Årets sjöräddare finns i Bua

Årets Sjöräddare 2011 Foto: Sjöräddningssällskapet

Årets Sjöräddare 2011 Foto: SjöräddningssällskapetVarje år delar Sjöräddningssällskapet ut utmärkelsen “Årets Sjöräddare” och 2010 års sjöräddare heter Björn Snellman, Lars Österlund, Jan Stenberg och Christer Berntsson (inte med på bilden) och är från Bua på Västkusten.

Foto: Sjöräddningssällskapet

Runt Sveriges kust har Sjöräddningssällskapet cirka 1 800 frivilliga sjöräddare som året runt rycker ut för att rädda liv till sjöss. Ett sätt att uppmärksamma dem är utmärkelsen “Årets Sjöräddare” och vid sällskapets årsmöte i slutet av maj utsågs 2010 års hjältar.

Björn Snellman, Lars Österlund, Jan Stenberg och Christer Berntsson ryckte den 5 oktober 2010 ut till en segelbåt med rigghaveri, 13 nautiska mil sydväst om Varberg. För den insatsen får de årets utmärkelse med motiveringen:

“Rigghaveri i hårt väder. En klassisk sjöräddning, där kvalificerat samspel står i fokus. Att i pressat läge fatta instinktiva och korrekta beslut tyder på stor professionalism i det frivilla uppdraget och ett synnerligen gott sjömanskap. Och ovanpå det, ett outtömligt engagemang, i sann sjöräddaranda.”

Av 2010 års räddningsinsatser nominerades 39 stycken som särskilt föredömliga. Fyra av dessa gick vidare till den slutliga omröstningen där alltså sjöräddarna från Bua imponerade mest.

Läs mer om utmärkelsen Årets Sjöräddare.

 

Nya Malö 47 på Düsseldorfmässan

Malö 47

Malö 47Malö Yachts lanserar toppmodellen Malö 47 på Düsseldorfmässan i januari. Fredrik Forsgren som är konstruktör och designer förklarar Malö Yachts designfilosofi: “Malös historia sträcker sig ända tillbaka till 1939 och när vi utvecklar våra modeller så är det i samklang med vår historia och framtid. När vi förändrar designen på Malö så beror det på att vi utvecklat funktionen på något sätt.

– Drivkraften är samtidigt att räta ut linjer och tydliggöra linjer som har ett organiskt flöde – och foga samman till ett tydligare helhetsintryck. Det tycker jag vi lyckats med på nya Malö 47, det känns som vi tar Malö in i framtiden utan att kompromissa med vår historia, säger Fredrik Forsgren.

– Malö 47 känns mer som en yacht och det beror på de komponent- och materialval vi gjort. Allt är stadigare och mer robust – gjort för att klara av de påfrestningar som avancerad långfärdssegling erbjuder. Däcket och sittbrunnen är planerade annorlunda, allt för att passa långfärdsseglaren. Vi har ett högt mantång, kraftigare pulpetrör och betydligt längre grabbräcke – allt för att öka säkerheten.

– Interiört har vår ambition varit att skapa ett flöde genom båten av linjer, funktion och ljus. Interirören har optimerats för olika ljusförhållanden; dag, skymning, mörker. Enligt vår tradition låter vi hantverkarskickligheten lysa igenom i inredningen. Allt är gjort för hand och byggt på plats.

– Malö 47 är en långfärdsseglare. Hon är oerhört stabil o trygg i sitt rörelsemönster – det har hon gemensamt med våra andra modeller. Vi är ju rätt speciella i den här klassen med att bygga ihop skrov och däck från början, vilket ger en oöverträffad styrka och ett skrov som inte knarrar och knäpper vid sjögång. Targabågens lutning 7° akterut ger en volym när sprayhood är uppe, som gör att hon går att stängas in och seglas innesluten. Med defroster innebär det behaglig segling även så här års vid våra breddgrader.

– En säker, bekväm och exklusiv långfärdseglare, så sammanfattar vi nya Malö 47, där ljusinsläpp, en avancerad targabåge, och förbättrade seglingsegenskaper är några av ingredienserna till ett lycket recept.

Mal_47_003_copy_510

Alla nya båtar från Malö Yachts har från 2011 en 10-årig skrovgaranti. En garanti som också går vidare till nästa köpare. “Det är vår avsikt att stärka våra kunders förtroende och vi erbjuder detta eftersom många kunder idag efterfrågar tillverkningsgarantier”, säger Ulf Mattsson på Malö Yachts.

 

 

Seldéns nya vinsch vinner DAME Award 2010

Seldéns vinsch vann DAME award.

Seldéns vinsch vann DAME award.Vinnare av DAME Award 2010 är Seldén reversibel vinsch av Seldén Mast AB som vi har berättat om tidigare här på hamnen.se. Juryn ansåg att den här vinschen har stor inverkan på framtida fritidsbåtar och kommer att finnas på många segelbåtar i framtiden.

