Det är ack så tråkigt, men desto värre sant: nu är det hög tid att planera och göra det bästa av upptagning och vinterförvaring. Ronald Rybbe, båtbesiktningsman sedan 1986, delar här med sig av sina bästa tips.
Tio tips har chefredaktören bett om och då får det bli de allra väsentligaste… Det första jag tänker på inför en upptagning är att tömma båten på all utrustning – och att göra det medan hon fortfarande ligger i sjön.
Båten ska vara helt ren från all form av utrustning. Lämna aldrig kvar dynorna och nej, det hjälper inte att ställa dem på högkant. Det enda som lämnas kvar ombord är fendrar och nödvändigt förtöjningsgods.
Töm båten på all inredning. En pirra eller en dramaten-vagn är bra att ha till hands.
Har båten septiktank så förutsätter jag att den är tömd. Men köp en flaska toalettrengöringsmedel och spola i hela flaskan i toalettstolen samtidigt som du pumpar in sjövatten i septiktanken. Det bör inte bli mer 4 till 5 liter för att få en tillräckligt hög koncentration.
Innan du tar de sista pumptagen för att pumpa torrt i toaskålen häller du i en kaffekopp matolja och pumpar torrt. Det här hjälper mot lukten av urinsyra som tränger genom slangar av låg kvalitet och det smörjer pumpens packningar, pumpcylinder och backventil.
Töm vattentanken, inspektera i manluckan och torka ur sanden som ofta följer med vid tankning. Alla ledningar lossas från filter och pumpar. Kör pumparna med slangarna borttagna. Låt det skvätta, det är bättre än att det fryser sönder sedan.
Glöm inte att torka rent när tankarna är tömda.
Blås ur slangarna, lungkraften brukar räcka. Annars kan man köpa en portabel luftpåfyllare för bilar.
Har du även sjövatten till pentry och handfat så är proceduren ännu viktigare eftersom sjövatten ruttnar och gör både ledningar och pumpar fullständigt obrukbara på grund av lukten. Du kan också skölja genom sjövattensystemet med en blandning av färskvatten och desinfektionsmedel.
Repfria skrovsidor
Det blir allt vanligare på både båtklubbar och marinor att man går upp på land med kran eller gaffeltruck. Det här innebär alltid lyft med ok och två sling och det kan kännas ångestfullt. Inte för misstanken att båten ska dråsa i backen, utan för att det blir repor på skrovsidorna av skitiga och grusiga plastslangar som omsluter wirarna.
Tempot är högt, slingen släpar i backen några sekunder när båten före dig blir avställd. Mitt tips är att hänga trasmattor där slingen ska omfamna skrovet och gör det någon halvtimme före lyftet ifall turordningen skulle ändras.
Få saker retar gubbarna så mycket som när dåligt skötta vaggor och justerbara stöttor gör att uppställningen tar onödigt lång tid. Mitt tips är att borsta och torka rent alla gängor för justeringar och spännskruvar och sedan smörja upp alltihop. Kamraterna i klubben kommer att uppskatta att det går fort att få båten på plats som en följd av din noggrannhet.
Var alltid noga med att båten står i våg både i längsled och framför allt i sidled. Har du vagga fixar du detta långt innan du går upp, annars kanske blir det stressigt.
Ur med oljan
Varmkör ordentligt före upptagningen, gärna i en timme innan och med växeln i framläge. Tappa ur och byt olja och filter omgående efter det att båten står på land. Direkt efter det kör du igenom med glykolblandning 50/50 från kylvattenintaget tills du får rejält grönt eller blått i avgasröret. Personligen tar jag därför aldrig ur varken termostat eller impeller. Nu har också den fräscha oljan spridit sig i motorn och sjövattenkylningen är frostskyddad. Att lämna gammal olja kvar i motorn över vintern är maskintortyr. Trots det förekommer det även hos vissa ”varv”.
Har du motorbåt eller segelbåt med drev så ska du några dagar efter upptagningen försiktigt lossa på dräneringspluggen för växelhusoljan. Oljan och eventuellt vatten har då separerat, och kommer det då ut vatten så vet du att det här måste åtgärdas.
En del kraftigare drev har pluggen gömd bakom duo-propellrarna. Andra saknar tappningsplugg och då gäller det att istället titta i oljebehållaren i maskinrummet direkt efter att du stannat motorn. Är det klar olja är det okej, är det “bearnaisesås” är det illa.
Slarva inte med bränslesidan, det allra mest förekommande motorstoppen beror på stopp i bränslesystemet.
Spana efter gelé
Kolla i manluckan efter en gelé som glider runt på botten av tanken. Byt ut filtret och dränera vattenavskiljaren och också bränsletanken om den har lågt placerad tappkran. Glöm inte att inspektera kylvattenfiltret, du hittar säkert både tångräkor och svart slem om det var länge sen du inspekterade.
Kolla drivremmarna och spänn. Ni anar inte hur mycket skit det far runt i ett maskinrum från drivremmar. Vid en besiktning frågade jag en båtsäljare/ägare hur ofta han gjorde rent luftfiltret. ”Är det den där du håller i handen” blev svaret. Hur länge har du ägt båten? ”Åtta år”. Ridå.
Frilagd metall på propellern skyddar mer mot snäckor än antifoulingfärg!
Demontera propellern och byt redan nu zinkanoderna så slipper du ett stressmoment mindre i vår. Propellern tar du hem och gör ren från snäckor och eventuell ”giftfärg”. Måla den absolut inte med någon antifoulingfärg, det behövs inte. Vad du istället ska göra är att slipa eller polera bort all form av bronsoxid som finns på propellern. Därmed friläggs de metaller som förekommer i brons – koppar och tenn – något som sjöodjuren inte gillar och jag garanterar dig en helt ren propeller nästa höst.
Till sist: det är på hösten du bör informera dig om skrovet genom åren sugit upp stora mängder vatten. Kontrollen görs lämpligen endast med avsedd fuktmätare cirka en till två veckor efter upptagningen. Är det då fortfarande rejält blött så kommer osmos (böldpest) på sikt att uppstå, om det inte redan gjort det.
Mät fuktnivån i skrovet ett par veckor efter höstupptagningen.
Det är nu på hösten som insatsen måste göras genom att slipa ner till gelcoatnivån och sen låta torka över hela vintern. På våren, om det är torrt, appliceras minst det antal lager vattenstoppande epoxiplast som färgfabrikanten anvisar.
Här besöker Ronald Rybbe Hamnen show och ger några brasklappar inför begagnatlköp av båt.
Text och foto: Ronald Rybbe
Båtbesiktningsman sedan 1986.
Marin och Civil utbildning.
Vpl. Sjöofficer Maskinist grad (motortorpedbåtar).
Maskiningenjör inriktat förbränningsmotorer.
Maskinbefäl Klass 8 Chalmers.
Fartygsbefäl Klass 8 Chalmers.
Handhavande av fartyg över 35 knop MCA/Spectre Marine.