Elias Johansson Rimsby

Sommarjobb slussvärd – båtspaning på betald arbetstid

av
SlussvaIˆrden-Gota-kanal
SlussvaIˆrden-Gota-kanal
Båtspaning på betald arbetstid kan vara både trivsamt och fruktbart för rätt person.

Sök jobb som slussvärd! Så lyder uppmaningen på Göta kanals hemsida. Något som hade fått undertecknad att hoppa ur skinnet som skolungdom i jakt på sommarjobb.

Man kan förstås söka jobbet för att få vara en del av organisationen som slussar fram ett tusental båtar varje dag. Eller för att vara en del av  detta 190,5 kilometer långa kulturarv. Eller så kan man göra det för alla möten med semesterfirande båtmänniskor.

Se också:
Intervju – Emma Molin om att regissera filmen Göta kanal 4.

Oavsett vad så handlar det i grunden om att manövrera och reglera vattennivåer samt att planera båttrafiken. Men kanske framför allt om att “ansvara du för säkerhet, service och att ge gästerna får en positiv helhetsupplevelse”, som det står i annonsen.

Upp till nio veckor

Säsongsanställning under perioden 13 juni – 15 augusti 2024. Anställningstiden varierar från sex till nio veckor och det krävs att du är tillgänglig hela perioden du erbjuds och sedan tackar ja till. Det kommer även finnas möjlighet till att arbeta under Göta kanals eftersäsong från den 16 augusti till den 28 september. Ansökan och mer information här.

För alla som tänker som undertecknad är detta ett tillfälle att spana in båtar på betald arbetstid. Något som torde locka alla som har ett genuint intresse kring allehanda flytetyg.

Vad en tillvaro som båtspanare på betald arbetstid kan leda vidare till är förstås inte givet på förhand. I ett konkret fall har det dock varit en milstolpe på vägen till jobbet som redaktör på Hamnen. 

Hur alla dessa dessa timmar av båtspaning sedan kan vara bra för är förstås inte givet. Klart är dock att undertecknad har haft stor nytta i  av åtta somrars intensiv båtspaning som feriearbetare på båtmacken i Linanäs på Ljusterö i Stockholms mellanskärgård.

Lärorikt skvaller

När den sista glassen var såld och den sista disel-doftande tanken var fylld till bredden efter den sista sommaren 1993 hade också det sammanlagda antalet timmar av båtspaning och snack kring båtar, motorer, segel och båtskvaller om framgångar och blunders till sjöss hunnit bli avsevärt. Något som sedan har varit guld värt i jobbet som skribent och redaktör här på Hamnen.

Hamnens båtsemlor – med marin touch på fettisdagen!

av
semlor-Alfred-Claes

Glöm allt vad du har läst av betyg och recensioner hit och dit när det gäller semlor. För genuina båtmänniskor finns bara ett alternativ – Hamnens båtsemla. Se reportaget!

Den som har för avsikt att fira fettisdagen med att inhandla sin vanliga, urtrista, fantasilösa och alldeles – alldeles urtråkigt vanliga semla uppmanas att göra det nu. Övriga bjuds in att hänga med i svängarna nu när Hamnen gör semlor för riktigt båtfolk.

Vi våldgästar sålunda Skeppsbrons Bageri där det ena mästerverket efter det andra tar form. Allt för att inspirera dig som Hamnen-följare att höja ribban och börja baka dina egna båtsemlor. Och när du ändå är igång – ta en bild, skicka in till Hamnen och vinn ett pris för snyggaste marina bakverk. Allt efter eget eller nedanstående recept.

Coachas av världsmästaren i croissant-bakning

På Skeppsbrons Bageri huserar också Håkan Johansson, bagare och världsmästare i croissant-bakning som lär ut sina bästa knep och förklarar varför grädden bör vispas långsamt och för hand. Men också varför semlor med fördel ska bakas i (båt)formar.

Kreativiteten vet inga gränser när Hamnen våldgästar Skeppsbrons Bageri och bakar allt från kabinbåt-semlor, skonar-semlaor, styrpulpet-semlor och ej att förglömma flybridge-semlor.

Om det sedan är Hamnens kabinbåt-semla, skonert-semla, styrpulpet-semla eller kanske rentav flybridge-semla som blir folkets favorit återstår att se.

Stäng av vid 9 min och 17 sek!

Sist men inte minst skickar vi med ursäkt och en varning för slutet av reportaget som urartar med en strid ström av usla bageri-inspirerade ordvitsar. Detta med start efter 9 minuter och 17 sekunder.

Recept – Hamnens båtsemlor

  • Ljummen mjölk | 250 gram
  • Jäst | 25 gram
  • Socker | 100 gram
  • Rumstempererat smör | 100 gram
  • Vetemjölk | 550 gram
  • Salt | 2 gram
  • Kardemumma (stöt gärna egen) | 10 gram
  • Mandelmassa | 600 gram
  • Ljummet vatten | 100 gram
  • Vispgrädde | 400 gram
  1. Lägg alla ingredienser i en bunke eller en köksassistent.
  2. Blanda och knåda noggrant tills dess degen blivit elastisk. Ta en liten provbit och dra i den. Om degen går sönder är den inte redo, knåda isåfall en stund till tills dess att den känns smidig. Alternativt slår du på köksassistenten, tittar på ett av våra senaste tester och prövar degen på samma vis som om du knådat för hand. Detta efter cirka 10 minuter på medelhög hastighet.
  3. Nu är degen färdig! Lägg upp den på ett lätt mjölat bakbord och låt den vila i 20 minuter. Ett perfekt tillfälle att låta dig inspireras från en av våra upptäcktsresor.
  4. Dela upp i degknyten om cirka 50 gram vardera. Rulla varje knyte till en lättarbetad boll.Nu kommer du till ett vägskäl – båtsemlor eller vanliga tråksemlor. Vi gör den förstnämnda såklart!
  5.  Klipp bakplåtspapper i remsor och klä formarna med dessa, då blir det mycket lättare att få ur skrovet ur sin form när väl bullen är bakad.
  6. Lägg därefter ner degknytena i sina formar. Lägg på en plåt och låt jäsa under plastfolie i fyra timmar.
  7. När det återstår cirka 45 minuter av jästiden så är det dags att slå igång ugnen. 220 grader, inte mer, inte mindre!
  8. Ta av plastfolien och ställ försiktigt in plåten i ugnen. Låt sedan dina små ekor gräddas i 5 minuter. Får de inte tillräckligt med färg så låt dem stå en liten stund till.Dags för mandelmassa och grädde!
  9. Blanda mandelmassan med det ljumna vattnet, lite i taget, för att få en mjukare och lättspritsad konsistens.
  10. Vispa grädden och lägg med fördel även denna i en spritspåse – det blir både enklare och snyggare då.Låt fantasin flöda – du är nu en certifierad semelkonstruktör och får själv välja form, finess och modell på de båtar du bakar!

Zipwake – sprider sig som en löpeld i båtvärlden

av
Zipwake-sponsrad-artikel

Zipwake går från klarhet till klarhet när det gäller att förenkla båtlivet och båthanteringen. Här är deras senaste nyhet som tar det hela till en ännu högre nivå. Se inslaget!

Zipwake sprider sig som en löpeld i båtvärlden. Fattas bara då allt fler upptäcker fördelarna med att låta ett helautomatiskt system optimera gångläget med allt vad det innebär av förbättrad toppfart, acceleration, åkkomfort och bränsleförbrukning. Något som i förlängningen också innebär en minskad negativ inverkan på miljön.

För den som fortfarande inte är bekant med fenomenet handlar det om interceptorer snarare än traditionella trimplan. Interceptorer som har visat sig vara särdeles effektiva när det gäller att justera båtens pitch och roll . Allt medan föraren kan fokusera på annat än vindar, strömmar och inställningar inför girar.

Integrator Module sparar plats

Förbi är alltså den tid då förarens kunskap och fingertoppskänsla var avgörande för att hitta det optimala gångläget. Som om inte detta vore nog har man sedan förfinat systemet ytterligare genom åren. Inte minst genom förra årets lansering av Integrator Module.

Med denna nyhet finns nu möjligheten att få informationen presenterad på sin befintliga multifunktion-displayen (MDF) ombord såväl som på sin mobiltelefon eller padda istället för på Zipwakes traditionella kontrollpanel. Ett frestande alternativ för den som har ont om plats eller som bara uppskattar en renare och mer överskådlig instrumentpanel.

