Tester

Välkommen till Hamnen.se:s omfattande samling av över 400 båttester! Utforska våra tester som sträcker sig över en rad olika båttyper och märken. Oavsett om du är ute efter att hitta den bästa båten för dig, söker pålitliga recensioner eller vill jämföra olika alternativ, är du på rätt plats.

Vi testar motorbåtar, segelbåtar, elbåtar, och otaliga varianter av dessa. Allt från daycruisers till hyttbåtar, dagsseglare till ”blue water cruisers” kommer under lupp när våra kunniga reportrar provar båtarnas förmåga i såväl styv kuling som stillsamma sommardagar. Vi förstår vikten av att investera i rätt båt, och därför har vårt team av marina experter noggrant utvärderat varje test för att ge dig den bästa vägledningen.

Oavsett om du är intresserad av segelbåtar, motorbåtar, fiskebåtar eller andra båttyper, så är våra båttester en ovärderlig resurs för att göra de mest informerade valen. Vårt mål är att vara din förtrogna källa för allt som rör båtar och marint liv.

Test: Northstar Orion 8 – hårdkörning i riktigt tufft väder!

av
NorthstarOrion-8-inledning

Specialkonstruerad för riktigt tuffa förhållanden, sa konstruktören. Vi får väl se, sa Hamnens utsände båttestare. Häng med på en test utöver det vanliga!

En legendarisk racerbåtförare tillika konstruktör som nu har designat en RIB. En RIB som ska trivas i särdeles väl i stökiga förhållanden. Det är förutsättningarna när Hamnens Claes Olivecrona stävar ut på Gullmarsfjorden med Adam Youngers senaste design. En fjord som för stunden är på sitt allra sämsta humör. Eller som Claes själv uttrycker det:

– Jag är van vid dessa farvatten men det här är något alldeles extra

Svajig start på testen

Vi får sålunda bereda oss på att det kan gå hett till. Och att Northstar Orion 8 verkligen ska få bekänna färg. Något som samme Olivecrona får anledning att tvivla på redan vid genomgången i tryggheten bakom hamnpirarna.

För inte ska väl batteriet sitta löst? Och hur ska det gå med den glashala förstäven när fotografen ska hoppa iland med sin utrustning på en klippa där ute? Och varför i hela världen sitter sladdar, slangar, pumpar och mekanismen till styrningen helt oskyddade där bak i det aktre stuvutrymmet?

Lite olustigt

Det är sålunda med en vag känsla av olust som vår testförare kastar loss. Något som dock ska vändas till det rakt motsatta, ett djupt förtroende, när det står klart vad Northstar Orion 8 går för i brottsjöarna. Faktum är att Hamnen sällan, om ens någonsin, har kört en RIB med en sådan helgjuten inbyggd pondus när det kommer till att möta stora och toppiga vågor.

En RIB som klarar det mesta – om man får tro racerbåtföraren och konstruktören Adam Younger. Se när Hamnen testar Northstar Orion 8 i riktigt tuffa förhållanden!

Det dröjer inte länge förrän Olivecrona blir varm i kläderna och finner att Northstar Orion 8 med sin tillhörande Mercurys V10 på 350 hk gör sig som bäst i ett gångläge ovanpå vågtopparna. Något som kräver att man vågar gasa sig över en tröskel som kan te sig skrämmande.

Utöver detta är Hamnens utsände heller inte sen med att dela ut pluspoäng för fenomenet dragpåle istället för targabåge. Men också för föredömligt många och väl tilltagna stuvutrymmen ombord. Utrymmen som dock gärna hade kunna få vara vattentäta och mer lättåtkomliga.

Bränsleförbrukning i olika farter

På smult vatten och i någorlunda lä (nåja) bakom öar får vi sedan tillfälle att läsa av förbrukningen i olika farter samt notera en toppfart på 52 knop. I övrigt resultatet lyder såsom följer:

20 knop – 1,15 liter per sjömil
25 knop – 1,16 liter per sjömil
30 knop – 1,27 liter per sjömil
35 knop – 1,33 liter per sjömil
40 knop – 1,58 liter per sjömil
45 knop – 1,67 liter per sjömil
50 knop – 2,10 liter per sjömil

Allt sammantaget klarar sig Northstar Orion 8 igenom denna tuffa dag med väl godkänt i betyg. Ett betyg som hade kunnat bli ännu högre om det inte vore för de många detaljmissarna.

