Båtkyrkogårdarna svämmar över – återvinningen kan ta 800 år

Båtkyrkogårdarna runt om i Sverige blir både fler och fullare.

I dagens tempo skulle det ta 70 år för att miljöriktigt återvinna herrelösa båtar som skräpar ner stränder runt om i Sverige. För att omhänderta samtliga uttjänta båtar ligger samma siffra på 800 år. Samtidigt överges allt fler sjödugliga båtar.

Det är knappast någon nyhet att båtar överges. Däremot ger den så kallade pandmieffekten som fick så många att ge sig ut i skärgårdarna nu något av en sur eftersmak. På en grusplan i Björlanda utanför Göteborg ställs olovligt förtöjda båtarna för att förfalla.

– Vi hade önskat att vi kunde anmäla de övergivna båtarna som sjöfynd eller hittegods, för då skulle de tillfalla oss om ingen gjorde anspråk på dem. Men Polisen tar inte emot båtar, berättar Joakim Boström chef för hamnar på Grefab till Göteborgs Posten.

Det kommunala bolaget Grefab ansvarar för stadens hamnar och som chef har det växande problemet hamnat på Joakims bord. Men än har han inte hittat någon någon laglig lösning på problemet.

Så länge ägaren är okänd har den som hittat båten endast vårdansvar och det fram tills att den rättmätige ägaren hör av sig. Tiden går och det är inte ovanligt att omkostnaderna för de båtar som stått över ett år överstiger båtens faktiska värde. Då finns bara en väg kvar att gå:

Den till skroten.

Enligt en rapport från Havs- och vattenmyndigheten uppskattar man att det idag finns cirka 400 000 uttjänta båtar i Sverige. Cirka 35 000 av dessa förmodas dessutom vara övergivna någonstans längs stränder och vattendrag.

Med den takt på 500 båtar som årligen skrotas på ett miljöriktigt vis skulle det ta 70 år innan dessa 35 000 båtar är återvunna och ytterligare 730 år innan alla uttjänta båtar är omhändertagna.

– Problemet är större än vi trodde och det ökar, säger Josephine Rubia, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, som lett arbetet med rapporten och fortsätter:

– Många av de svenska fritidsbåtarna sattes på marknaden mellan 60- och 80-talet. Under den så kallade plastrevolutionen. En båts medellivslängd är ungefär 40 år, så i dag är det många båtar som har nått den åldern och därmed behöver behöver omhändertas och återvinnas.

Men juridiken som tidigare nämnt minst sagt snårig. Grefab har därför inlett en rättslig process med Polisen i hur begreppet hittegods ska kunna tolkas.

– Hade vi bara kunnat använda oss av antingen sjöfyndslagen eller hittegodslagen så hade det här problemet varit lättare att lösa, men det kan vi inte nu, säger Joakim Boström, chef på Grefab.

De övergivna fritidsbåtarna blir allt fler: ”Ingens ansvar”

uttjanta-batar-hav-register
uttjanta-batar-hav-register
En av lösningarna som Havs- och vattenmyndigheten lägger fram är ett fritidsbåtsregister.

En ny rapport från Havs- och Vattenmyndigheten visar hur allt fler fritidsbåtar lämnas vind för våg utan att någon har ansvar. Nu aktualiseras frågan om ett fritidsbåtsregister igen.

Att Sverige är ett av världens mest fritidsbåtstäta länder stoltseras det ofta med. Men i takt med att att en stor del av de båtar som tillverkades under 1960- och 1980-talet börjar fasas ut blir vår tradition som ett sjöfarande folk även ett växande problem.

Antalet uttjänta och övergivna fritidsbåtar blir allt större och när de lämnas åt sitt öde kan de bli en fara för miljön. Det slår Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fast i en ny rapport.

I takt med att plastskrov bryts ner sprider de mikroplaster som är näst intill omöjliga att samla ihop och städa upp. Samtidigt är många äldre skrov målade med färger innehållande tungmetaller och tennorganiska föroreningar (till exempel TBT) som är giftiga för vattenlevande djur. Men det slutar inte där, under den senare halvan av 1900-talet var det inte heller ovanligt att det använde asbest i båtbyggande. Ett byggmaterial som idag är förbjudet.

