ankring | Hamnen.se

Ny rapport visar både goda och dåliga trender i skärgården

10 november, 20232 maj, 2023 av Alfred Ahlberg

Under fjolåret sattes ett nytt rekord på sju meters siktdjup i Stockholms mellanskärgård. Men tyvärr är trenden motsatt på många andra ställen. Detta visar en rapport från Svealands Kustvattenvårdförbund.

Organisationen Svealands Kustvattenvårdförbund provtar och kartlägger årligen vattenkvalitet i längsmed Svealands kust. Inom organisationen samarbetar vattenvårdande organisationer inom regionen och all provtagning görs av experter från Stockholms universitet.

Årets rapport, med resultat från sommaren 2022, kommer med flertalet goda nyheter.

Den kanske mest märkbara för vanligt båt- och skärgårdsfolk är att siktdjupet på sina håll blivit väldigt mycket bättre. På grund av dålig avloppsrening och annan övergödning har detta inte varit bättre än knappa två meter i innerskärgården under så gott som hela 1900-talet. Men i årets rapport framkommer det hur det idag ligger cirka 7 meter i Stockholms mellanskärgård.

Rapporten har även gjort inventeringar som visat gott om ålgräs i flera mycket stora ängar. Just ålgräset är en viktig miljö för arter som torsk och sandkrabba då de fungerar som barnkammare för arterna. Ålgräsängar är dock en hotad naturtyp vilket gör upptäckten än mer glädjande.

Vad mer som kan intressera den övernattande fritidsbåtsägaren är att naturhamnar som satsat på fasta bojar hyllas. Att färre båtar ankrar själva har haft god effekt i att skydda känslig bottenvegetation.

Men det är inte bara guld och gröna skogar.

Rapporten visar också att strömmingsbeståndet blir allt sämre. Något som har upprepats i de senaste årens rapporter. Istället har storspiggen tagit över i många områden. Arten för med sig risker då den kan bidra till vidare övergödning grunda vikar och på djupare vatten konkurrera ut sill och skarpsill då de äter samma föda.

Fler bojar för miljövänlig och säker förtöjning

11 april, 20213 april, 2021 av Gustav Morin

Svenska Sjö Båtförsäkringar ingår samarbete med Svenska Kryssarklubben och erbjuder gratis medlemskap och fri tillgång till 245 ankringsbojar.

– Våra blå bojar är populära och vi är jätteglada för vårt samarbete med Svenska Sjö, som innebär ett tillskott av fem nya bojar redan till denna sommar, säger Fredrik Norén, generalsekreterare för Svenska Kryssarklubben.

Bättre med boj – för miljön

Genom att förtöja vid en boj, istället för att kasta ankare, bidrar du till att skydda bottenväxande arter såsom ålgräs och förhindra ankringsskador på botten.

Gratis att bli medlem – gratis att använda bojarna

– Vi värdesätter vårt samarbete med Kryssarklubben mycket högt, och vi delar en ambition att bidra till att berika det svenska båtlivet på olika sätt. Just i år har vi fokuserat på att stödja Kryssarklubben i deras arbete att utöka antalet bojar och är glada att kunna erbjuda våra egna försäkringstagare möjlighet att upptäcka fördelarna med ett medlemskap i Kryssarklubben, vilket bland annat innebär tillgång till dessa bojar, säger Per Nikolausson, VD på Svenska Sjö.

I inslaget ovan berättar Hamnens reportrar mer om de 240 bojarna som finns att tillgå längs Sveriges kuster. Och snart kommer alltså fem bojar till!

Videobilder på ankring: Fredrik Bergström.
Stillbild på Hallberg-Rassy: Kay Kjellgard.

Mooring Whips – lägg till på utsatta platser utan risk!

12 januari, 202120 maj, 2019 av Gustav Morin

På ställen som är utsatta för vågor finns alltid en risk att båten skaver mot bryggan. Nu finns en svensktillverkad lösning!

Att lägga till vid en brygga som är exponerad för vind och vågor, framförallt svallvågor, är mardrömmen för alla båtägare. Det är väldigt hög risk att fendrarna hoppar snett och att både brygga och båt får skador av skavet som uppstår. Vill det sig riktigt illa kan hela båten sköljas upp på bryggan – något som Hamnen.se faktiskt upplevt vid en bensinbrygga när en förbipasserade förare av en massiv motorbåt misstolkade skylten 3 knop till 12 knop.

Det blev ingen rolig historia av den situationen men med Mooring Whips hade inga skador uppstått. Uppfinningen ser nämligen till att båten trycks bort från bryggan med hjälp av två stycken fyra meter långa och solida glasfiberstavar. De ska klara att hålla emot båtar på upp till tio ton och fungerar för både motorbåtar och segelbåtar.

