse är sjöman och segelmakare och har kört såväl 100-tons betongfraktare som snabba flerskrovare. Men det är Folkbåten hon fastnat för. Här berättar hon varför.

Den första Folkbåten sjösattes 1942 i Göteborg och har sedan dess spritts sig till flera delar av världen.

I Sverige är den fortfarande en aktiv klass och den kappseglas också aktivt på till exempel San Francisco Bay. Vanligast är såklart cruisingsegling men det finns också exempel på ordentliga långseglingar. Över Atlanten, till exempel.

Carol Hasse är en av frälsta. Hon har ägt och seglat sin båt sedan 1979 i trakterna kring Vancouver, British Columbia i Canada.

Hon har haft sin båt sedan 1979 och verkar trots sin erfarenhet av allehanda flytetyg aldrig haft en tanke på att byta.

– Folkbåten är fantastisk. Den seglar underbart. Svarar fint på rodret och styr alltid dit man vill. Den utmärker sig mest seglingsmässigt i hård vind. Då är det få båtar i samma storlek som hänger. Jag känner mig säker och jag tycker att den är lätt att hantera – nästan oavsett väder och vind.

Det råder inga tvivel om att Carol gillar det enkla båtlivet. Bland annat föredrar hon vrickåra framför utombordare.

– Jag använder bara utombordaren om jag möter stark motström. Annars är det vrickåran som gäller när vinden sviker eller när jag ska in och ut ur hamnar. När jag väl får upp farten gör båten ett par knops fart. Enda minuset är att det är svårt att backa, säger Carol Hasse.

I videon ovan berättar Carol ödmjukt om hur hon lever ombord under sina turer som ibland varar i en månad.

Folkbåt är fortfarande en aktiv kappseglingsklass i Sverige. Här är en video från Södra Sverige inför SM.

Comanches otroliga Atlantrekord på film

Världens snabbaste kölbåt är extrem på precis alla vis och den byggdes uteslutande för att slå rekord. I den här videon får vi följa med lite under bygget och från start till mål under Atlantseglatsen som kapade rekordet med ett dygn!

Rekordet sattes 28 juli 2016 och lyder 5 dagar, 14 timmar och 21 minuter.

Det betyder att man slog rekordet med över ett dygn. Ett rekord som sattes av Mari-Cha IV och som stått i 13 år.

Nyckeln till rekordet består av två delar.

Del ett är såklart båten – en extremt bred historia med enormt stor segelyta, svängköl och låg vikt.

Del två handlar om väder och vind. För kanske ännu svårare än att bygga ett monster till båt är att träffa rätt väderfönster – och att lyckas hålla sig i det hela vägen över Atlanten.

– Det uppstår oftast bara två väderfönster per år som gör det möjligt för en enskrovsbåt att segla i ett och samma fönster hela vägen över Atlanten – och vi lyckades pricka ett av dem. Att vi lyckades slå rekordet med ett dygn var långt över mina förväntningar, säger den lika skicklige som ödmjuke navigatören Stan Honey.

Den tidigare rekordhållaren Mari-Cha IV är 38 fot längre och 25 ton tyngre än Comanche. 

Över Atlanten med trygga land inom räckhåll

25 dygn och 17 timmar. Så långt tid tog det för Kari “Ruffe” Nurmi och vännen Esa Kekki att segla över Atlanten – på Östersjön. 

Han har gjort det två gånger tidigare – korsat Atlanten alltså. Men den här gången var upplägget annorlunda.

Nu skulle han segla så långt som det är över Atlanten men hålla sig på Östersjön med sin 30–fots Bavaria.

Sagt och gjort. Nu är Kari “Ruffe” Nurmi i mål.

Hur kom du på denna idé?
– Jag älskar långsegling och lever för det.  Men just nu så är det svårt att klämma in det i livspusslet. Därför fick det bli långsegling i närområdet. Jag mätte upp sträckan över Atlanten, 2 700 sjömil, och seglade den – fast på Östersjön.

Och så passade du på att ta pulsen på Östersjön?
– Ja, jag släpade en speciell trål efter båten vid sju tillfällen och fångade upp mikroplaster. Allt för att få ett grepp om hur stort detta problem är i Östersjön.

