Kunskap

Vilken bottenfärg ska man välja? Vi har pratat med Maria Lagerström, forskare inom maritim miljövetenskap. Hon har kommit fram till att silikonfärgen inte bara är bättre för miljön utan fungerar lika bra och i vissa fall till och med bättre än så kallad biocidfärg.

Hyllan med bottenfärg hos båthandlarn kan vara något av en djungel. Många slits mellan samvetskval för att använda biocidfärg, rädsla för påväxt, och drömmen om ett slätt skrov. Det kanske verkar som att hur en enskild fritidsbåtsägare väljer att agera inte spelar så värst stor roll. Men när cirka 850 000 båtar agerar på det ena eller andra viset så kan det göra stor skillnad.

I en studie från Chalmers i Göteborg en grupp forskare studerat det flyktiga fenomenet bottenfärg. Hur skiljer sig de olika varianterna åt, vilken är att föredra och är även de bättre alternativen skadliga? Vi har pratat med Maria Lagerström, forskare på enheten för maritim miljövetenskap vid Chalmers. Tillsammans med fem andra forskare står hon bakom studien för att kanske en gång för alla reda ut frågetecknen kring bottenfärg.

– Det vi studerade i vår studie var en jämförelse mellan silikon- och kopparbaserad bottenfärg gjord under statiska, alltså stillastående, och hur effektiva dessa färgerna var att hålla påväxt borta, säger Maria Lagerström och fortsätter:

– På samtliga platser kunde vi konstatera att den silikonbaserade färgen alltid fungerade lika bra till, och under perioder till och med bättre än kopparfärgerna.

Studien var till en början tänkt som en utvärdering av anti-fouling metoder för fartyg. Men ganska snabbt insåg man att den även var applicerbar för fritidsbåtar. Detta eftersom panelerna varit stillastående och på så sätt liknat de förhållanden en fritidsbåt har.

Ett förvånande resultat

Testerna utfördes på tre platser, två på väst-, och en på östkusten. Chokerande nog visade sig den silikonbaserade färgen ge sina bästa resultat på västkusten. Mätningarna gjordes en gång i månaden under ett års tid och inte någon gång under perioden var den biocidfria silikonfärgen sämre än sin motståndare.

Men vad tror man att det beror på, och varför använder då inte fler biocidfria bottenfärger?

– Jag har fått sätta mig in i silikonfärger och dess utveckling under de senaste 30 åren. De har nämligen funnits mycket längre än vad många tror, däremot så har användningen inte varit särskilt utbredd, säger Maria Lagerström.

De färger som lanserades i slutet av 80- och början av 90-talet kallas för den första generationen av silikonfärg. Idag är vi inne på den andra, eller till och med tredje, generationen av samma färgtyp. Men ändå har varken fartyg- eller fritidsbåtssektorn kommit ikapp.

– Enligt mätningar som gjorts bland rederier har någonstans mellan 10, och 15 procent av fartygen silikonfärg på skrovet. Samma mätningar är svåra att göra bland fritidsbåtar men enligt uppskattningar är det inte mer än några enstaka procent som gått från biocidfärg till silikonbaserad färg, säger Maria Lagerström.

Nu hoppas forskarna kunna kommunicera ut fördelarna med att använda de nyare silikonfärgerna.

– Vår studie pekar på att det inte finns något behov av biocider. Att använda bottenfärg som inte innehåller ämnen som koppar är en jättestor miljövinst om vi ser till den forskning som gjorts på ämnet. Med hjälp av lakvatten från de olika färgerna har man kunnat se hur levande organismer tar mer skada av biocidfärgerna än de silikonbaserade, säger Maria Lagerström.

Även silikon kan ha sina nackdelar

Men vad är det som gör de nya färgerna så bra? Har de några nackdelar, och kan även de läcka ut skadliga ämnen i våra vatten.

Svaret på den frågan är mer komplex.

– Det är väldigt svårt att säga. Att ta reda på vad de silikonbaserade färgerna innehåller har varit ett dektetivarbete då förklaringarna till funktionen är generella och förskönande. Den faktiska kemiska föreningen som används är ofta väl bevarad företagshemlighet, säger Maria Lagerström.

