algblomning

Algblomningen – i år kraftigare än vanligt

av
Algblomning_kraftig

Algblomning_kraftigMycket pekar på att årets algblomning, som för övrigt redan är igång, blir både kraftigare och mer omfattande än vanligt.

I Östersjön och flera insjöar har stora mängder alger upptäckts. Stigande vattentemperaturer i samband med näringsutsläpp har gjort att en femtedel av Östersjöns bottnar är syrefria och betydligt fler än så lider av syrebrist.

Se också:
2018 – algblomningen slog nytt dystert rekord!

– Den syrefria miljön leder till att fosfor kan frigöras ur bottensedimentet och läcka ut i vattnet och då ytterligare ge näring till mer intensiv algblomning, säger Inger Näslund på WWF.

Jordbruket en stor bov

Jordbruk, reningsverk och avlopp är som bekant det som till störst del bidrar till för mycket näring i hav och sjöar, men dessutom är nedskräpning i havet en faktor.

Allas ansvar

– Som konsumenter och privatpersoner kan vi bidra till att bekämpa övergödningen genom att exempelvis fixa våra enskilda avlopp och tömma båttoaletten i hamn. Om du har egen mark där en våtmark skulle kunna bidra till att minska näringsflödet, kan du kontakta din länsstyrelse för att höra om möjlighet att anlägga den, säger Inger Näslund.

Men algblomningen är inte bara skadlig för havet, utan även för oss.

Undvik att bada

– Vid tecken på algblomning ska man undvika att bada och även försöka hålla sina husdjur borta från vattnet, säger Inger Näslund. Om man råkar svälja vatten med blågröna alger kan det orsaka magsjuka eller ökad risk för infektion i öppna sår.

Exotisk mask störde styrningen på fritidsbåt

av

En mask från ”down under” hotar att ställa till besvär för båtar i de skandinaviska farvattnen. Det är den australiska kalkrörsmasken som hittats på en skånsk propelleraxel.

Kalkrörsmasken är någon decimeter lång och bygger kalkrör som den lever i. Kalkrören fastnar i stora ansamlingar på fasta ytor som båtar och på undervattenskonstruktioner som bryggor och dammar.

På båtar kan masken orsaka störningar på till exempel styrsystem, vilket skedde i Lomma.

Tomas Bramell hos Oscars Varv i Lomma såg masken första gången i samband med en båtupptagning i höstas.

Hittade den vid kalkrörsmasken på hösten

– Då såg vi på propelleraxeln att den var beväxt med något vi inte kände igen och det var hårt som havstulpaner men längre och mer rörliknande. Vi tog en bild då vi inte sett den tidigare, sedan tänkte vi inte mer på det förrän vi fick ett mejl från hamnkaptenen om länsstyrelsens information om det här, säger han till SVT.

Kartläggning av spridningen

Det är inte första gången masken dyker upp vid skånska kusten, men Länsstyrelsen Skåne och Havs- och vattenmyndigheten ska nu försöka kartlägga spridningen, meddelade man i veckan.

Arten bedöms som invasiv. Foto: Per Olsson.

─ Den australiska kalkrörsmasken är en art med ursprung i Indiska oceanen eller Stilla havet. Det är en främmande art i svenska vatten, som tills vidare bedöms som potentiellt invasiv, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på Länsstyrelsen Skåne. och fortsätter:

– Bedömningen kan dock ändras om nya uppgifter framkommer som tyder på att arten är ett större hot mot svenska havsmiljöer än man först trott. Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans bedömt att vi ska försöka överblicka artens utbredning i Skåne.

Algblomningen slog nytt dystert rekord!

av

Sommaren 2018 bjöd på ett nytt dystert rekord när det gäller algblomningens omfattning. Men det finns hopp i bedrövelsen. Hamnen.se har pratat med SMHIs expert på området.

Rekordet gäller främst algblomningens geografiska utbredning och att nästan hela Östersjön drabbades samtidigt.

Gott om näring
Till grund för problemet ligger ett stort överskott av näringsämnena fosfor och kväve i vattnet orsakat av utsläpp av avloppsvatten, förbränning av fossila bränslen och högintensivt jordbruk kring Östersjön.

– Till detta bjöd sommaren 2018 också på värme och stiltje i en för algblomningen sällsynt gynnsam kombination, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.

Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.

Hur illa är det?

– Det är klart att det inte är bra och vi måste fortsätta arbetet för minskat utsläpp av kväve och fosfor, säger Viktorsson.

Hon fortsätter:

– Läget är ändå inte nattsvart för mycket görs också för att vända trenden. Det byggs många reningsverk och arbetas intensivt med att minska läckage från jordbruk så det finns hopp.

– Till grund för arbetet ligger Baltic Sea Action Plan och vi gör stora framsteg men vi har ännu inte nått målet. Sedan kommer det att ta årtionden innan vi ser något synbart positivt resultat, avslutar Lena Viktorsson.