Smidigt med Mini Controller

Nytt för i år är något som går under namnet Mini Controller med vilken man kan styra sitt Zipwake trimkontrollsystem utan att behöva sträcka sig efter sin MFD. En diskret och föredömligt intuitiv fysisk enhet för manuella justeringar.

Man kan sålunda antingen låta Zipwake-systemet arbeta helt automatiskt men för den som vill och önskar även göra manuella justeringar.

Se inslaget från båtmässan i Düsseldorf!

Test: Northstar Orion 8 – hårdkörning i riktigt tufft väder!

av
NorthstarOrion-8-inledning

Specialkonstruerad för riktigt tuffa förhållanden, sa konstruktören. Vi får väl se, sa Hamnens utsände båttestare. Häng med på en test utöver det vanliga!

En legendarisk racerbåtförare tillika konstruktör som nu har designat en RIB. En RIB som ska trivas i särdeles väl i stökiga förhållanden. Det är förutsättningarna när Hamnens Claes Olivecrona stävar ut på Gullmarsfjorden med Adam Youngers senaste design. En fjord som för stunden är på sitt allra sämsta humör. Eller som Claes själv uttrycker det:

– Jag är van vid dessa farvatten men det här är något alldeles extra

Svajig start på testen

Vi får sålunda bereda oss på att det kan gå hett till. Och att Northstar Orion 8 verkligen ska få bekänna färg. Något som samme Olivecrona får anledning att tvivla på redan vid genomgången i tryggheten bakom hamnpirarna.

För inte ska väl batteriet sitta löst? Och hur ska det gå med den glashala förstäven när fotografen ska hoppa iland med sin utrustning på en klippa där ute? Och varför i hela världen sitter sladdar, slangar, pumpar och mekanismen till styrningen helt oskyddade där bak i det aktre stuvutrymmet?

Lite olustigt

Det är sålunda med en vag känsla av olust som vår testförare kastar loss. Något som dock ska vändas till det rakt motsatta, ett djupt förtroende, när det står klart vad Northstar Orion 8 går för i brottsjöarna. Faktum är att Hamnen sällan, om ens någonsin, har kört en RIB med en sådan helgjuten inbyggd pondus när det kommer till att möta stora och toppiga vågor.

En RIB som klarar det mesta – om man får tro racerbåtföraren och konstruktören Adam Younger. Se när Hamnen testar Northstar Orion 8 i riktigt tuffa förhållanden!

Det dröjer inte länge förrän Olivecrona blir varm i kläderna och finner att Northstar Orion 8 med sin tillhörande Mercurys V10 på 350 hk gör sig som bäst i ett gångläge ovanpå vågtopparna. Något som kräver att man vågar gasa sig över en tröskel som kan te sig skrämmande.

Utöver detta är Hamnens utsände heller inte sen med att dela ut pluspoäng för fenomenet dragpåle istället för targabåge. Men också för föredömligt många och väl tilltagna stuvutrymmen ombord. Utrymmen som dock gärna hade kunna få vara vattentäta och mer lättåtkomliga.

Bränsleförbrukning i olika farter

På smult vatten och i någorlunda lä (nåja) bakom öar får vi sedan tillfälle att läsa av förbrukningen i olika farter samt notera en toppfart på 52 knop. I övrigt resultatet lyder såsom följer:

20 knop – 1,15 liter per sjömil
25 knop – 1,16 liter per sjömil
30 knop – 1,27 liter per sjömil
35 knop – 1,33 liter per sjömil
40 knop – 1,58 liter per sjömil
45 knop – 1,67 liter per sjömil
50 knop – 2,10 liter per sjömil

Allt sammantaget klarar sig Northstar Orion 8 igenom denna tuffa dag med väl godkänt i betyg. Ett betyg som hade kunnat bli ännu högre om det inte vore för de många detaljmissarna.

Se testen!

6231 utryckningar – sjöräddningen om säsongen som gick

av
Sjoraddning-2023
Sjoraddning-2023
Förutom akuta utryckningar består Sjöräddningssällskapets arbete också av sjuktransporter och förebyggande arbete.

Grundstötningar, drunkningstillbud, motor- och propellerhaverier. Det är de vanligaste anledningarna till att Sjöräddningssällskapet rycker ut i skarpa situationer.

Landets frivilliga sjöräddare gör en heroisk insats med sina utryckningar som förra året uppgick till 6231 varav 1191 var av livshotande karaktär. Sett till det totala antalet utryckningar innebär det en marginell minskning från året innan (2022) då siffran landade på 6273.

Se också:
Landets mest påhälsade grund – 50 båtar per sommar!
Sjöräddningen – dramatisk sommar trots regn och blåst

De förebyggande utryckningarna uppgick för 2023 till 4193 (4193), det är insatser som görs till Sjöräddningssällskapets medlemmar för att hjälpa till innan läget blir akut.

Därtill utförde Sjöräddningssällskapets frivilliga sjöräddare 851 (773) sjuktransporter, insatser som utförs tillsammans med landets regioner för att hjälpa skadade eller sjuka personer att snabbt få vård.

Många grundstötningar

De vanligaste orsakerna till larm var motor-/propellerhaveri, drunkningstillbud och grundstötning. De regioner som stod för flest larm var Västkusten och Stockholmsregionen.

Hektiskt i Stockholm

Av Sjöräddningsällskapets alla 73 stationer var det Stockholm som hade allra mest att stå i med sina 386 utryckningar med Dalarö (363) och Munsö/Ekerö 334 på andra respektive tredje plats.

Den fullständiga tio-i-topp listan lyder så som följer:
1. Stockholm 386 utryckningar.
2. Dalarö 363 utryckningar.
3. Munsö/Ekerö 334 utryckningar.
4. Käringön 264 utryckningar.
5. Rörö 263 utryckningar.
6. Hovås 255 utryckningar.
7. Värmdö 233 utryckningar.
8. Möja 224 utryckningar.
9. Strömstad 214 utryckningar.
10. Smögen 208 utryckningar.

Världsrekord – över 111 km/h med kite och skridskor

av
Skärmbild 2024-02-05 185229

Vad Markus Robèrt och Robin Larsson gjorde på lunchrasten i torsdags? De knöt på sig skridskorna, drog iväg med kitarna och noterade ett halsbrytande världsrekord på 111 kilometer i timmen. 

Man kan se det framför sig – hur vännerna Markus Robèrt och Robin Larsson hade rest långt och hur de nu låg i ständig kontakt med meteorologer i väntan på perfekta förhållanden. Bara för att efter otaliga försök och evighetslång bortavaro från sina familjer till slut lyckas slå fartrekordet med kite och skridskor.

Men det var inte så det gick till. Snarare tvärt om då rekord seglingen mest av allt var en impulsgrej som de klarade av på en kafferast.

Det ska tilläggas att videon ovan visar en tur från ett annat tillfälle, men vi låter den figurera som exempel.

– Det var lite svårt att hålla i kameran vid tillfället, hälsar Markus Robèrt.

Ungefär så?

– Nja, nästan. Jag jobbade hemma och satt i en videokonferens den här dagen (läs i förrgår) och såg att det började blåsa friskt ungefär samtidigt som min kompis och sparringpartner när det gäller sådant här ringde. Han hade också noterat de fina förhållande och undrade om jag skulle med.

Sagt och gjort?

– Exakt. Vi stack ut och riggade ordning med allt som krävs för en sejour och – ja det blåste verkligen ordentligt i det norska ovädret som nu hade nått hit till Lidingö. Jag fick god hjälp av kompisar som höll ordning på drake och linor innan jag kom iväg.

Man kan förbereda sig i en halv evighet. Eller så kan man som Markus Robèrt och Robin Larsson sopa hem ett världsrekord på en lunchrast.

Sedan hade ni GPS:er med er för fartnoteringarnas skull?

– Ja, en GPS som har koll på hur fort det har gått. GPS:en är inställd så att den noterar den snabbaste snittfarten under två sekunder.

Och fort gick det verkligen!

