Mantaray M24 – äntligen flyger den svenska bärplansbåten

Mantaray_Massan

Vägen har varit lång och krokig men nu är den svenska eldrivna bärplansbåten Mantaray M24 färdig för marknaden. Se reportaget från båtmässan Allt för sjön.

Det som började för ett par decennier sedan som en briljant idé av uppfinnaren och geniet Alexander Sahlin har nu blivit verklighet. En svensktillverkad bärplansbåt med löfte om en toppfart på 30 knop och en räckvidd på 60 sjömil.

Se också:
Bärplan utan avancerad datateknik
Foiling i all sin enkelhet
Mantaray – miljoninvestering i svenska bärplanstekniken

Mest imponerande är kanske ändå att båtens foilingsysten bygger på en helt analog teknik som Hamnen vid flera tillfällen, inte minst under en tidig test av föregångaren EFP16, har låtit sig imponeras av. Sedan dess har Mantaray alltså förfinat och utvecklat tekniken ytterligare för att att möta kraven på elmotordrift.

Satsat på designen

Till skillnad från sina, med förlov sagt, ganska grovt tillyxade prototyper är Mantaray M24 också en fullfjädrad daycruiser med ett utseende som inte skäms för sig. Bakom designen står ett team av foilingexperter samt Ted Mannerfelt på Mannerfelt Design Team.

El- eller bensindrift?

På akterspegeln sitter det en Stream Propulsion på motsvarande 65 hästkrafter med extra lång rigg och med tillhöranade batteripack på 2 x 26 kWh. Det är också möjligt att beställa båten med en konventionell förbränningsmotor.

Pris (med eldrift) från 260 000 euro + moms.

Svenska Mantaray lanserar framtidens båt

Förbrukningen är otroligt låg i relativt hög fart och framfarten kräver förvånande få hästkrafter. På Båtmässan i Göteborg premiärvisas vad som kan vara framtidens båt. 

Efter många års utveckling kommer nu One.fly som är en mer produktionsklar modell av EFP 16 som Hamnen.se provkörde för en bra stund sedan.

Det är snillet Alexander Sahlins teknik som står till grund för projektet och den skiljer sig från allt som haft med gamla Volgor eller andra hedenhösmaskiner att göra.

Här handlar det om en modern konstruktion som verkar gå lika snyggt som snålt. Till skillnad från den fantastiska men kanske inte så vackra föregångaren Foiltwister så kan One.fly köras med en helt vanlig utombordare – driven av el eller bensin.

Flyghöjen är alltså lägre än för Foiltwistern men fullt tillräcklig för att skrovet ska gå fritt från de flesta inomskärsvågor. Det är också förklaringen till att nya One.fly ska kunna stoltsera med en svårslaget komfortabel färd.

Komforten och effektiviteten är otrolig.

 

Med en bensinmotor på 30 hk så kommer förbrukningen i 25 knop att landa på 0,3 liter per sjömil. Räckvidden på el i 25 knop ska landa på 40 sjömil med det största batteripaktetet.

Nya One.fly från Mantaray hydrofoil craft är en båt som sticker ut från mängden och som lovar komfort i toppklass, samt otroligt låg förbrukning.

Båten som ställs ut på båtmässan i Göteborg är en konceptbåt. Nästa båt som blir klar kommer att ha en del ändringar. Den kommer att bli lite längre och smalare och ha plats för fyra personer.

Här är renderingar som vi publicerat tidigare, när båten gick under namnet EFP 16, men som fortfarande står som grund för konceptet.

En annan båt som sett till att fler fått upp ögonen för foiling är svenska Candela Speed boat, som Hamnen.se också testat. En stor skillnad mellan Candela och One.fly är att den sistnämnda bygger helt på analog teknik och att prisnivån blir betydligt lägre.

 

 

Svenska framtidsbåten väntar på nästa lyft

EFP16 har redan lyft på ett sätt och nu fattas bara det andra. Lyftet från lovande prototyp till färdig båt.  

Foils och eldrift i en lyckad kombination. Och så mekanisk själv-stablisering därtill.

Inte konstigt att Hamnen.ses utsända reportrar blev imponerade vid testkörningen av EFP16. En prototyp som man nu hoppas ska kunna bli en färdig produkt inom kort.