Hur var detta äventyr i jämförelse med dina “riktiga” seglatser över Atlanten?
– Tuffare på många sätt. Inte minst på grund av att väder och vindar skiftar hela tiden men så är också trafik tätare.
För att nämna en del…

Vad var tuffast?
Ibland kändes det tungt att segla utan att egentligen komma någonstans. När man korsar en ocean så har man ett tydligare mål. Sedan hamnade vi i en svår storm på slutet som var mer än bara lagom spännande.

Resans höjdpunkt?
– Det var vid flera tillfällen när vi var som längst från land och när jag upptäckte att det faktiskt går att få känsla av långsegling fast man bara är på Östersjön.

Är detta sätt att rekommendera för alla som vill segla över Atlanten med ångerrätt?
– Absolut! Det finns så många människor som drömmer om den riktiga långseglingen men som samtidigt vet att den aldrig kommer att bli av. Det här är det perfekta sättet att sänka tröskeln. Om man ledsnar så kan man bara sikta på närmaste land och beställas en öl och en pizza.

Hur mår Östersjön?
Det vet vi inte ännu. Svar kommer när analyserna av proverna från trålningen är klara. Jag kan dock vittna om ovanligt tidig algblomningar som inte kändes friskt.

Blir nästa seglats lika ehh… annorlunda?
Ja, det finns alltid en twist och ett miljöinslag i mina seglatser men när och vart set blir är inte klart. Jag hör av mig när jag har en plan.

Se också:
Över Atlanten – men bara på Östersjön.

Över Atlanten – men bara på Östersjön

Här är knepet för den som vill segla långt utan att släppa taget om land. Se inslaget!

Kari “Ruffe” Nurmi har många sjömil bakom sig i sin gamla 30-fots Bavaria.

Speciellt långt blev det vid ett par tillfällen för många år sedan då han korsade Atlanten vid ett par tillfällen – och nu är det dags igen.

Fast ändå inte – för den här gången ska den bara segla lika långt som det är över Atlanten. Men hålla sig på Östersjön.

Galet? Heroisk? Knäppt? Avundsvärt?

Om detta får man tycka vad man vill.

Seglar för miljön
Med tillägget att Nurmi ska släpa en trål efter båten vid givna tillfällen för att fånga in mikroplaster, så kanske detta projekt blir mer begripligt.

Problemet med plastavfall i havet har på kort tid växt till ett av våra största miljöhot och Nurmi ska alltså kartlägga hur stort problemet är i Östersjön.

Se inslaget!

Rowegians – på stadig kurs över Atlanten

First Milestone – Day 7 – 7th Place!

First Milestone reached! Day 7 – 7th Place! ‘Rowegians are tired but happy with no problems’ ? Before the blisters and sores kicked in – here, thanks to Schibsted, we can see the girls taking off at La Gomera last Thursday… “Having spent almost two weeks in La Gomera, we feel ready like never before. We’ve gotten to know other rowers and made friends for life. Nerves are starting to kick in. For the next 60 days, give or take, we’ll sleep less than two hours, blister our bums and hands, only rely on each other and the conditions of the wind and water.”

Publicerat av Rowegians den 20 december 2017

Äventyrliga jenter i en roddbåt på väg att slå rekordet för kvinnlig rodd över Atlanten. Se videoklippet! 

På väg att slå rekordet – som sagt – men ingenting är klart. För även om det såg bra ut för bara någon timme sedan så svänger det fort på Atlanten.

I skrivande stund ligger de fyra norska tjejerna efter konkurrenten KungFuChaCha som med detta har rekordet inom ännu närmare räckhåll.

3 000 sjömil!
Starten gick vid ön La Gomera utanför Kanarieöarna nu närmar de sig målet i Västindien. Om det går som tjejerna hoppas så går de i mål i slutet på veckan.

Då har de avverkat 3 000 sjömil och är 20 procent lättare än när de startade.

Samtidigt har de då också samlat in en skaplig peng i välgörenhet till organisationen RigtToPlay.

Se videoklippet om Team Rowegians och den tuffa utmaningen Talister Whisky Atlantic Challenge.