Se testen!

Test: Axopar 28 Cabin – i sin slutgitliga version

av
Axopar-28-Cabin-test-inledning

En revolution gällande pris, design funktion när det begav sig 2014. Sedan dess har Axopar 28 Cabin förfinats och förbättrats i flera omgångar. Här testar vi den sista versionen!

Vi brukar vara försiktiga med ord som succé. Revolution likaså. Men när Axopar 28 premiärvisades 2014 så låg båda dessa stora ord nära till hands. Inte minst när det gäller fräck design, bra funktion och ett konkurrenskraftigt pris i en frestande kombination.

Det skulle inte dröja länge innan fler båttillverkare hängde på trenden med raka stävar, låga fribord och dito överbyggnader. Eller en sportigare framtoning som var något annat än de tunga, trygga, solida och trätunga hyttbåtar som vi dittills hade vant oss vid.

Bredare och längre

Resten är historia. En story som för Axopar 28 innehåller förbättringar och uppdateringar där man helt sonika började gjorde båten både längre och bredare från och med modellåret 2018. Plus 13,5 och 8 centimeter i nämnd ordning, för att vara exakt.

Det vi testar den här gången är ytterligare en uppdaterad variant av trotjänaren som har kommit att bli allt mer bil-lik med sin rena instrumentpanel, sin låga tyngdpunkt och sina båda framsäten och sitt baksäte. Men där slutar jämförelserna för om man lyfter på sagda baksäte överglänser den alla bilar med en ruff med dubbelbädd och en sovkomfort som får med beröm godkänt. En akterruff fås mot ett extra kryss i listan över tillbehör med tillhörande kostnad.

Axopar 28 Cabin är en blandning av en  snabb och effektiv dagtursracer och en weekender och kanske till och med en semesterbåt.

Vi har alltså att göra med en båt som rör sig i gränslandet mellan att vara en ovanligt snabb och effektiv dagtursracer och en weekender. Eller kanske till och med en semesterbåt för familjen. Hur den ska kategoriseras är upp tillköparen. Och hur kräsen denne är med ståhöjd och annat i en så kallad bobåt.

Håller verkligen måttet

I övrigt känns mycket igen från tidigare versioner så som vi mins dem. Och ja – Axopar 28 håller fortfarande måttet när det kommer till sjöegenskaperna där den bland annat utmärker sig genom att helt och hållet sakna planingströskel. Att den sedan inbjuder till aktiv körning med sitt långa och relativt smala skrov som oftast når över två vågtoppar gör inte saken sämre.

Att Axopar inte vilar på hanen när det gäller modifieringar och nya modeller är väl känt. Förutom denna Axopar 28 Cabin, som nu är en utgående modell, satsar man hårt på Axopar 29 som. En båt som står högt upp på Hamnens lista “Båtar att testa”.

Se testen ac 28 Cabin!

Test: Cremo S21 – gammal snipa med framtiden för sig

av
Cremo-21S-akterifran

Njutbara utflykter i lugn takt där resan är målet. Det är hela grejen med en snipa. Cremo S21 lämnar dock en hel del övrigt att önska – än så länge. Se testen!

En snipa som har funnits i modellprogrammet ända sedan gudvetnär. Och som fortfarande lämnar en hel del att önska när det gäller såväl detaljkvalitet och utförande. Vad säger man om det?

En rimlig gissning – vilket vi sedan får bekräftat – är att prioriteringen när det gäller uppdateringar, förfiningar och förbättringar när det gäller just Cremo S21 inte har varit den högsta. Speciellt som den har producerats av en tillverkare som har kämpat på konkursens rand i åratal och som till sist också slog vantarna i bordet.