Läs även:
Gamla båtar efterlyses för konvertering till eldrift
Återigen gratis att skrota sin båt

Försvinnande få omhändertas

Hur många båtar som lämnas åt sitt öde årligen finns det ingen definitiv siffra på. HaV gör dock bedömningen att det är många fler än de cirka 500 som årligen tas omhand på ett miljöriktigt sätt.

Till denna dag finns det inget regelverk för kommunerna som ska ta hand om de övergivna båtarna.

– För närvarande finns ingen myndighet som har ett utpekat ansvar för frågan, skriver Mats Svensson, chef HaV:s avdelning för havsförvaltning i ett pressmeddelande.

Myndigheten föreslår nu ett långsiktigt system för återvinning som ska motivera båtägare att lämna in sina uttjänta båtar.

Utdragen diskussion om register

I rapporten från HaV tar myndigheten även upp frågan om ett fritidsbåtsregister. En fråga som tidigare varit uppe men under detta årtusende inte slagit igenom. Denna gång föreslås Transportstyrelsen få i uppdrag att utreda hur ett sådant register skulle kunna införas.

Ett sådant register skulle i förlängningen även kunna innebära ökat producentansvar för fritidsbåtar.

– Det innebär att tillverkarna svarar för att båtarna tas om hand på ett ansvarsfullt sätt när de nått slutet av sin livslängd, säger Mats Svensson.

Han har levt på en självförsörjande flotte i 30 år

offgrid_flotte_30_ar

Husbåt är en sak. Att konstruera och leva på en hel självförsörjande flotte är en annan. Intresset för det senare är helt klart på stadig uppgång. Se inslaget!

Vi stöter på dem ibland – inte minst på olika sociala medier, bloggar och kanaler här och var. Och nog verkar intresset för att leva helt självförsörjande på olika flottar öka.

Bara återvunnet material

Ta bara paret Catherine King och Wayne Adams till exempel som driver hel självförsörjande flytande gård byggd uteslutande av återvunnet material.

Allt och litet till

Här saknas intet då dansgolv, majsodling, komposter, egen sopförbränning, solceller, flera eldstäder, odlingsland, växthus, båthus, egen strand, konstgalleri, fungerande bobart fyrtorn, brännbacke med brasa, stearinljusfabrik bara är några exempel på vad de har.

Mimaren Mark

Eller ta den pensionerade mimaren och clownen Mark som lever enkelt men bekvämt på en självförsörjande flotte i Nya Zeeland. Han får besök av YouTube-kanalen Living Big In A Tiny House.

Här besöker vi ytterligare en flotte på samma tema och inspireras av tanken att det faktiskt går att leva snudd på självförsörjande utan att tära på jordens tillgångar mer än nödvändigt.

Se inslaget ovan och se mer i ämnet hos Florb!

Han byggde en ö av bara skräp – och flyttade ombord!

Han-byggde-en-ö-av-plastflaskorFörst en båt. Gott så. Men sen byggde Richart Sowa också ett eget boende och en helt egen ö av bara gamla plastflaskor. Se videon!

Ett köpa en befintlig ö är förstås ett tänkbart sätt. Men den som till äventyrs inte har råd med det finns ett annat sätt.

Man samlar bara ihop 150 000 tomma plastflaskor och bygger en egen ö – med njutbar svikt i marken dessutom.

Smart, genialt eller bara stolligt?

Oavsett vilket så är detta en miljöinsats av rang då Sowa inte bara har återanvänt flaskor utan också är på god väg att bli självförsörjande med sina solpaneler, odlingar, regnvatten-samlare och mycket mer.

Egentligen heter det inte att man “flyttar ombord” på en ö. Men i det här fallet känns det som en passande beskrivning.

Från krigsfartyg till Tesla-driven turistfärja


M/S Sylvia, som var med vid slaget i Normandie, håller fortfarande kurs och fart. Nu med återanvända så kallade ”second life-batterier” från en Tesla Model S.

Affärsidén är lika genial som lovvärd. Att lyfta ur den gamla Perkins-dieselmotorn och ersätta med en 85 kW elmotor.

Batterierna är återvunna från Tesla model S som av olika skäl inte längre används. Däremot har de fortfarande kapacitet för så kallad second-life användning.

Installation av ”second life-batterier” från Tesla.

Batterikapaciteten möjliggör upp till 14 timmars kryssning mellan laddningarna. Den elektriska framdriften avger mindre ljud vilket såklart ger en behagligare och mer naturnära upplevelse för passagerarna.

