Piratflaggan visas på “Vem är pirat?”. Den köptes på en marknad i Nordafrika av en Åländsk sjöman och sägs vara en av endast tre bevarade äkta piratflaggor i världen. Foto: Ålands sjöfartsmuseum
Vem är pirat? Det är namnet på en utställning som öppnade den 5 december på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Uppdaterad med “Så klarade vi ett piratanfall”
Historien visar att sjöröveri uppstår under speciella geografiska, politiska och sociala förhållanden. De svenska Vitaliebröderna som satte skräck i 1300-talets sjömän på östersjön är ett exempel ? liksom dagens pirater i Adenviken utanför Somalia.
HMS Malmö närmar sig ett misstänkt piratfartyg i Adenviken. Foto: Sergeant Mats Nyström, Försvarets Bildbyrå
De dagsaktuella piraterna vid Somalias kust är levande exempel på att sjöröveri uppstår under vissa förhållanden: De bor vid en kust som ligger i närheten av farleder där handelsfartygen är dåligt skyddade. De har hamnar där vatten och mat kan bunkras och båtarna ses över. De har kontakter så att de kan omsätta sina byten i pengar. Slutligen bor de i ett område som präglas av fattigdom, korruption och politiska konflikter.
Somalia har fallit sönder efter ett snart 20 år långt inbördeskrig. Regeringen har ingen makt över stora delar av landet.
Liknande villkor har funnits i andra tider och på andra platser. I östersjön härjade under 1390-talet Vitaliebröderna som till en början var kapare på den tillfångatagna kungen Albrekt av Mecklenburgs sida. De levde i en orolig tid. I verkligheten överföll de i princip vem som helst, beslagtog varor och dödade besättningar.
Sjöröveriet fortsatte trots fredsavtal. Vitaliebröderna hade sin bas på Gotland och gjorde tillvaron osäker för besättningarna på de tyska hansestädernas fraktfartyg.
Pia Frände, en av utställningens producenter, betonar att det finns många bottnar i frågan om vem som är pirat:
? Om man tänker på dagens Somalia så kan man fundera på vilka som är delaktiga i utvecklingen av piratverksamheten där. Är det länder som har dumpat radioaktivt avfall och rovfiskat i Adenviken? Är det somaliska fiskare som lever utan skydd eller infrastruktur, som inte längre kan försörja sig på fisket? Det finns inget enkelt svar på frågan om vem som är pirat, menar Pia Frände.
Utställningen är delad i en historisk och en nutida del. I den historiska delen visas flera exempel från Sverige och Medelhavet på var, när och hur pirater uppstått.
Förutom Vitaliebröderna får besökarna också möta “Lasse i Gatan” eller Lars Gatenhielm, som var verksam i Göteborg under 1700-talet, samt Korsarerna som verkade utanför Nordafrikas kust i flera hundra år. En av världens få bevarade sjörövarflaggor som påstås vara äkta har lånats in till utställningen. Den köptes av en åländsk sjöman i en nordafrikansk hamn innan den slutligen hamnade på Ålands sjöfartsmuseum.
I den nutida delen fokuseras helt på Somalias pirater. Dokumentära filmer och foton visar olika perspektiv på problemet ? livsvillkoren i inbördeskrigets Somalia, världens intresse av säkra handelsleder, problem och risker för rederierna och deras anställda samt de internationella styrkornas verksamhet i området.
Utställningen öppnar 5 december och kommer att visas på Sjöhistoriska museet under hela 2010.
På Newsmill har Thomas Klockseth skrivit om sin egen upplevelse om pirater utanför Somalias kust
“Så klarade vi ett piratanfall
Det gäller att segla tyst och utan lampor på nätterna. Om de kommer ombord är det bäst att snabbt ge dem en plånbok. Det skriver THOMAS KLOCKSETH vars båt anfölls av pirater utanför Somalia.
Anfallet inträffade cirka 200 sjömil sydost om Afrikas horn, utanför Somalias kust. Vi hade byggt vår segelbåt i Australien och var på väg hem, en resa som tog fem år. Det var jag, min bror, pappa och hans fru som var med ombord.
Plötsligt såg vi två snabba mindre fiskebåtar som närmade oss snabbt. Jag uppskattar farten till runt 25 knop. Jag hämtade min pappa som låg och sov. Han vände båten 180 grader, drog upp hastigheten till 12 knop och körde ifrån piraterna.
Vår räddning var att deras båtar var ganska topptunga och hade svårt att svänga i höga hastigheter eftersom de då riskerade att välta. När båtarna var ganska nära svängde pappa båten 180 grader igen och körde rakt emot dem. Vår båt är av stål med 9 millimeter tjock plåt så deras träbåtar hade inte haft en chans vid en krock. Stålet gjorde också att vi hade ett mycket bra skydd mot skott.
Om vi hade haft en glasfiberbåt hade vi varit mycket mer utsatta.
Jag tror att piraterna tyckte att vi var ett alltför besvärligt byte och att de därför gav upp. Pirater som attackerar mindre båtar är ofta fiskare utan tyngre beväpning och de rånar båtar på fritiden. De är inga professionella kriminella och är säkert lika nervösa inför situationen som vi. Ett knep som vi körde med är att segla utan lanternor på nätterna och vara så tysta som möjligt. Om de kommer ombord är det bästa att snabbt ge dem någon plånbok eller kamera så att de ger sig iväg. “