Allemansrätten

Vad gör man när semestern närmar sig och plånboken är tom? Jo, man släpper charterkatalogen, lyfter blicken och glädjer sig åt de ofattbara rikedomar som finns alldeles intill.
Det är Elias Johanssons bästa sommartips.

Åkersberga Centrum tisdag den 3 juni 2014 klockan 11.45. Två medelålders män kliver in på restaurang China Kejsaren, gör uppehåll i en forcerad konversation, beställer dagens, tar upp tråden igen och fortsätter att nysta i det blykölstunga ämne som är på agendan för stunden.

Det gäller sommarplaneringen. Den ene framhåller att han minsann inte har råd att åka på semester i år. Den andre fyller i, såsom jag minns det, något i stil med:

– Samma här. Vi var ju utomlands i vintras och då gick det ju en del pengar. Sedan var det ju renoveringen. Man får väl se om man hittar någon billig resa i höst så att man kan komma iväg en vecka eller så. Det värsta är att barnen kommer att bli så besvikna…

Så fortsätter konversationen. I mörkaste moll. Jag är snubblande nära att lägga mig i. Vill berätta om en pappa och en pojke som jag hade sett tidigare. Också de tyngda inför sommaren. Men bara av varsina jättelika ryggsäckar. I övrigt var humöret på topp och snart skulle den snacksaliga och väldigt charmiga tioåringen förklara varför.

Det visade sig att de var på väg till Strömkajen där de skulle ta Waxholmsbåten till Finnhamn. Väl framme skulle de tälta, hyra snurrebåt och fortsätta mot nya mål under veckan. Allt detta utan att det skulle kosta mer än att stanna hemma i lägenheten.

Allemansrätten gör Sverige till det bästa och billigaste semesterparadiset.

Om man slår upp ordet ”semester” i Nationalencyklopedin så kan man läsa att vi fick en semesterlag i Sverige 1938 och att den gav arbetare två veckors betald ledighet per år. Denna lag utökades sedan i flera steg och idag föreskrivs fem veckor.

Men där står ingenting om att ”semester” skulle vara något som ”man åker på” eller att det skulle ha något med dyra charterresor eller långväga färdmål att göra. Semester är sålunda något som alla har råd med.

Jag lade mig aldrig i konversationen där på restaurangen. Men om våra bekymrade herrar läser detta så vill jag påminna om något som skulle kunna skingra deras svårmodiga tankar:

Sverige har en kustremsa, som sträcker sig från Svinesund i väster till Haparanda i norr och som är 270 mil lång. Om man räknar alla vikar, uddar och öar så blir det 800 mil. Det motsvarar ett femtedels varv runt jorden.

Ta den kustremsan ihop med över 60 000 öar, kobbar och skär som finns i våra skärgårdar och lägg därtill den världsunika allemansrätten. Då har vi ett semesterparadis som åtminstone aldrig gjort mina barn besvikna. Tvärt om.

Man kan som bekant vara fattig på flera sätt. En sak är att ha ont om pengar. En annan är att vara fattig på fantasi och sakna förmågan att se vad man faktiskt har.

Av dessa båda saker tycker jag att den senare är sju resor värre.

Bilder: Wikipedia.