 

Vinschen är manuell och av ”self-tailing” typ med två växlar framåt. Man börjar vinscha medsols med snabbväxeln och växlar ner genom att rotera vinschhandtaget motsols. Så långt är allting som vanligt. 

selden_10946-1

Det geniala med Seldéns vinsch är att linan släpps ut genom att man låter vinschen rotera baklänges. På toppen av det specialkonstruerade vinschhandtaget finns en knapp som bekvämt trycks in med tummen och vinschen är klar för att backa.

Vinschhandtaget roteras medsols och linan slackas. Linan ligger kvar i self-tailingen hela tiden vilket gör att man enkelt kan trimma skot, fall och gaj utan att röra linan.

Gullholmensnipan

Gullholmensnipan väcker habegär.

Gullholmensnipan väcker habegär.Först en varning: sätter du dig i en Gullholmensnipa så vill du inte gå iland. Få båtar ger ett sådant habegär. Formen har i stort sett inte ändrats sedan den första båten byggdes 1966. Och varför ändra på en perfekt form?

 

Gullholmensnipan finns från 18 till 23 fot. Den första båten byggdes när varvet startades 1966 och båtarna har till största delen sett ut likadant sedan dess.

Formen var så att säga bestämd redan från början och en perfekt form finns det ingen anledning att ändra.

Ingen massproduktion, tre man bygger en båt i månaden, beställer du idag så får du båten om två år.

Kvaliteten är svår att överträffa, priset är högt men kan ses som en investering. Andrahandsmarknaden är stabil och man får igen pengarna om man vill sälja.

 

 

 

 

Träbåtsfestivalen i Skärhamn

Träbåtsfest i Skärhamn

Träbåtsfest i SkärhamnFör fjärde året i rad ägde Träbåtsfestivalen rum i Skärhamn den 3–4 juli. Ett sextiotal båtar samlades, ungefär lika många som 2009 men jag tycker att årets båtar är ännu vackrare. Några riktigt udda, bland annat en nyrenoverad Ljungströmskryssare. Det doftade fernissa och linolja och i bakgrunden dunkade en tändkulemotor. Ljudet finns på cd så att man kan lyssna hela året?

 

 

Många plastbåtsägare tycker att det är jobbigt med träbåt, något som deltagarna på Träbåtsfestivalen har svårt att förstå.

”Det är inte mycket jobbigare med träbåt än plastbåt och jag lackar hellre än polerar gelcoat” – sa en ägare av ett mahognysmycke. -”Dessutom är det en kulturgärning.”

Träbåtsfestivalen har arrangerats i 16 år, de fyra senaste i Skärhamn. Enligt Båtbranschens Riksförbund är 10% av landets båtbestånd byggda i trä. Här är några bilder:

 

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

Mats  Snickare på Tjörn är mästare på att återställa gamla klenoder i bättre än ursprungligt nyskick. Petterssonbåten Lady in red från 1911 är ett exempel liksom alla Solöbåtar som har fått nytt liv på varvet.

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

En Solö Ruff från 1960. Till salu för 300 000:-

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010 

Bea, en Runabout. Det som man tror är ruff är motorrum, under luckan i aktern ligger en rejäl bensintank, däremellan fyra sittplatser.

Träbåtsfestivalen 2010

Anders Lidqvists Electra var med 2009 också men har i år fått en mer tidsenlig motor.

Träbåtsfestivalen 2010
Träbåtsfestivalen 2010

Två kostrar, en K25:a och en K32:a, vackra och välseglande. Det kan påpekas att det var en K32 som vann Tjörn Runt 2009, dock inte den på bilden.

Träbåtsfestivalen 2010

Träbåtsfestivalen 2010

När Ljungströmskryssare lanserades var det nog nästan 100 år för tidigt. den geniala riggen blev aldrig någon succé. Det kanske den hade blivit idag.

 

Foto: Åke Fredriksson

 

Nynäshamn – Årets båtkommun 2010

Nynäshamn har utsetts till Årets båtkommun 2010. Foto: Janne Danielsson

Nynäshamn har utsetts till Årets båtkommun 2010. Foto: Janne DanielssonNynäshamn har Sveriges bästa förutsättningar för båtliv. Det är resultatet av en riksomfattande undersökning som Sweboat – Båtbranschens riksförbund – har låtit göra. I undersökningen mättes bland annat tillgänglighet, kostnader och kommunalt engagemang.

Leif Stenquist, kommunalråd, och Stefan Andersson, chef tekniska avdelningen, Nynäshamns kommun, tillsammans med Sweboats vd Mats Eriksson. Foto: Janne Danielsson.