Men vägen dit är krokig och full av hinder. I skrivande stund försöker man hitta någon som är villig att satsa och vara med och finansiera nästa steg.

Vilka är de stora hindren?
– Först och främst så skulle vi, som sagt, behöva hjälp av en eller flera finansiärer, till exempel någon som vill köpa, köra och tycka till om den förbättrade versionen som vi bygger nu, säger Björn Ljungdahl på Elektrofoil AB.

Björn fortsätter:
– Ett annat hinder, det ska sägas, är att båtägare generellt sett är ganska konservativa och skeptiska till nya grepp och möjligheter.

Så ni håller på att bygga en ny och förbättrad version?
– Jajamen. Det blir en förbättrad version med något modifierat skrov för ännu bättre släpp, kortare spröt i fören samt en effektiv dämpning till själva sprötet.

– Vi har också tagit hjälp av Mannerfelt Design Team som ska få fason på båtens utseende (se videoklippet ovan).

Och så jagar ni en lämplig elmotor?
– Ja, vi har ju jobbat med Aqua Watt men den är ganska dyr och det börjar komma flera intressanta alternativ så vi får se.

 

Hamnen.ses test av EFP16 från i våras.

Så när får vi se den nya båten?
– Svårt att säga men vi hör av oss när det närmar sig, avslutar Björn Björn Ljungdahl.

MER AV HAMNEN.SE OM SVENSK FOILING:
Test – svenska EFP16 är framtiden!
Jättelyft för svenska SeaBubbles!
EFP16 – ny svensk elbåt klar att sjösättas.
Foiling är framtiden!
Svenska Candela – det är nära nu!
Äntligen – stort lyft för svenska elbåten Candela!
Candela – en havsvariant av Tesla?
Candela slår nytt rekord.
Candela Speed Boat – första bilderna på lyftet!
Candela Speed Boat är sjösatt och provkörd!
Svenska Candela ska ta båtvärlden med storm!
Candela – första foilande elmotorbåten är svensk.
Candela Electric Speed Boat – på el i 40 knop.

“Båtbranschen måste ta sitt ansvar för klimatet”

Ocke protestSom ett av världens mest båttäta länder måste Svenska aktörer i båtbranschen, staten och finansiärer ta sitt ansvar för klimatet, det ryter båtdesigner Ocke Mannerfelt och Världsnaturfondens ordförande Axel Wenblad i gemensamt debattinlägg.

Det här är en debattartikel och åsikterna är skribentens egna. 

Sverige är ett av världens båttätaste länder och samtidigt står utvecklingen mer eller mindre still. Därför måste båtbranschen, staten och finansiärer gå samman och ta sitt ansvar för att matcha klimatutvecklingen.

Parisavtalet om klimatet 2015 var en stor framgång och nu har vi äntligen fått ett globalt ramverk för hur vi ska arbeta med klimatfrågorna. Men det är nu arbetet börjar och då gäller det att gå från ord till handling. I Sverige har vi nu fått en klimatlag, i likhet med bland annat England, som ska säkra ett långsiktigt arbete oavsett vilken regering som styr landet. Det är också ett ramverk som måste fyllas med innehåll och WWF har redan låtit göra konstatera att en klar majoritet av oss svenskar är oroade för klimatet och vill se konkret handling.

Arbete mot hållbara bränslen
Tre av fyra svenskar vill att partierna – innan valet – presenterar konkreta åtgärdsförslag för att minska klimatutsläppen. Man kan därför säga att det finns ett starkt väljarstöd för åtgärder och utveckling av lösningar. Inom fordonsindustrin pågår redan ett mycket omfattande utvecklingsarbete att elektrifiera både personbilar och lastbilar.

Det är ingen tvekan om att alla fordonstillverkare inser att en omställning är nödvändig. Dessutom har Teslas framgångar på marknaden satt extra fart på de traditionella biltillverkarna. I Sverige arbetar Volvo intensivt med att gå över till hybrid och eldrift och man har redan kommunicerat konkreta mål.

Det svenska foiling–undret!Nu pågår tre projekt om foilande båtar med svensk inblandning. Läs mer!