Ny herre på täppan

Nu tänds dock hoppet för en ljusare framtid när en ny frisk aktör står vid rodret för det anrika märket. Något som dock inte har hunnit avspegla sig på denna snipa ännu. Vi har alltså fortfarande att göra med en modell som skulle må bra av en översyn och vars främsta egenskap begränsar sig till priset.

I väntan på de utlovade förbättringarna får vi sålunda stå ut med att Cremo S21 varken är självlänsande eller speciellt komfortabel. Tvärt om har det gått alldeles för fort när sittplatserna har utformats. Inte minst U-soffan i fören som är allt för upprätt i ryggstödet.

Många små missar

Men det är tyvärr inte allt. För till det kommer att motorn inte kan fällas upp inne i sin motorbrunn, att infästningar gör att rattpulpeten känns vinglig, att bordet känns minst lika vingligt och att det inte finns något stuvutrymme som är lämpligt att lägga undan dynorna i. För att nämna en del.

I en snipa är det själva resan som är målet brukar det heta men då finns det utrymme för förbättringar i Cremo S21.

Och så var det detta med en bensindriven utombordare som sitter inombords. En lösning som känns lite passé då snipan om något skulle lämpa sig för eldrift. Men även det får vi vänta med och frågan är om just denna detalj åker högst upp på önskelistan över kommande förbättringar. Speciellt som att hela 25 hästkrafter som i det här fallet hålls instängda i en resonanslåda är att skjuta över målet. Bättre då – kan tyckas – att byta ut denna fossilsnurra mot en elmotor och den 500 kilo tunga barlasten mot ett rejält batteripack.

Framtiden för sig

Med allt detta konstaterat vidhåller Hamnens utsända reportrar att snipan, hur gammalt konceptet må vara, har framtiden för sig. Inte minst om det kombineras med en portion modern teknik.

Se testen!

Test: Northstar Orion 7 – tuff RIB på välbalanserat skrov

av
Northstar-Orion-7-narbild

Öppet hav, 16 sekundmeter och tidvis riktigt stökiga förhållanden. Det är med andra ord upplagt för se vad denna turkiska RIB på racingskrov går för. Northstar Orion 7 var namnet. 

Eller racingskrov förresten. Rätt ska vara att skrovet är ritat av Adam Younger med många år som designer bakom sig i fortåkar-branschen. Något som han har utnyttjat till max när han nu har designat en lite tamare båt på samma grundrecept. En RIB som som är avsevärt mer förlåtande för oss vanliga dödliga än vad racerbåtar är över lag.

Kanske är det också det som gör att Hamnens Claes Olivecrona gillar läget även i de mest aggressiva av toppiga vågor. Förutom en nära nog perfekt anfallsvinkel, (utan finlir med trimfunktionen) har Northstar Orion 7 också stabiliteten som kommer naturligt med med RIB:ar.

En riktig hästspark

Vi kastar loss och noterar en acceleration som suger i magen. Men också sjöegenskaper som blottar få om ens någon svaghet. Detta oavsett vi frestar på i med-, mot- eller sidsjö. Faktum är att Northstar Orion 7 gör sig som bäst i farter över 25 knop då den ligger högt och lätt på vågtopparna istället för att ramla ner mellan dem.

Så långt allt gott. Men så finns det också irritationsmoment där bänken ifrån den ljusa pulpeten och reflexerna i vindrutan är två exempel. Vidare ställer sig hamnens utsände båttestare frågande till det så kallade toalettutrymmet under styrpulpeten. Upp med en hand den som frivilligt skulle stänga till om sig här för att uträtta sina behov.

En glidare – absolut men bäst trivs Northstar Orion 7 i 25-30 knop. Northstar Orion 7 balanserar högt på sitt effektiva skrov.

Genialt med dragstång

Med detta sagt går tonerna snabbt åter till dur. Inte mist tack vare en badbrygga som är ovanligt snitsigt utformad för en RIB. Men också för snitsiga finesser som. Nedfällbara knapar och en så kallad dragstång (för vattensport) som är avsevärt smidigare än en targabåge.