Bakom idén står Eco Sightseeing Sthlm AB med Elias Nilsson i spetsen som tillsammans med El & Marinteknik genomfört konverteringen.

Installation av batterierna.

Jag ville påskynda utvecklingen av hållbar sjöfart i nära stadsvatten.

Elias Nilsson, grundare av Ecosightseeing.

– Jag ville påskynda utvecklingen av hållbar sjöfart i nära stadsvatten – den bransch där jag själv verkar. Det pratas mycket om cirkulär ekonomi men ingenting har hänt trots att det borde vara en självklarhet. Att utgå från de resurser vi har, att hellre återvinna och renovera än att kassera och köpa nytt, säger Elias.

Det har kostat tre miljoner kronor att el-konvertera M/S Sylvia.

M/S Sylvia byggdes ursprungligen för brittiska kungliga flottan (eng. The Royal Navy) år 1943 och var enligt historien med vid landstigningen i Normandie 1944. Båten kan idag transportera upp till 48 passagerare och har hemmahamn på Strandvägen 19 i Stockholm.

Foton: Ecosightseeing.

Flax 27 – byggd av fröer och PET-flaskor!

Flax 27 är ett extrembygge på fler än ett sätt – eller vad sägs om att den är byggd av PET-flaskor och vegetabiliska oljor?

Man kan tro att det som särskiljer dagseglaren Flex 27 är de vackra linjerna och de spänstiga seglingsegenskaperna. Och även om det kan stämma så är det extraordinära med Flax 27 att byggts med minsta möjliga klimatpåverkan i åtanke.

Eller vad tycks om att den är byggd av Pet-flaskor och vegetabiliska oljor, för att nämna några miljövänliga grepp?

Flax 27 är designad av kända Judel/Vrolijk. En klassisk design som byggts av vad man kan kalla naturlig komposit.

Lättare än glasfiber och mycket mindre påfrestande för klimatet att framställa. Whats not to like? Här konstruktören sitt.

Bakom flytetyget står båtbyggaren Greenboats med dess grundare Friedrich Deimann i spetsen. Han är inte bara stolt över hur de bygger båtar med minimal miljöpåverkan. Flax 27 kommer också med löfte om att vara såväl lättare, starkare och mer hållbar än andra jämförbara dagseglare i samma storleksklass.

Vrakpant – vrakens väg till återvinning

I Norge utgår en så kallad vrakpant på 1 000 kronor till den som lämnar sin båt på en båtskrot. I Sverige får man istället en räkning på minst 10 000. Nu hoppas Maria Rinstam, VD på Båtskroten AB, på ett införande av en vrakpant även i Sverige. 

Historien om Båtskroten AB börjar under en blek vårsol på båtklubben för två decennier sedan.

För det var då som Maria Rindstam och Josefin Arrhénborgs förstod att stunden var kommen och att deras segelbåt från denna stund, och med ålderns rätt, skulle vara till mer besvär än nöje.

Om det istället hade varit en bil som sjöng på sista versen så hade historien troligtvis tagit slut redan samma vecka med en klapp på motorhuven strax före att bilen gjorde sin sista resa till slutstationen på bilskroten.

Men att göra sig av med en båt på ett ansvarsfullt sätt var ett problem som Maria och Josefin först löste för egen del och i nästa steg för andra som drogs med båtar som hade sett bättre dagar.

Hur många båtar som har skrotats på Marias och Josefines Båtskrot vet ingen. Men när Maria till sist drar till med en vild gissning så drar hon till med 550 stycken.

Vrakpant ska få båtägare att vilja lämna sina vrak till åtrvinning. 

En blygsam siffra, kan tyckas, med tanke på att de så sent som för två år sedan hoppades och trodde att de skulle kunna öka takten avsevärt då de inledde ett samarbete med flera olika företag inom transport, förbehandling och återvinning av fritidsbåtar.

Men förhoppningen om ett snabb ökning grusades och trots att det nu finns hela 25 skrotstationer utspridda i landet så får Josefin och Marina kämpa i motvind.

Men allt är inte nattsvart. För nu har Norge med all önskvärd tydlighet visat att det inte hänger på antalet stationer.

Som på en given signal och tack vare en belöning i form av en så kallad vrakpeng ökade norrmännens intresse för att återvinna sina vrak lika plötsligt som markant.

