En ny rapport från Havs- och Vattenmyndigheten visar hur allt fler fritidsbåtar lämnas vind för våg utan att någon har ansvar. Nu aktualiseras frågan om ett fritidsbåtsregister igen.
Att Sverige är ett av världens mest fritidsbåtstäta länder stoltseras det ofta med. Men i takt med att att en stor del av de båtar som tillverkades under 1960- och 1980-talet börjar fasas ut blir vår tradition som ett sjöfarande folk även ett växande problem.
Antalet uttjänta och övergivna fritidsbåtar blir allt större och när de lämnas åt sitt öde kan de bli en fara för miljön. Det slår Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fast i en ny rapport.
I takt med att plastskrov bryts ner sprider de mikroplaster som är näst intill omöjliga att samla ihop och städa upp. Samtidigt är många äldre skrov målade med färger innehållande tungmetaller och tennorganiska föroreningar (till exempel TBT) som är giftiga för vattenlevande djur. Men det slutar inte där, under den senare halvan av 1900-talet var det inte heller ovanligt att det använde asbest i båtbyggande. Ett byggmaterial som idag är förbjudet.
Läs även:
Gamla båtar efterlyses för konvertering till eldrift
Återigen gratis att skrota sin båt
Försvinnande få omhändertas
Hur många båtar som lämnas åt sitt öde årligen finns det ingen definitiv siffra på. HaV gör dock bedömningen att det är många fler än de cirka 500 som årligen tas omhand på ett miljöriktigt sätt.
Till denna dag finns det inget regelverk för kommunerna som ska ta hand om de övergivna båtarna.
– För närvarande finns ingen myndighet som har ett utpekat ansvar för frågan, skriver Mats Svensson, chef HaV:s avdelning för havsförvaltning i ett pressmeddelande.
Myndigheten föreslår nu ett långsiktigt system för återvinning som ska motivera båtägare att lämna in sina uttjänta båtar.
Utdragen diskussion om register
I rapporten från HaV tar myndigheten även upp frågan om ett fritidsbåtsregister. En fråga som tidigare varit uppe men under detta årtusende inte slagit igenom. Denna gång föreslås Transportstyrelsen få i uppdrag att utreda hur ett sådant register skulle kunna införas.
Ett sådant register skulle i förlängningen även kunna innebära ökat producentansvar för fritidsbåtar.
– Det innebär att tillverkarna svarar för att båtarna tas om hand på ett ansvarsfullt sätt när de nått slutet av sin livslängd, säger Mats Svensson.