En grupp av ämnen som oroar många är så kallade polyfluorerade föroreningar, allmänt kända som PFAS-ämnen. En stabil kolkedja där väteatomerna helt eller delvis bytts ut mot flouratomer. Resultatet blir ett kontroversiellt ämne som inte är nedbrytbart och som har kopplats till ökad risk för cancer.

– Vi har upptäckt ett par färger som haft PFAS-föreningar i sig men dessa riktar sig mot fartyg och inte fritidsbåtar. Dessa är såklart färger vi inte klassar som hållbara eller något vi vill ha ut i naturen.

Viss klarhet har framkommit i denna bottenfärgsdjungel kvarstår ändå några frågor. För att det ska bli enklare för konsumenten framöver hoppas Maria Lagerström att färgföretagen visar sina kort.

– Det behövs en större transparens. Företagen måste genom ekotoxikologistudier bevisa att färgen inte har någon giftverkan. Framförallt om man ska marknadsföra sig som mer miljövänlig, säger Maria Lagerström.

Läs hela studien här!

Skyhöga bränslepriser och pockande klimatångest är två anledningar till att anpassa farten till sjöss. På körskolor pratas det ofta om Eco-driving men visst går det att applicera även i båtlivet. Här kommer några tips!

Många är de som funderar över hur man kan köra mer bränslesnålt. Att anpassa sig efter det som på vägarna kallats för Eco-driving och kan minska bränsleförbrukningen med uppemot 40 procent enligt branschorganisationen Sweboat.

Under fjolåret drev organisationen en kampanj om just Eco-driving på sjön där man ville slå hål på myten om att ett bränslesnålt båtliv skulle vara tråkigt.

Men vad finns det för handfasta knep för att göra chocken vid pumpen mindre påtaglig?

Börja redan innan båtturen

Med regelbundna genomgångar av motorn där till exempel bränslefilter byts tar man på ett effektivt sätt bort partiklar som inte har i motorn att göra, det ökar också motorns effektivitet.

Är propellern anpassad för din motor och båt? Är bladen böjda eller har de naggats i kanten av en grundkänning? Propellern är ett mysterium i sig och kan vara värd att fundera lite extra kring då fel val eller en trasig kommer att öka bränsleförbrukningen.

Att man bör hålla skrovet rent från beväxning är allmänt känt och kan verka trivialt men en ren båtbotten gör stor skillnad.

Vet du inte riktigt när din båt går som mest effektivt? Ett sätt att få reda på detta är att installera en givare som mäter bränslekonsumtionen vid olika varvtal. Kanske ett större ingrepp men varför inte något att fixa med under vårrustningen?

Minska bråtet i stuvfacken och minska vikten. Ofta tar man med sig allt för mycket ut på sjön. Har man inte tänkt ut och åka vattenskidor kanske den utrustningen kan få stanna på bryggan. Det som behöver följa med kan med fördel lastas så centralt i båten som möjligt.

Gör skillnad under färden

Det är inte alltid den bästa lösningen att dra ner på farten. Ska man däremot öka gäller det att allt annat stämmer innan man gör så. Enklast är att börja köra med helt nedtrimmad motor för att sedan snabbt komma upp i planing. Väl uppe i planing kan man dra av på gasen något och trimma upp motorn. Då kommer du snabbt märka att båten går lättare och med mindre motstånd. En tumregel är att stänkvattnet ska ligga precis bakom mitten av båten. Har man trimmat ut för lite så plogar båten och för mycket så börjar den “galoppera”.

Sällan är det bra att ligga runt 10 knop eller strax över. Här har båten inte kunnat plana ut men kämpar ändå för att försöka göra det. Är hastighetsbegränsningen 12 knop kan det istället vara bra att dra av på gasen och köra i skrovfart, tumregeln är att inte köra i fler knop än båten är lång, i meter räknat. Är farten å andra sidan fri så kan det vara klokt att gasa på i strax över planingfsfart eller där du enligt din bränsleflödesmätare ser att båten går som snålast.