– I Nynäshamn är det enkelt och jämförelsevis billigt för vanliga människor att ta del av båtlivet. Detta i kombination med en hög servicenivå och ambitiösa, påkostade kommunala utvecklingsprojekt gör Nynäshamn till en värdig vinnare av Årets Båtkommun 2010, säger Mats Eriksson, vd för Sweboat.

Sweboat har under vintern 2009/2010 kartlagt och jämfört förutsättningarna för båtliv i svenska kommu­ner. I undersökningen fick kommuner, båtklubbar och privata aktörer svara på frågor om bland annat kostnader och kötider för båtplatser, service i anslutning till hamnar och förekomst av miljöstationer. Kommunernas förvaltningar ombads dessutom redovisa för investeringar och utvecklingsprojekt för båtlivet.

Resultatet av undersökningen, som 136 kommuner valde att delta i, visar att Nynäshamn är den kommun i Sverige som skapat de bästa förutsättningarna för båtliv.

”Svenskt båtliv ska hålla hög kvalitet, vara miljövänligt och inte minst vara tillgängligt för så många människor som möjligt. I Nynäshamn har kommunen, föreningslivet och privata intressen tillsammans bidragit till att skapa fantastiska förutsättningar för båtliv, vilket gynnar såväl kommuninvånare som turister, säger Mats Eriksson.”

Nynäshamn utsedd till Årets Båtkommun 2010!

Foto: Nynäshamns kommun

I Nynäshamn har investeringstakten i hamnområdet varit hög de senaste åren. Man har bland annat satsat på nya bryggor, nya anläggningar för båtbottentvätt, nya anläggningar för tömning av båttoaletter och renovering av serviceanläggningar. Det finns även långtgående planer på en ny detaljplan som möjliggör en kraftig kapacitetsökning av både gästhamnsplatser och kommunala båtplatser. Investeringarna har bland annat inneburit att antalet gästnätter har ökat med 21 procent de tre senaste åren till 7 500 (sommaren 2009). Kommunens gästhamn har dessutom tilldelats miljöutmärkelsen Blå Flagg tio år i rad.

(Vid Kustkonferensen på Båtmässan i Göteborg i början av februari presenterades projektet Framtidens Gästhamn där man kan boka båtplats online och veta att man har sin plats även om man kommer sent på dagen under högsäsong. Hög servicegrad med bl a färska frallor och dagstidningen i sittbrunnen varje morgon är ett lyckat recept. Nio gästhamnar på Västkusten; Tanumsstrand, Kungshamn, Smögen, Malmöns marina, Lilla Bommen, Hunnebostrand, Hasselösund, Newport Smögen, Björholmens Marina och ytterligare hamnar i Vänern, Mälaren och på Ostkusten är med i projektet. – Red anm.)

Andra kommuner som placerade sig högt i Sweboats undersökning Årets båtkommun var Strömstad, som kom på andra plats och Karlshamn som kom på tredje plats. Här är hela listan:

1. Nynäshamn
2. Strömstad
3. Karlshamn
4. Piteå
5. Valdemarsvik
6. Tanum
7. Haparanda
8. Helsingborg
9. Kalmar
10. Lysekil
11. Ekerö
12. Norrköping
13. Gotland
14. Västervik
15. Sotenäs
16. Trosa
17. Tjörn
18. Västerås
19. Simrishamn
20. Kungälv
21. Hudiksvall
22. Orust
23. Stenungsund
24. Vaxholm
25. Sundsvall
26. Karlskrona
27. Falun
28. Kristianstad
29. Söderköping
30. Oskarshamn
31. Mörbylånga
32. Ystad
33. Österåker
34. Örebro
35. Örnsköldsvik
36. Gävle
37. Stockholm
38. Mönsterås
39. Halmstad
40. Malmö
41. Åmål
42. Luleå
43. Ängelholm
44. Söderhamn
45. Uddevalla
46. Båstad
47. Sigtuna
48. Jönköping
49. Robertsfors
50. Nyköping

 

 

Miljöbåtskampen kan börja

Greenline 33 Hybrid har ett patentsökt skrov.

Greenline 33 Hybrid har ett patentsökt skrov.De börjar bli många nu, båtarna som slåss om titeln som bästa miljöbåt. Greenline 33 Hybrid är en av dessa och tillverkaren sticker ut hakan och säger att de är den första riktiga miljöbåten.

Båten hade världspremiär på mässan i Düsseldorf i januari och ställs nu ut på Allt för Sjön, den 6–14 mars 2010.

Företaget Seaway, som ritat båten, har utvecklat ett helt nytt skrov som nu är patentsökt. Arbetet med skrovet tog två år och har kostat 30 miljoner kronor.

Båten levereras i standardutförande med en VW Marine SDI 75-5 som ger en toppfart på 10 knop och en aktionsradie på 700 distansminuter i 7 knop.

Aktionsradien är 20 sjömil i 5 knop vid eldrift och när man går i 3 knop går det att driva båten med endast solceller.