I videon ovan ser ni hur systemet fungerar och vi visar också hur monteringen går till. Efter ett par enkla instruktioner är det fullt rimligt att installera systemet själv.

Priset är 10 900 kr. Läs mer på www.innomarin.se.

Yrvinds verkstad – konsten att ankra rätt

7 november, 201926 januari, 2015 av Redaktionen

Det ligger mycket erfarenhet och tanke bakom 10-fotaren Yrvind Ten som håller på att ta form. Häng med till verkstaden och ta del av Sven Yrvinds idéer när det gäller badstege, badplattform och konsten att ankra.

Skip Novaks stormskola – nyttja jollen till max

7 november, 201926 augusti, 2014 av Redaktionen

Legenden och veteranen Skip Novak, som bland annat har seglat fyra varv runt jorden, är en av världens mest meriterade seglare. I två avsnitt tipsar han om hur man får ut mesta möjliga nytta av sin jolle eller tender.

Fyra varv runt jorden i racingtakt. Och sedan 24 säsonger som skeppare på sina expeditionsbåtar som fraktar allt från turister till filmteam och forskare runt jordens alla hörn. Det gör Skip Novak till en av världens mest meriterade seglare.

Utmärkande är hur han alltid sätter säkerheten i första rummet. I samarbete med Yachting World visar han här hur mycket nytta och nöje semesterseglare i allmänhet och långfärdsseglare i synnerhet kan ha av en jolle eller tender. Förutsatt att man använder den på rätt sätt.

Utmärkande är också att de tekniker och tips som Skip Novak lär ut är testade och förfinade ute i verkligheten och i riktigt tuffa förhållanden. Om och om igen. Teorier och tips som är uppfunna uppe på torra land lämnar han sålunda därhän.

Förtöjning vid brygga

7 november, 20193 maj, 2001 av Redaktionen

Alla anordningar på brygga, kaj eller annat som förtöjningen skall fästas i måste kontrolleras så att pollare och ringar sitter ordentligt fast och håller för den båt som skall förtöjas.

PERMANENT FöRTöJNING VID BRYGGA

Förtöj alltid för storm!

Vid brygga
Detta gäller även om Du hyr eller lånar en plats.

Brygga – akterpålar
Används pålar måste Du se till att de är oskadade, ordentligt nedslagna och riktigt dimensionerade. Pålar på djupt vatten kan fjädra och medföra skador på båten.

Förtöj i pålen på den punkt som är lämpligast med hänsyn till det normala vattenståndet. Tänk på att en kraftig förändring av vattenståndet kan medföra att förtöjningen slackar. Då krävs ett ordentligt avstånd mellan båt och brygga för att undvika skada. Exceptionellt lågvatten kan få som följd att båten blir hängande mellan förtöjningspunkterna.

Linorna skall ha skyddsklädsel på alla ställen där nötningsrisk finns. Den
breda båten med två pollare i aktern bör förtöjas med linorna i kors. Det ger minsta rörelse i sidled.

En förutsättning för att båtarna inte skall komma i kontakt med varandra är att intilliggande båtar förtöjs på samma sätt. Diskutera med Båtgrannen om bästa sätt.

Brygga -Y-bommar
Förtöjning vid flytbryggor och pontoner kan vid sjö och svall medföra svåra ryck i förtöjningarna eftersom båt och bommar kommer i otakt. Det ställer särskilt stora krav på avfjädringen.

Bomförtöjning är lämplig på flytbryggor och fasta bryggor i skyddade lägen där vattenståndsförändrin-garna är måttliga. Tillverkarna ger besked om största båtlängd och övriga praktiska detaljer för den valda bomtypen. Det är viktigt att beslag och infästningar är oskadade och av betryggande dimension.

Tänk på att fendrarna måste hänga fritt mellan skrov och bom. Om inte, arbetar sig fendrarna upp och båten kan skadas.

Brygga – boj
Detta förtöjningssätt bör undvikas om vattendjupet är mer än 6 meter. Vid större vattendjup blir bojkättingen så lång att båtarna svänger för mycket i sidled.

Kättinglängden skall anpassas till vattendjupet. För att uppnå god ryckdämpning mellan bojtyngd och båt bör bojkättingens längd inte understiga 1,5 ggr vattendjupet vid medelvattenstånd.

Förtöjningsanord-ningar som fungerar enligt andra principer bör väljas med försiktighet.

Beträffande boj, kättingdimension och bojtyngd se: Förtöjningsrekommendationer

Läs mer:
Förtöjning på svaj vid boj
Förtöjningsgods
Förtöjningstips
Förtöjning båten

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide