Helt klart är det svårt att hitta en bra motorbåt i 9-metersklassen utrustad med dieselmotor, toalett och septiktank, bra sovutrymmen och ett fullt fungerande pentry för 300 000 kronor.
Detta har också framgått på ett tydligt sätt av de två föregående artiklarna om Bengan och hans vedermödor. Självklart är det ingen omöjlig uppgift, bara lite tidsödande och trägen vinner ju till slut och även Bengan.
Så här gick det till:
För tredje gången plingade det in en rad mail och i facket för bifogade filer var det som vanligt fullt av fotografier och utrustningslistor, men denna gång även ägardata. Ja, detta var en Coronet och många Coronetägare är med i märkesklubben och här hade Bengan snokat upp lite historik, vilket såklart är värdefullt.
När jag läst och lyssnat på all information blev det dags för motfrågor. Jag bad honom närmare förklara det där med att han visste att säljaren omgående hade bytt motor i Coroneten efter det att han köpte den.
– Jo, det var så här, sa Bengan, att när säljaren köpte Coroneten med 2st VP AQD40 var en av motorerna dålig. Men hans gamla båt var osåld och den båten hade en djäkla bra motor av precis samma sort, så han växlade motorer i båtarna.
– Jaha, så nu är det två bra motorer i den här båten?
– Just precis, sa Bengan.
– Så han sålde iväg den gamla båten med en sjuk motor, eller…?
Det blev en stunds tystnad.
– Bengan! Var det så det var…?
– Jaa, just det.
– Jaha, sådant kallar jag bedrägligt beteende, och honom tänker du köpa en båt av för 340 000 kronor. Nu får du nog också om möjligt kolla upp all historik om motorerna som du kan få fram. Det hör till saken att Bengan har hög moral och tror gott om folk. Han kan inte ens tänka sig att det finns folk som gör så här. När detta blev klart för honom tog han kontakt med killen som skött motorerna och drog ur honom all information och lite till. Sen kontaktade han säljaren beträffande besiktning. Men det där med besiktning tyckte säljaren var onödigt, ”för han visste ju alla felen på båten”.
Men Bengan stod på sig och det blev avtalat en tid.
Två dagar innan besiktningen ringde Bengan och berättade att det blir ingen besiktning, säljaren hade sålt båten.
Sista fyndet som Bengan ber besiktningsmannen att titta på är en Fjord 815.
Ytterligare ett fynd
– Vet du, sa han. Jag tror inte att den är såld, han ljög säkert. Du skall veta att han gillade inte alls det där med besiktning. För fjärde gången plingade det in mail. Denna gång en något mindre båt, en Fjord 815 men med en helt nyrenoverad AQAD41 DP som var till salu för 390 000 kronor, hos en båtmäklare.
Det var ingen tvekan om att Bengan var en bildbar man och att han nu också lärt sig en hel del vid våra besiktningar. Efter några dagar ringde han och berättade glatt att nu hade han fått ner priset till 345 000 kronor och var mycket nöjd med det, och att han köper båten efter det att jag besiktigat den.
– Nöjd med priset? Tror du inte att jag hittar några fel på båten?
– Jo, jo, men det går inte att komma lägre, jag vill bara veta vad hon har för fel, så att jag kan koncentrera mig på dem fram i tiden. Det fanns papper på hela motorrenoveringen och den hade kostat rejält med slantar, inte mindre än 93 000 kronor.
En ansenlig delsumma av totalsumman alltså, och någon gång måste ju Bengan hitta sin båt, så det var bara att krypa i blåbyxorna för tredje gången. Det blev en lång och utdragen besiktning som tog 5 timmar med sliptagning och provkörning, och med mig hem hade jag 139 st bilder som jag skulle studera i flera timmar.
Motorn ser näst intill ny ut. Men slangar och kablar är inte bytta. Märkligt. Men det finns en anledning.
Motorn var klart frisk och varvade ut 3 700 rpm, men det var ändå något som inte stämde för all kringutrustning på motorn var orörd dvs från 1987. På 18 år var heller inget gjort på drevet.
Dyrt småfix
När man renoverar en motor passar man ju oftast på att byta ut torkade eller svullna och mjuka kylslangar, dåliga elkablar, torkade bränsleledningar mm. Men av detta var inget gjort. Den gröna färgen lyste bara på motorblock och topplock och allt runt detta såg trist och gammalt ut. Men jag skulle få en förklaringen av ägaren strax innan affären gjordes upp. Över 40 stycken olika fel, en del allvarliga men de flesta mindre allvarliga uppdagades och jag började tycka synd om Bengan. För han, precis som de flesta båtköpare, graderar felens art och betydelse efter kriteriet ”vad kan jag fixa själv”.
I Bengans fall betyder ju detta inte värst mycket, det blir ett varv som får laga, och det kostar mycket pengar. Småfixet runt motorn bestod av partiell böldpest, vibrationer och läckage i duoproppdrevet, översyn av elsystem, stora glapp i hydraulstyrningen. Allt detta var helt klart varvsjobb, medan smått ruttnande durkar, dynor, tapetsering, fernissa och en rad andra mindre jobb som han kunde fixa själv.
– Du måste pruta, ansåg jag.
– Ja men det går inte! Jag har prutat från 390 000 kronor till 345 00 kronor, mäklaren är stenhård och säger att ”de här reparationskostnaderna har du redan prutat bort”. Vidare säger mäklaren att i annat fall kan ägaren reparera allt själv och sen säljer han den nästa vår för minst 450 000 kronor.
– Var inte så säker, förmodligen är ägaren så jäkla trött på båten att han inte orkar se den. Troligen är det också så att han redan beställt en ny båt som kommer till våren och det är därför som han lämnat bort den till försäljning. Nu gör du som jag säger och kallar till ett möte mellan alla tre parter och tar med dig rapporten på fem sidor och all dokumentation med fotografier. Sen kör du högläsning med bildbevis för dem, då var det väl fasen om de inte begriper att det här inte bara skall kosta pengar ur din ficka.
Bengan gjorde som jag sade, vilket resulterade i att ägaren ringde mig personligen och undrade om han kunde få en kopia av rapporten. Jag förklarade att det går inte för sig, för det är en värdehandling som tillhör den tänkte köparen och som han betalt nästan 7 000 kronor för. Han får som ägare ta del av den tillsammans med mäklaren vid mötet.
Drevet var i behov av en översyn.
Ägaren ringer upp
När jag hade ägaren på luren passade jag på att fråga om den inre renoveringen av motorn och då berättade han följande: Först hade en ventil gått av och då blev det bogsering till varvet som lagade detta. Sen när båten hämtades och kördes från varvet så skar motorn, skälet var att varvet glömt att fylla på olja. Ny bogsering tillbaka till varvet och då repareras motorn för 93 000 kronor, men detta betalades av varvets försäkring. Försäkringsbolag åtgärdar inte en skruv mer än det som är skadat, det var därför som allt på utsidan var ogjort. Men visst, motorn gick ju mycket bra och båten var ganska snabb. Förhandlingarna svängde nu rejält och slutade bra. Ägaren var inte alls intresserad av att renovera och förbättra, vilket innebar att Bengan bekostar själv. Detta medförde i sin tur ytterligare prutning på priset med 50 000 kronor, som därmed sjönk från ursprungliga 390 000 kronor till 295 000 kronor.
Och Bengan? Ja, han var ganska nöjd.
Läs också:
Jakten på den perfekta begbåten del 1.
Jakten på den perfekta begbåten del 2.