En av framgångsfaktorerna har varit det långsiktiga samarbetet inom forskning och utveckling mellan staten och fordonsindustrin där man tillsammans investerat miljarder. Därigenom har man kunnat kraftsamla kring bland annat elektrifierad framdrivning och autonoma fordon. Det är ett samarbete som byggts upp under lång tid där staten och näringen tillsammans satsat på konkreta projekt, stora som små. Även inom många andra branscher pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram nya och innovativa lösningar. WWF stödjer det arbetet bland annat genom programmet Climate Solvers där banbrytande innovativa lösningar belönas.

Faktum är att om vi ska kunna hejda klimatförändringarna måste vi vända på alla stenar och inget område är för litet för att vi inte ska ta tag i det. Det handlar både om innovativa lösningar och ändrade beteenden.

Hur ser det ut i båtbranschen?
För det första är Sverige ett av världens båttätaste länder med över 800 000 fritidsbåtar varav knappt 500 000 med motor. 20 procent av båtarna är av en sådan storlek att de går att övernatta i. För dem som har båt finns det cirka 1 000 båtklubbar med omkring 250 000 medlemmar. Båtbranschen berör många människor och är därför viktig även om andelen av utsläppen av klimatgaser är låga jämfört med transportsektorn, sett över ett helt år. Å andra sidan kan man säga att det är nödvändigt att vända på alla stenar och att varje sektor måste ta sitt ansvar.

Tittar man på båtmässorna i Stockholm och Göteborg så verkar utvecklingen nästan stå still. Man kan möjligen hitta någon elektrifierad snipa eller lösningar för konvertering av befintliga segelbåtar till eldrift, annars är det mest stora diesel- och utombordsmotorer som fortfarande gäller.

Vi vet samtidigt att det pågår en del mycket intressanta utvecklingsprojekt för att elektrifiera olika sektorer inom båtbranschen men det är med små resurser och bygger på enskilda initiativ. Någon samlad satsning finns inte och inte heller finansiella resurser för innovationer och utveckling.

EFP16 – en glimt av framtiden!Mindre motstånd och mindre motorer, gärna med eldrift, det är vad svenska Elektrofoil siktar på. Se videon när Hamnen.se testar foilande EFP16. 

Regeringens initiativ att ge statsbidrag till små elektriska utombordare är i och för sig lovvärt men det kommer att ha försumbar påverkan på branschen. Det handlar ju om bidrag till inköp av befintliga motorer inom en begränsad del av sektorn där det saknas helhetslösningar på elektrifieringen.

Att elektrifiera båtar är betydligt mycket svårare än att tillverka nya bilar som drivs med el. Båtarna måste konstrueras om från grunden och kommer att behöva gå betydligt långsammare för att klara en godtagbar räckvidd med el. Några projekt är på gång men det behövs en helt ny syn på fritidsbåtsbranschen i sin helhet för att klara omställningen till eldrivna båtar. En helt ny infrastruktur för laddning av elbåtar i våra skärgårdar är även ett måste. Det behövs också en förändring av inställningen till båtlivet där det inte behöver handla om att komma fram så fort som möjligt för att njuta av våra fantastiska kustområden.

50 knop med eldriven Nitra!Svenska NewTech Marine jobbar med att utveckla världens snabbaste fritidsbåt med eldrift.

Det finns mycket erfarenhet från fordonsindustrin som man kan ta vara på inte bara när det gäller teknik utan också samarbetsformer och finansiering.
Det vi behöver är en kraftsamling för att starta en långsiktig utvecklingsverksamhet för att klimatanpassa båtbranschen på motsvarande sätt som inom fordonsindustrin. Det finns mycket erfarenhet från fordonsindustrin som man kan ta vara på inte bara när det gäller teknik utan också samarbetsformer och finansiering.

Q31 – eldrivet lyxbåtliv!Finska företaget Oceanvolt tillverkar elmotorer men har också tagit fram en ny elbåt. Se videon när Hamnen.se testar. 

Därför måste branschen, staten och finansiärer gå samman för detta utvecklingsarbete. Det behöver inte vara begränsat till elektrisk framdrivning utan också till exempel autonoma båtar som själva kan lägga till på en båtplats på samma sätt som en bil kan fickparkera.