Rör om i grytan

Allt sammantaget kommer Northstar Orion 7 inte bara genom testen med äran i behåll. Den gör det med gott betyg och som ett hot mot andra mer etablerade RIB:ar på våra breddgrader.

Se testen!

Test: Yamarin 59 BR – ett säkert kort bland bowriders

av
Yamarin-59-BR-test-inledning

Ett säkert kort när det kommer till finesser, kvalitet och utförande men kanske i säkraste laget när det gäller köregenskaperna. Så sammanfattas Yamarin 59 BR. Se testen!

Bra tryck i accelerationen ända upp till 25 och 30 knop. Speciellt med tanke på att det sitter måttliga 115 hästkrafter på akterspegeln. Men sen då? Borde inte Yamarin 59 BR kunna gå fortare än de 35 knop som Hamnens utsände båttestare noterar. Vi återkommer till det.

Se också testen av systermodellen Yamarin 59 SC!

Först ska vi bara konstatera att Yamarin håller stilen när det gäller det mesta – för att inte säga allt. Ta bara den snitsiga layouten med breda och lätt framkomliga passager hela vägen från stäven till badbryggan. Och så den aktersoffan på det, som med ett par enkla handgrepp görs om till en solbädd.

På så sätt fortsätter det båten igenom med finesser som uppenbart är väl genomtänkta och som funkar – utan att för den skull briljera. Så när som på stuvfacken som saknar dränering. En liten plump, men likväl en plump, i testprotokollet.

Snitsig inredning, klart godkänd detaljkvalitet och trygga köregenskaper utmärker Yamarin 59 BR. Kanske för trygga köregenskaper. Mer om det i testen.

Hög och jämn fabrikskvalitet

Kanske är det ändå den jämna och klart godkända kvaliteten som utmärker Yamarin 59 BR allra mest. Att denna bowrider levererar utan att bjuda på några negativa överraskningar vare sig av det positiva eller negativa slaget.

Men så var det också detta med toppfarten där vi anser att 35 knop är i lägsta laget. Speciellt som att systerbåten på samma skrov och går minst fyra knop fortare. Det är som att inte båten vill lyfta ur vattnet som man skulle önska. Med allt vad det innebär av onödigt stor våt yta och lika onödigt trög framdrivning.

Förklaringen ligger, inte helt överraskande, i ett mindre lyckat val av propeller. Något som vi ser allt för ofta och som tyder på att vissa båthandlare och återförsäljare lägger allt för lite vikt vid denna avgörande detalj.

Som en stukad sportbil

Att slarva med propellervalet är lika illa som att satsa på undermåliga däck till en potent sportbil. Om inte värre då en illa utvald propeller också påverkar bränsleåtgången negativt.

Se testen!

Test: Tre tuffa hyttbåtar i hård prestigematch

av
Test-Targa272-Sargo28-Quarken27Cabin-inledning

Hamnens utsända testlag har landat i Finland för att låta hyttbåtarna Targa 27.2, Sargo 28 och Quarken 27 Cabin göra upp i en prestigeladdad jämförelse. Se testen!

Två väletablerade märken med med erkänt bra rykten. Och så en nykomling som går sin egen djärva väg gällande det mesta. Det är vad vi har att göra med när vi ställer Targa 27.2, Sargo 28 och Quarken 27 Cabin mot varandra på deras hemmaplan i hyttbåtarnas förlovade land. För det var i Finland det började, närmare bestämt i eg gästhamn utanför Helsingfors där den första Targan visade upp sig för allmänheten i början på 80-talet.

Se också när vi testar Targa 27.2, Sargo 28 och Quarken 27 Cabin var för sig!

Resten är historia. En historia som börjar svajigt för Targas del då många hade åsikter om utseendet med en hutt mitt i båten och fria passager runt om. Ett koncept som dock snart skulle komma att vinna mark. Med besked dessutom.