– Ja, fortare och fortare faktiskt eftersom det blåste allt hårdare. Jag fick några riktiga hästsparkar till vindbyar och efter 50 minuter var det helt vansinnigt. Jag kollade GPS:en efter varje repa och det såg bara bättre och bättre och bättre ut. Så bra att jag och Robin fick noteringar på 111 km/h i två sekunder och 112 km/h i en sekund. Eller ungefär 60 knop om man så vill. Med det noterades också ett nytt rekord.

Och allt detta klarades av på en lunchrast?

– Ja, det hela tog 59 minuter för att vara exakt varpå jag gick in till mitt vanliga jobb med videokonferens och författande av en forskningsansökan, avslutar Sveriges nyblivne världsrekordhållare med kite och skridskor. Avsikten när vi stack ut var väl aldrig att jaga världsrekordet som ett självändamål men det gick som det gick – och det blev ju bra, avslutar Markus Robèrt.

Test: Axopar 28 Cabin – i sin slutgitliga version

av
Axopar-28-Cabin-test-inledning

En revolution gällande pris, design funktion när det begav sig 2014. Sedan dess har Axopar 28 Cabin förfinats och förbättrats i flera omgångar. Här testar vi den sista versionen!

Vi brukar vara försiktiga med ord som succé. Revolution likaså. Men när Axopar 28 premiärvisades 2014 så låg båda dessa stora ord nära till hands. Inte minst när det gäller fräck design, bra funktion och ett konkurrenskraftigt pris i en frestande kombination.

Det skulle inte dröja länge innan fler båttillverkare hängde på trenden med raka stävar, låga fribord och dito överbyggnader. Eller en sportigare framtoning som var något annat än de tunga, trygga, solida och trätunga hyttbåtar som vi dittills hade vant oss vid.

Bredare och längre

Resten är historia. En story som för Axopar 28 innehåller förbättringar och uppdateringar där man helt sonika började gjorde båten både längre och bredare från och med modellåret 2018. Plus 13,5 och 8 centimeter i nämnd ordning, för att vara exakt.

Det vi testar den här gången är ytterligare en uppdaterad variant av trotjänaren som har kommit att bli allt mer bil-lik med sin rena instrumentpanel, sin låga tyngdpunkt och sina båda framsäten och sitt baksäte. Men där slutar jämförelserna för om man lyfter på sagda baksäte överglänser den alla bilar med en ruff med dubbelbädd och en sovkomfort som får med beröm godkänt. En akterruff fås mot ett extra kryss i listan över tillbehör med tillhörande kostnad.

Axopar 28 Cabin är en blandning av en  snabb och effektiv dagtursracer och en weekender och kanske till och med en semesterbåt.

Vi har alltså att göra med en båt som rör sig i gränslandet mellan att vara en ovanligt snabb och effektiv dagtursracer och en weekender. Eller kanske till och med en semesterbåt för familjen. Hur den ska kategoriseras är upp tillköparen. Och hur kräsen denne är med ståhöjd och annat i en så kallad bobåt.

Håller verkligen måttet

I övrigt känns mycket igen från tidigare versioner så som vi mins dem. Och ja – Axopar 28 håller fortfarande måttet när det kommer till sjöegenskaperna där den bland annat utmärker sig genom att helt och hållet sakna planingströskel. Att den sedan inbjuder till aktiv körning med sitt långa och relativt smala skrov som oftast når över två vågtoppar gör inte saken sämre.

Att Axopar inte vilar på hanen när det gäller modifieringar och nya modeller är väl känt. Förutom denna Axopar 28 Cabin, som nu är en utgående modell, satsar man hårt på Axopar 29 som. En båt som står högt upp på Hamnens lista “Båtar att testa”.

Se testen ac 28 Cabin!

Test: Cremo S21 – gammal snipa med framtiden för sig

av
Cremo-21S-akterifran

Njutbara utflykter i lugn takt där resan är målet. Det är hela grejen med en snipa. Cremo S21 lämnar dock en hel del övrigt att önska – än så länge. Se testen!

En snipa som har funnits i modellprogrammet ända sedan gudvetnär. Och som fortfarande lämnar en hel del att önska när det gäller såväl detaljkvalitet och utförande. Vad säger man om det?