Politiska initiativ
Vi vill uppmana de politiska partierna att ta med en klimatanpassning av båtsektorn i sina miljöprogram på det sätt som en majoritet av väljarna vill när det gäller klimatanpassning i stort. Då kan den regering som bildas efter valet visa på en framsynt och progressiv satsning på klimatanpassning av båtbranschen. Det får inte heller vara för krångligt att söka medfinansiering kring nya kloka projekt. Vi vill också att branschen genom främst Sweboat stiger fram och tar på sig en ledartröja. Det finns också ett stort antal båtklubbar organiserade genom Svenska Båtunionen som kan vara pådrivande. Till finansiärer vill vi säga att här finns affärsmöjligheter inte minst när det gäller export. Sverige har en lång tradition att vara framgångsrika på teknikutveckling men för det behövs en långsiktig finansiering.

Tänk när kommande båtmässor i Göteborg och Stockholm har en avdelning för innovativa lösningar för klimatanpassning av båtbranschen.

Ocke Mannerfelt, Båtdesigner.
Axel Wenblad, Ordförande Världsnaturfonden WWF.

 

Det svenska foilingundret

Det svenska foiling–undret!

America´s Cup är den absoluta spjutspetsen. Punkt. Men med detta sagt så ligger också Sverige märkligt långt fram i utvecklingen. Hamnen.se spanar in det svenska foiling-undret.

Foils, eller bärplan på ren svenska, är som bekant inget nytt påfund. Någon kanske minns ryska Volga som visserligen var sällsynta, men som då och då sågs flyga fram över fjärdarna från lanseringen 1964 och framåt.

Men det började redan 103 år före Volgas lansering då den engelska ingenjören Thomas Moy (1823-1910) experimenterade med vingprofiler med alla fördelar som det innebar av minskad energiåtgång och ökad komfort.

Noll intresse
Efter det följde ett drygt decennium då bärplan mest var en militär angelägenhet och inte så mycket mer. I övrigt var intresset för att utveckla konceptet för en bredare publik märkligt lågt, med undantag för nyss nämnda Volga.

Men så som på en given signal har foils blivit i ropet som aldrig förr. Detta sedan sedan syndikaten inom America’s Cup, världens äldsta idrottstrofé, fick upp ögonen för vad bärplan kan göra för båtfarten.

Kolfiber banar väg
Men det är inte hela förklaringen till att intresset tog fart så plötsligt. Gustav Hasselskog, som är en annan spjutspets inom foiling förklarar:

– En del kan förklaras med de höga bränslepriserna och den moderna människans vilja att värna om miljön. En liten motorbåt drar i runda slängar femton gånger mer bränsle än en vanlig personbil vilket känns i plånboken när man tankar.

Gustav fortsätter:
– Sedan har moderna material som till exempel kolfiber öppnat många nya möjligheter och dörrar. Det är lätt och mycket starkt och gör att bärplanen kan göras mycket tunna med minimalt vattenmotstånd. Det är ett jättekliv i utvecklingen i jämförelse med gårdagens klumpar till bärplan av stål.

– Sist men inte minst har modern och billig elektronik i kombination med väl utvecklade sensorer banat väg för mer bärplan som effektivt reglerar höjden automatiskt, säger Gustav Hasselskog.

Sverige leder!
Nästa fråga – varför Sverige ligger så långt fram inom foiling – väntar vi med att söka svar på här och nu.

Vi konstaterar bara att så är fallet, så länge.

Se listan nedan med svenska foiling-projekt som bär syn för sägen.

MER AV HAMNEN.SE OM SVENSK FOILING:
Test – svenska EFP16 är framtiden!
Jättelyft för svenska SeaBubbles!
EFP16 – ny svensk elbåt klar att sjösättas.
Foiling är framtiden!
Svenska Candela – det är nära nu!
Äntligen – stort lyft för svenska elbåten Candela!
Candela – en havsvariant av Tesla?
Candela slår nytt rekord.
Candela Speed Boat – första bilderna på lyftet!
Candela Speed Boat är sjösatt och provkörd!
Svenska Candela ska ta båtvärlden med storm!
Candela – första foilande elmotorbåten är svensk.
Candela Electric Speed Boat – på el i 40 knop.

Test: EFP16 – vi testar framtiden!

 

Bärplan och och eldrift i fin kombination. Och så mekanisk självstablisering på det. Inte konstigt att vi blir imponerade.
Se testen!

Först kom Foiltwister – en minst sagt märkligt designad bärplansbåt som drog svindlande lite bränsle när den for fram över fjärdarna på sina bärplan.

Sedan kom ingenting på många år.