Targa banade väg

Många var de båttillverkare som såg det geniala med de stora utvändiga ytorna och som skulle komma att ta efter. Däribland Sargo som passande nog ställer upp i denna jämförande test med en snarlik filosofi om hur en bra hyttbåt bör se ut. Och så Quarken 27 Cabin på det – en joker i leken som med sin sportiga och nästan lite kaxiga framtoning har valt en egen väg i detta segment.

I denna jämförelse ska alla tre båtar komma framstå som mycket sjövärdiga och dugliga allvädersbåtar där Targa sin vana trogen briljerar med sina invändiga snickerier, sin ombonade känsla och sina detaljlösningar där vi noterar ytterst få, om ens någon, plump i testprotokollet. En båt som också också känns självklar även de stökigaste av farvatten med en slags inbyggt pondus som är svår att sätta fingret. Men som finns där.

Hamnens utsända båttestare ställde hyttbåtarna Targa 27.2, Sargo 28 och Quarken 27 Cabin mot varandra i en tuff jämförande test.

Sargo bästa bobåten

Nästa utmanare är Sargo 28 som vi utan att blinga utnämner till den bästa bobåten med två dugliga ruffar och på det hela taget gott om svängrum. Som sig bör i en bobåt har Sargo också ett pentry värt namnet samt en rad smarta lösningar som förenklar livet ombord utan att göra väsen av sig.

Sist men inte minst har vi Quarken 27 Cabin som inte för en sekund sneglar på sina väl beprövade och rustika konkurrenter utan som snarare utmärker sig genom att vara sportig, temperamentsfull, lättdriven och finessrik med sitt stegade skrov och sin utombordare. Till det serveras idel nya grepp när det gäller planlösning, inredning, materialval och temperament. För att nämna en del.

Strid på kniven

Att sedan utse en vinnare i denna drabbning ska dock visa sig vara lättare sagt än gjort. Något som också framgår i slutet av testen då det hela ska sammanfattas!

Se testen!

Test: AMT 165 – plast mot aluminium i tuff duell

av

Plast- eller aluminiumbåt – vad är att föredra? Det är en frågan som vi reder ut när vi testar styrpulpetbåten AMT 165 i två versioner. Svaret är långt ifrån givet. Se den jämförande testen!

Plast eller aluminium? Det är inget man behöver diskutera om man frågar aluminiumbåt-anhängarna. Samma sak gäller om man frågar glasfiber-anhängarna. Därmed har vi också ringat in det största mysteriet. Hur så många båtmänniskor kan ha en så bestämd uppfattning kring detta?

Se också testerna med AMT 16M RF (aluminium) mot en AMT 16M R (glasfiber) var för sig!

När Hamnen ställer AMT 16M RF (aluminium) mot en AMT 16M R (glasfiber) mot varandra i en jämförande test finner vi det rakt motsatta – att svaret är allt annat än givet. Speciellt när det ena valet ska motiveras med mer än bara flummiga utläggningar om hur de olika materialen “upplevs”.

Tunga argument för båda

Vi kastar loss och finner att det finns tunga och mindre tunga argument för båda alternativen där bland annat inköpspriset, gångegenskaparna, bränsleekonomin och  utseendet (på sikt) talar för glasfiber. Allt medan det breda användningsområdet, och stryktåligheten när man trailar och drar upp styrpulpetbåten på steniga stränder talar för aluminium.

Fulsnygg från dag ett

Till detta kommer anar vi också en väsentlig skillnad när det gäller körandet, användandet och vad man har för inställning till sitt båtliv en aluminium respektive plastbåt. Visst är det så att man drar sig i det längsta innan man drar upp sin plastbåt på en stenig strand? Allt medan aluminiumbåtägaren gladeligen gör det för att båten är fulsnygg redan från dag ett. Och för att en repa här och var knappast ligger båten i fatet utseendemässigt.

Plast eller aluminium? Många har en mycket bestämd uppfattning om vad som är att föredra. Hamnen ställer AMT 16M RF (aluminium) mot en AMT 16M R (glasfiber) mot varandra i en jämförande test och finner att svaret när allt annat än givet.