Nu hoppas Båtskrotens eldsjälar och miljöhjältar på att få draghjälp i sitt heroiska miljöarbete och att Sverige inför något liknande. 

Se också:
Snabb ökning av båtskrotar i Sverige.

Havens räddning – ny uppfinning samlar skräp

Den jobbar dygnet runt och kan kanske vända en ond trend. Se filmklippet om en liten men genial uppfinning.

Naturen är kapabel att bryta ner plast. Absolut. Men det tar i runda slängar 450 år.

Även om plast kanske inte är ett överhängande problem när vi ska ta oss ett dopp i de svenska skärgårdarna så kan det bli det framöver.

Här är uppfinningen som jobbar på dygnet runt och sanerar havet från äckligheter. Se filmklippet!

Nytt förslag om båtregister

Dumpade gamla fritidsbåtar väntas bli ett växande miljöproblem och Naturvårdsverket vill därför införa ett register för fritidsbåtar i Sverige. Verket vill också ha ett producentansvar för fritidsbåtar och föra över ansvaret för återvinning på tillverkaren.

Övergivna fritidsbåtar är i dagsläget inte ett stort miljöproblem, men mer än var fjärde fritidsbåt i Sverige är byggd före 1980 och antalet skrotningsfärdiga båtar väntas öka de närmaste åren.

Naturvårdsverket har därför på uppdrag av regeringen utrett hur uttjänta fritidsbåtar kan tas omhand och hur man ska kunna spåra ägare till båtar som dumpats i naturen.

Verkets förslag på ett obligatoriskt båtregister är förmodligen inte vad regeringen hade hoppats på, alla fyra allianspartierna är emot ett sådant.

Naturvårdsverkets förslag innebär att alla fritidsbåtar över 2,5 meter och upp till 25 meter ska omfattas av registret. Vanliga roddbåtar skulle alltså också registreras – däremot är kanoter, kajaker och vattenskotrar undantagna.

Registeravgiften skulle enligt förslaget vara högre för stora båtar än för små.

Dessutom föreslår Naturvårdsverket att ett producentansvar införs.

Båtägaren ska kunna lämna sin gamla båt till en uppsamlingsplats, där det blir båttillverkarens ansvar att ta hand om återvinning och farligt avfall innan båten skrotas.

Producentansvaret ska enligt förslaget gälla tillverkare som säljer båtar på den svenska marknaden. För att finansiera återvinningen skulle 1–2 procent av båtens köpesumma gå till en återvinningsfond.

Ett båtregister är förutsättningen för ett annat av Naturvårdsverkets förslag: en skrotningspremie för båtar som ska bekostas av återvinningsfonden. Ett register skulle också göra det enklare att exempelvis hitta anhöriga vid sjöräddning.

Här kan du läsa Naturvårdsverkets rapport “Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar”.

Fritidsbåtsregister har provats tidigare i Sverige: det infördes 1988 men avskaffades igen 1993 av den dåvarande borgerliga regeringen.

Det finns ett riksdagsbeslut från 1995 om att båtregistret ska införas igen, men regeringen har hittills inte genomfört det.

Henri Lloyd börjar återvinna

Henri Lloyd lanserar Blue Eco RangeMed Blue Eco Range blir Henri Lloyd det första internationella marinklädesföretaget som engagerar sig i ett återvinningsprogram. Jacka och byxa är tillverkade av återvunnet material och är i sig själva återvinningsbara.

Henri Lloyd samarbetar med det japanska bolaget Teijin, som har specialicerat sig på att tillverka och erbjuda miljövänliga produkter och tjänster.

Tillsammans har man lyckats ta fram världens första seglarställ som helt följer återvinningssystemet Blue Eco Infinite Loop.


Systemet innebär i praktiken att kunder kan återlämna utslitna Blue Eco produkter till Henri Lloyd som i sin tur behandlas i Teijins återvinningssystem. Det återvunna råmaterialet används därefter till att tillverka nya Blue Eco produkter.

Materialet som används till Blue Eco Jacket och Blue Eco Hi Fit Trousers heter TP Eco och proukterna är 100% vindtäta, vattentäta och med en hög andasfunktion som Henri Lloyds övriga sortiment.

Henri Lloyd Blue Eco Jacket kostar 2395 kr och säljs i färgerna topaz, carbon, marinblått och gult.

Henri Lloyd Blue Eco Hi-Fit byxa kostar 1695 kr och säljs i marinblått eller carbon.