Men nu är det dags igen då Foiltwisterns skapare, Alexander Sahlin, nu kommer med EFP16.

Balanserar själv
Idén är i grunden densamma men till skillnad från föregångaren foilar nya EFP16 med skrovet betydligt närmare havsytan än sin föregångare med nackdelen att den därför inte klarar lika höga vågor.

Men i övrigt överglänser den sin föregångare gällande nära nog allt – inte minst genom att utombordaren inte behöver modifieras och framförallt förlängas för att kunna knuffa upp båten i fart.

EFP 16 själv-stabiliserande och, till skillnad från till exempel Candela Speed Boat, helt oberoende av elektronik för att balansera väl.

Se testen!

Se också:
Test av Foiltwister.
EFP16 – ny svensk elbåt klar att sjösättas.

EFP16 – ny svensk elbåt klar att sjösättas

EFP16 – ny svensk elbåt klar för sjösättning.

Medvetet hemlighetsmakeri eller bristfällig marknadsföring? Det är oklart. Klart är däremot att den nya svenska elbåten EFP 16 – som har växt fram helt obemärkt – verkar lovande.

Någon kanske minns föregångaren som visades upp för allmänheten på båtmässan Allt för Sjön för ett antal år sedan?

Foiltwister, som den hette, var något så ovanligt på den tiden som en nykonstruerad bärplansbåt som enligt uppgift skulle dra svindlande lite bränsle där den for fram på fjärdarna på sina bärplan.

Nu har Alexander Sahlin, mannen bakom nyss nämnda Foiltwister, jobbat vidare och om det går som han hoppas så kan denna EFP16 vara klar för försäljning till sommaren.

Under resans gång har Sahlin också fått god hjälp av Mannerfelt Design Team.

Till skillnad från föregångaren foilar nya EFP16 med skrovet betydligt närmare havsytan än sin föregångare med nackdelen att den därför inte klarar lika höga vågor.

Men i övrigt överglänser den sin föregångare gällande nära nog allt. Inte minst genom att vara själv–stabiliserande och helt oberoende av elektronik för att balansera väl.

Enligt uppgift hittar den sin optimala anfallsvinkel helt mekaniskt. Till skillnad från föregångaren så behövs i det här faller ej heller någon ultralång specialbyggd rigg på utombordaren.

Men eldriften då?

Det är här det nya kommer in. För inte nog med att EFP16 har provkörts i hemlighet i mer än ett års tid och visat sig komma undan med en förbrukning på 0,2 liter bensin per sjömil.

Nu är man också i full färd med att förse den med eldrift, närmare bestämt en elmotor samt ett eller två batterier (Aqua Watt) på 150 kilo vardera som ska kunna driva ekipaget i hög och stolt foilingfart i upp till två timmars tid.

Tragiskt dödsfall och ny svensk foilande elmotorbåt

Ett pinfärskt avsnitt med stora framsteg inom eldrivna motorbåtar, vilda surfar och ett tragiskt dödsfall på Södra Oceanen. Häng med!

Vi bjuder på unika drönarbilder på vilda surfar på södra Oceanen och gläder oss åt de svenska framstegen inom eldrift till sjöss.

För allt medan det svenska projektet Candela Speed Boat drar allt fler av båtvärldens blickar till sig så har ett annat svenskt projekt på samma tema växt sig stort i det tysta.

Eller vad sägs om EFP16 som är själv–stabiliserande och därmed helt oberoende av elektronik för att balansera väl på sina bärplan?

Helt mekaniskt!
Enligt uppgift hittar den med andra ord sin optimala anfallsvinkel helt mekaniskt.

Vi zoomar också in djuphavsseglaren Sven Yrvind som snart kastar loss för en långsegling med en vansinnigt rank och ofattbart liten båt med kurs mot Nya Zeeland.

Men först en rapport om det tragiska dödsfallet i Volvo Ocean Race.

Mannen som får båtar att flyga och tips på båtmat

 

Hur ser framtidens båtar ut och är det verkligen möjligt att få en gammal Vega att flyga? Uppfinnaren Alexander Sahlin och designern Mikael Selenius ger sin syn på saken och tycker till om tävlingen “Flygbåten” där man kan vinna en båt värd 150 000 kr om man får den att lyfta. Sen snackar vi båtmat med tv-kocken Anders Levén och klassiska båtar med Patrik Salén.

