Nyligen trädde en högst luddig bestämmelse i kraft. En bestämmelse som går ut på att polisen ska göra en bedömning på plats gällande ljudnivåer. Sedan ska de skriva ut en böteslapp på 1 000 kronor, eller strunta i detsamma, baserat på – oklart vad.
Redan där har vi stött på svårigheter. Vad ska ligga till grund för bedömningen? Ljudmätning? Godtycke? Eller bara volymen och intensiteten från de som klagar på sagda ljudnivå?
Det här med ljudnivåer till sjöss har varit på tapeten otaliga gånger. Inte minst när Länsstyrelsen fick i uppdrag att införa så kallade ”hänsynsområden” längs Sveriges kustområden.
Mest bara rofyllda ställen
Där och då var det en handfull stackare i bestämmandeposition som inte trodde att det gick att finna en rofylld plats bland Stockholms skärgårds 33 000 öar, kobbar och skär – eller i resten av den 270 mil långa kustremsan heller för den delen (om man räknar alla vikar, uddar och öar så blir strandremsan 800 mil, vilket motsvarar ett femtedels varv runt jorden.
Se också:
Krönika om svårigheterna med att sitta lagar till sjöss.
Det finns med andra ord oändliga möjligheter för oss som vill söka upp en ostörd plats med båt, men för en del är skärgården och båtlivet likväl något okänt som bara måste regleras.
Vad är störande oljud och vad är okej eller rent av njutbart i skärgårdarnas utbud av fiskmåsar, vattenskotrar, dragspel, After Sail-spelningar och mycket annat? Foto: Polisen.
I ovan beskrivna ”tysta områden” skulle det vara förbjudet att bullra och spela musik. Vidare skulle man ”ta hand om sina sopor”, som det stod på Länstyrelsens hemsida gällande de nya hänsynsområdena. (Hoppas ingen tolkade det som att man kunde strunta i att ta hand om soporna på andra platser).
Intet nytt
Nu är det alltså dags igen med nya regler gällande ljudvolymen. Eller “nya” förresten. Att störa ordningen är förbjudet sedan gammalt. Egentligen handlar det bara om en ny tillämpning – den att polisen får skriva ut böter direkt på plats. En föga avundsvärd uppgift.
Legendariska skärgårdsspelmannen Åke Hellman (även inledningsbilden).
För återigen – hur ska man avgöra vad som är oljud och vad som är acceptabelt?
Ska inte den legendariska skärgårdsspelmannen Åke Hellman få riva av Ålefiskarns vals längre?
Akta dig Hellman. Snart blir det dragspelsböter!