Ett bra sätt att hålla koll på hur mycket motorn får jobba är också att hålla koll på svallet bakom båten. Är svallvågorna stora är med största sannolikhet även bränsleförbrukningen hög.

Nej, det är inte tal om någon regelrätt gör-det-själv video. Däremot är det en bländande uppvisning i hur man kan få sin kitesurfingbräda att lyfta. Häng med!

Kitesurfing i all ära men vill man ge denna sport ytterligare ett lyft så kan kombinationen bärplan vara ett hett tips. Något som blir allt vanligare bland vattensportare som alla vittnar om farter upp mot 30 knop. Och det redan i lätta vindar.

Enastående “velocity made good”

Eller som Hamnens Gustav Morin har uttryckt det i en tidigare artikel:

“Den största sensationen är inte toppfarten. Det är att man gå extremt högt på kryssen och att man med bibehållen fart kan gå väldigt lågt på undavind. Vi talar alltså om vad man kallar VMG, alltså fart och vinkel på kryss eller läns (velocity made good) som är enastående.”

Inget hoppande och skumpande

En vinst så god som någon är också att foilseen, eller bärplanen på ren svenska, tillåter en helt skumpfri färd. Allt medan den våta ytan, och därmed motståndet genom vattnet, blir minimalt. Detta gör också att det är tämligen lätt fysiskt att segla riktigt fort med en bärlansbräda. Förutsatt att man har koll på tekniken.

Foils ger kitesurfingsporten ett lyft – bokstavligt talat.

Snitsigt hantverk

Om det sedan är smart, att som i videon, bygga sina egna foils till brädan är tveksamt. Därför lutar vi oss hellre tillbaks och beskådar det snitsiga hantverket snarare än att skynda till handelsboden för att köpa allt material som kan tänkas behövas.

Videon är producerad av Youtube-kanalen HANDIY.

 

Båtsäsongen närmar sig och turerna till hamnplan kan bli många. I slutet av artikeln visas en lastningsmetod som visserligen tycks vara kostnadseffektiv, men frågan är om den är speciellt praktisk. Se inslaget och avgör själv! 

Många är de som stått och svurit under lastningen av gummidingen eller e-jollen som ska upp på familjebilens tak. Processen har oftare än sällan inneburit tunga lyft och risk att repa lack eller färg på såväl båt som bil. Inte minst om båten är lite större.

Youtube-kanalen HANDIY har tagit fram en metod som vi på Hamnen förvisso inte testat själva än men som kanske skulle kunna användas.

Principen är enkel. Med hjälp av tampar som fästs i jollens akter samt runt takräckets bakre del skapas en hävstång. Mellan akterspegeln och bakluggan placeras en bit madrass, eller varför inte en fender, för att slippa de skav och repor man från börjat velat undvika.

Under jollen placeras en liten vagn som kan följa skrovet medan det dras upp på takräcket.

Alla metoder har sin egna nackdel

Nu kommer vi till den kanske inte helt raffinerande delen av tipset. För att få upp jollen med hävstång behöver en av två personer klättra upp på bilens tak. Därefter drar man i en tamp tamp fastsatt i båtens för. Fästpunkten mellan jollens akter och takräckets bakre del blir på så sätt axeln som hela ekipaget snurrar runt.

Principen borde fungera men om det är praktiskt får nog var och en avgöra själv genom klippet nedan.

Se fler guldkorn i gör-det-själv-arkivet:
Lär dig polera som ett proffs!
Effektiv isolering av motorrum.
Båtfixarskolan – så maxar du bottenfinishen.
Få stil på avbärarlisten.
Laga repor i gelcoat med hyvel – otroligt resultat!
Så monterar du ankarspelet!
Så lagar du trasig nåt.
Vaccinera mot böldpest och öka farten med epoxi!
Så applicerar man epoxi
Täta luckan som ett proffs!
Ta hand om kapellet!
Så fixar du delamineringen!
Förbättra funktion och utförande med nytt halkskydd
Repowering – nytt liv i gammal båt med ny motor!
Repowering – nytt liv med ny motor i gammal segelbåt!