Test: Äntligen trendigt med framtidens bärplansteknik

Senaste månaderna har bärplan verkligen slagit igenom stort på kappseglingsscenen. Båtarna blir extremt snabba och spektakulära. Men mest nytta gör kanske bärplanen monterade på motorbåtar?
Vi har testat.

Vi ser det på de otroliga katamaranerna i America’s Cup, på trimaranen Hydroptere som länge höll hastighetsrekordet för segelbåtar, det finns också på kite- och vindsurfingbrädor och sedan många år på den lilla galna Moth-jollen, som verkligen slagit igenom senaste fem åren.

Det finns många som testat bärplan på alla möjliga farkoster. Härom veckan spreds en video på en Laserjolle som fått bärplan. Det går att köpa och vem som helst kan då segla i uppåt 20 knop med sin traditionella jolle. Vi har en kollega som testade att montera bärplan på en gammal F18-katamaran och lyckades komma upp i över 30 knop efter bara någon timmes träning.

Det råder således inga tvivel om att det fungerar.

Men det har ännu inte slagit igenom stort där det verkligen skulle göra skillnad för en stor skara båtmänniskor – på motorbåtar.

Bärplansmotorbåt
Förra veckan fick vi möjlighet att testa en välutvecklad bärplansmotorbåt som verkligen kan göra skillnad för miljön, och faktiskt också erbjuda en väldigt mycket behagligare åktur över vågor än konvetionella båtar. Båten heter Foiltwister och är en aluminumbåt på knappt sex meter. Vi har tidigare intervjuat Alexander Sahlin i Hamnen show, mannen bakom uppfinningen. Det han har lyckats med som är nydanande är att få bärplanskonstruktionen så pass balanserad att det går att gira utan problem och att enkelt färdas i vågor.

Se intervjun med uppfinnaren Alexander Sahlin som står bakom Foiltwister. Med i studion är också designern Ted Mannerfeldt.

Foiltwister gör lite över 30 knop med en motor på 50 hk och drar 0,3–0,4 liter per sjömil i 25 knop. Dessutom känns det knappt att köra rakt över riktigt stora svall. Tidigare tester visar att det är mjukt att färdas över stora fjärdar i 12 m/s i motsjö i 25 knop. Det klarar få styrpulpetbåtar på knappa sex meter, utan att slå sönder sin besättning.

Härligt och häftigt
Körupplevelsen är helt klart lite udda. Det är långt ifrån som att köra en vanlig liten båt. Den sticker inte iväg så snart man fäller gasreglaget. Det tar ett antal sekunder innan den lyfter ordentligt.

Det går lite trögt och man måste justera bärplanets ”höjdroder”, som sitter i fören och sträcker mot ytan likt en arm, när båten accelererar. Man justerar också riggen på motorn som är förlängd. Först har man propellern så högt hissad som möjligt, för att minimera motståndet, och så snart båten lyfter trimmar man ner.

Som att flyga
Belöningen kommer när båten lyfter. Det är som att bli viktlös och man känner hur allt motstånd försvinner. Som om man försöker springa uppför en backe med en tung vikt i släptåg och plötsligt så släpper vikten och man har nått krönet och sätter av utför. Känslan kan nog liknas lite med att flyga ett litet flygplan på låg höjd.

Vi testade med både två, tre och fyra personer ombord. Foiltwister kom upp på bärplanet i alla lägen med med fyra personer ombord tog det säkert en halv minut och vi var tvungna att fördela vikten jämnt. Med två personer gick det betydligt fortare.

Läs mer mer om Foiltwister här och läs vidare om fler flytetyg med bärplan:

Det behöver inte vara särskilt avancerat med bärplan. Nu kan man till och med köpa en tillsats till en vanlig Laserjolle och komma igång.

Det finns både vind- och vågsurfingbrädor och med foils men det har aldrig riktigt slagit igenom. Vågbrädorna blir stabilare när man ska surfa riktigt stora vågor och kommer in i vågen med hjälp av en vattenskoter. Man slipper studsandet som alla små vågor skapar. Vindsurfingbrädor blir såklart också stabliare men det är svårt att segla särskilt fort…

Kanske fungerar det bättre med en kiteracingbräda. Det är nog riktigt svårt inledningsvis men efter en del träning verkar man kunna göra extremt effektiva slag.