Lång väg tillbaks

Likväl finns det en gräns för vad aluminiumbåtar står ut med i form av hårt användande under långa tider och när den är passerad så är vägen tillbaks till ett värdigt utseende lång och omständig även för den vassaste av båtfixare. Allt medan plastbåten kan få ett nytt liv med förhållandevis enkla medel.

Om att tro sig veta

Allt sammantaget är det märkligt att så många har en så pass bestämd uppfattning om vilket material som är att föredra. Speciellt som det ovan nämnda bara är en del av allt som man bör ta hänsyn till. Listan kan också fyllas på med bränsleekonomi, köregenskaper, underhåll, och andrahandsvärde – för att nämna en del.

Se testen när vi jämför plast med plåt!

Test: AMT 165 RF – en vinnare bland styrpulpetbåtar

av
AMT-165-RF-Alu-test


Liten och lättkörd men samtidigt rejäl och finessrik. Så löd omdömet om AMT 165 R i plast. Här tar vi reda på vad dess motsvarighet i aluminium går för. Se testen.

Att jämföra dem rakt av vore inte helt rättvist. Speciellt inte som att den tidigare testade plastversionen AMT 165 R hade 60 hästkrafter där bak medan testobjektet för dagen, AMT 165 RF i aluminium är bestyckad med 70. Däri ligger också förklaringen till att den senare går snålare. Något som i sin tur kan förklaras med att en större motor kan leverera en högre marschfart med ett måttligt varvtal medan en mindre motor måste jobba hårdare för att uppnå samma sak.

Se också: 
AMT 165 R – första intrycken från testen

I övrigt är de båda modellerna förvillande lika där båda kan skryta med den ena naggande goda egenskapen, lösningen och finessen efter den andra. Något som till slut adderar upp i ett toppbetyg för dessa styrpulpetbåtar.

Ta bara den ovanligt väl tilltagna vindrutan till exempel. Eller stabiliteten. Eller det faktum att AMT 165 RF är föredömligt lättkörd, följsam och förlåtande. Så fortsätter det och till det kommer också en bullernivå i full planing som när så pass låg att man faktiskt kan konversera i normal samtalston.

0,56 liter per sjömil

I 19 knop kommer man undan med en förbrukning på precis 0,5 liter per sjömil och i 25 knop stannar bränslemätaren på högst måttliga 0,56 liter.

Den som undrar vilken av modellerna AMT 165 R (plast) och AMT 165 RF (aluminium) som till slut står starkast får dock ge sig till tåls då vi återkommer till denna jämförelse inom kort.

Se testen av AMT 165 RF!

Test: Targa 32 – nestorn i kategorin hyttbåtar bekänner färg

av
Targa-32-Test

Snickerier i världsklass och gångegenskaper som har imponerat på båttestare i alla tider. Men frågan är – håller Targa måttet i den allt tuffare konkurrensen? Se testen!

Först kom Targa. Sedan en rad varianter på samma grundrecept. Men det är först nu, hela 40 år efter att den första Targan såg dagens ljus, som det dyker upp båtar som. Helt och håller har hittat en egen väg i hyttbåtskonceptet. Något som får oss att undra – håller Targa 32 måttet med dagens mått mätt.

Se också:
Targa 32 – första intrycken från testen

Vi söker svaret på presseventet Finnboat Floating Show där vår granne i öst låter båtjournalister från världens alla hörn testa det mesta av det bästa av finsk småbåtsproduktion. Och ja – nog glänser Targa 32 med sina trygga gångegenskaper och sitt mästerliga utförande i stort och smått. Men också genom att blotta ytterst få, om ens några svagheter.

Nästan alla rätt

Att plumparna i testprotokollet är få beror förstås också på att det mesta ombord är beprövat, utvecklat och förfinat under många långa år. Därför bjuds heller inga överraskningar av varesig det positiva eller negativa slaget. Dock med undantag, möjligtvis, för den förvånande pigga accelerationen som har sin förklaring i att båten är bestyckad med inte mindre än dubbla Volvo Penta D4 på 320 hk vardera. Hur båten skulle prestera med värstingmontaget, dubbla D6:or kan vi bara tänka oss – utan att för den skull tycka att det är ett vettigt alternativ.