Se också:
De första norska kvinnorna att ro över Atlanten.
Rekord – äldsta kvinnorna att ro över Atlanten.
Världsrekord – de rodde snabbast över Atlanten.
Svenska Jimmy om den extrema atlantrodden.
Svenskarna som klarade att ro över Atlanten.
De ska ro över Atlanten.

Episka helikopterbilder när Atlanten biter ifrån!

Det blåste hårt när Volvo Ocean Race startade från Lissabon igår. Livesändningen fick ett abrubt slut men lyckligtvis tankades helikoptern upp igen och satte av för att fånga flottan när Atlanten bet ifrån. Se videon och senaste uppdateringarna!

Efter en fullständigt miserabel start för de flesta av båtarna så fick de ordentlig fart ut från Lissabon. Men skillnaderna mellan besättningarna blev otroligt tydliga otroligt snabbt. 

De tre ledande båtarna visade hur man håller en VO65-stabil och snabb i de otroligt byiga vindarna som ruschade över och mellan husen för att sedan drämma till båtarna. 

Resten hamnade snabbt på efterkälken. 

Se hela starten i repris här!

Att flera av båtarna inte ens var i närheten av linjen när startskotten gick har jag ännu inte fått en vettig förklaring till men lyckligtvis visade seglarna klass i stil med allas förväntningar när de väl nådde öppet hav. 

Här kommer de episka helikopterbilderna i kortare tappning.

Även om jag inte kan låta bli att reflektera över hur mycket snabbare världens häftigaste flerskrovsbåtar är jämfört med VO65:orna, så är det en fantastisk syn när de pressas hårt i vågor och vind. 

Se också:
Nya flygande giganten som ska krossa rekord!
Ensamseglaren som snittar 32,7 knop! 

Jag får många flashbacks från några av de tuffare etapperna när jag deltog som mediaman 2008/2009 i Volvo Ocean Race och jag känner väldigt väl igen mig i den här rapporten som kom från Martin Strömbergs båt Turn the Tide on Plastic igår kväll:

“It was an incredible start to witness, but the relentless winds and sea state made for a miserable life on board.

Sam Greenfield, the On Board Reporter on Turn the Tide on Plastic described it well:
“Sun is down now and we’re plowing through story high waves at speeds up to 30 knots. For this happy boat that’s redlining. The crew and the boat are holding up great. The OBR is … welll… It’s a game just to stay sat in the media desk chair without being thrown into the bulkhead that separates me and the nav station. Hell of a core workout. So much noise. So wet..

“To be honest it’s really hard. In the 3 legs I sailed last race we never came close to these conditions. Saw some crazy things today. A wave threw Bianca off the stack and into the cockpit while she was clipped in. So much water that her pfd exploded. There she was trapped on her back in the cockpit, stuck by her tether taking hundreds of gallons of water to the face. It was scary to watch. Liz got to her quickly and sorted her out.”

Fortunately, the fleet appears to have come through the first night well, and conditions are moderating somewhat. 
Wind speed is in the 20-25 knot range and boat speeds just over 20 knots. 

MAPFRE and Dongfeng Race Team have pride of place on the leaderboard this morning, but the rankings can be somewhat misleading. 

The goal for these first days is to choose the right place to cross the upcoming doldrums. Historically, the further west, the quicker the passage. But the leaderboard rewards southerly progress.

So MAPFRE, first to gybe, and furthest south, is our nominal leader this morning. but it’s entirely possible that Vestas 11th Hour Racing, furthest west, is in a tactically stronger position. 

It will take a few more days to sort it out, but in the meantime, take the tracker rankings with a grain a salt. 
ard rewards southerly progress.

So MAPFRE, first to gybe, and furthest south, is our nominal leader this morning. but it’s entirely possible that Vestas 11th Hour Racing, furthest west, is in a tactically stronger position. 

It will take a few more days to sort it out, but in the meantime, take the tracker rankings with a grain a salt.”

Skrivet av Sam Greefield. 

 

Här är senaste livesändningen från Volvo Ocean Race där vi får veta det mesta om det bästa och ballaste som hänt senaste dygnet.