2,2 liter per sjömil i 22 knop

Med dubbla Volvo Penta D4:or kommer vi lekande lätt upp i 40 knop vilket förstås kostar på när det gäller förbrukningen. Bättre då att nöja sig med 29 knop då man kommer undan med skapliga 2,4 liter diesel per sjömil. Eller varför inte 22-25 knop då bränslemätaren stannar på 2,2 liter.

Starkast i sin nisch

Sammanfattningsvis håller Targa 32 måttet med den äran i jämförelse med vilken modern hyttbåt som helst även om det finns konkurrenter som är såväl snabbare som snålare och billigare i inköp.

Se testen!

Test: Axopar 25 Electric – så funkar den med 300 eldrivna hk

av
test-eldriven-Axopar

En eldriven båt som i allt väsentligt vill se ut som, kännas som och fungera som en vanlig modern bensindriven daycruiser. Det var målbilden när Axopar 25 Electric växte fram. Hamnen kastar loss för att se hur man har lyckats.

Till det yttre en alldeles utmärkt dagtursracer med övernattningsmöjlighet dessutom. Inget konstig så långt men sen blev utmaningen desto större då tanken var att denna båt skulle vara eldriven. För framdriften vände man sig sålunda till Evoy och deras plug-and-play-system på motsvarande 300 hästkrafter.

Snabb utan bärplan

Det är förutsättningarna när Hamnen nu kastar loss med Axopar 25 Electric. En båt som i allt väsentligt ska se ut och fungera som sina bensindrivna motsvarigheter. Något som inte vill säga lite då eldrift med acceptabel räckvidd annars  bygger på att båten antingen inte går fortare i knop än skrovet är långt i meter, eller att den svävar på bärplan.

Lösningen i fallet Axopar 25 Electric ligger dock i ett batteripack av herrejösses-format. En kluns på 126 kWh och 800 kilo som ska ge en acceptabel, för att inte säga fullt tillräcklig, räckvidd. Detta förutsatt att man tycker att en räckvidd på i runda slängar 25 sjömil i lika många knop är det. Likadana batteripaket sitter för övrigt i X Shores Eelex 8000 som vi också testat.

Ingen tid för laddning

Vi ska sålunda inte hymla med att Axopar 25 Electric krävde en del övrigt att önska när den skulle hänga på de övriga finskbygda och fossildrivna båtmodellerna under sju förutbestämda rutter på båtpress-arrangemanget Finnboat Floating Show i somras. Ett arrangemang där pauserna mellan rasterna är minimal och med det också tiden för att ladda eldrivna båtar.

Vettigt eller ej?

I denna test ifrågasätter vi alltså det vettiga i att bygga om en konventionell fossildriven planande båt till eldrift. Speciellt med tanke på att Axopar 25 Electric drar cirka 130 kW i 25 knop. Något som kan jämföras med att Candela C-8 nöjer sig med cirka 20 kW för färd i ungefär samma fartområde. Hög förbrukning ger en dålig trend när det kommer till räckvidd, då lösningen är att hänga på ännu större batteri, vilket skapar ännu mer vikt, ännu högre förbrukning, högre pris och längre laddtid. För att det ska fungera tillfredställande så krävs att laddnätverket byggs ut med samma effekter som vi nu ser för bilar med 150-250 kW. Det häftiga med riktigt snåla elbåtar med långa slanka skrov och där farterna i knop är i paritet med skrovlängden, samt med bärplansbåtar, är att det ofta duger att dra fram en vanlig trefaskontakt som ger 11 kW – vilket redan finns tillgängligt på många platser.

Förhållandevis billig

Kanske ligger en del av svaret på våra frågor dock i priset? Ett pris som ännu inte är fastställt. Så mycket vet vi dock att det kommer att landa på strax under hälften av de cirka 4 miljoner kronor som en Candela C-8 kostar.

Se testen!