En rimlig gissning – vilket vi sedan får bekräftat – är att prioriteringen när det gäller uppdateringar, förfiningar och förbättringar när det gäller just Cremo S21 inte har varit den högsta. Speciellt som den har producerats av en tillverkare som har kämpat på konkursens rand i åratal och som till sist också slog vantarna i bordet.

Ny herre på täppan

Nu tänds dock hoppet för en ljusare framtid när en ny frisk aktör står vid rodret för det anrika märket. Något som dock inte har hunnit avspegla sig på denna snipa ännu. Vi har alltså fortfarande att göra med en modell som skulle må bra av en översyn och vars främsta egenskap begränsar sig till priset.

I väntan på de utlovade förbättringarna får vi sålunda stå ut med att Cremo S21 varken är självlänsande eller speciellt komfortabel. Tvärt om har det gått alldeles för fort när sittplatserna har utformats. Inte minst U-soffan i fören som är allt för upprätt i ryggstödet.

Många små missar

Men det är tyvärr inte allt. För till det kommer att motorn inte kan fällas upp inne i sin motorbrunn, att infästningar gör att rattpulpeten känns vinglig, att bordet känns minst lika vingligt och att det inte finns något stuvutrymme som är lämpligt att lägga undan dynorna i. För att nämna en del.

I en snipa är det själva resan som är målet brukar det heta men då finns det utrymme för förbättringar i Cremo S21.

Och så var det detta med en bensindriven utombordare som sitter inombords. En lösning som känns lite passé då snipan om något skulle lämpa sig för eldrift. Men även det får vi vänta med och frågan är om just denna detalj åker högst upp på önskelistan över kommande förbättringar. Speciellt som att hela 25 hästkrafter som i det här fallet hålls instängda i en resonanslåda är att skjuta över målet. Bättre då – kan tyckas – att byta ut denna fossilsnurra mot en elmotor och den 500 kilo tunga barlasten mot ett rejält batteripack.

Framtiden för sig

Med allt detta konstaterat vidhåller Hamnens utsända reportrar att snipan, hur gammalt konceptet må vara, har framtiden för sig. Inte minst om det kombineras med en portion modern teknik.

Se testen!

Test: Northstar Orion 7 – tuff RIB på välbalanserat skrov

av
Northstar-Orion-7-narbild

Öppet hav, 16 sekundmeter och tidvis riktigt stökiga förhållanden. Det är med andra ord upplagt för se vad denna turkiska RIB på racingskrov går för. Northstar Orion 7 var namnet. 

Eller racingskrov förresten. Rätt ska vara att skrovet är ritat av Adam Younger med många år som designer bakom sig i fortåkar-branschen. Något som han har utnyttjat till max när han nu har designat en lite tamare båt på samma grundrecept. En RIB som som är avsevärt mer förlåtande för oss vanliga dödliga än vad racerbåtar är över lag.

Kanske är det också det som gör att Hamnens Claes Olivecrona gillar läget även i de mest aggressiva av toppiga vågor. Förutom en nära nog perfekt anfallsvinkel, (utan finlir med trimfunktionen) har Northstar Orion 7 också stabiliteten som kommer naturligt med med RIB:ar.

En riktig hästspark

Vi kastar loss och noterar en acceleration som suger i magen. Men också sjöegenskaper som blottar få om ens någon svaghet. Detta oavsett vi frestar på i med-, mot- eller sidsjö. Faktum är att Northstar Orion 7 gör sig som bäst i farter över 25 knop då den ligger högt och lätt på vågtopparna istället för att ramla ner mellan dem.

Så långt allt gott. Men så finns det också irritationsmoment där bänken ifrån den ljusa pulpeten och reflexerna i vindrutan är två exempel. Vidare ställer sig hamnens utsände båttestare frågande till det så kallade toalettutrymmet under styrpulpeten. Upp med en hand den som frivilligt skulle stänga till om sig här för att uträtta sina behov.

En glidare – absolut men bäst trivs Northstar Orion 7 i 25-30 knop. Northstar Orion 7 balanserar högt på sitt effektiva skrov.

Genialt med dragstång

Med detta sagt går tonerna snabbt åter till dur. Inte mist tack vare en badbrygga som är ovanligt snitsigt utformad för en RIB. Men också för snitsiga finesser som. Nedfällbara knapar och en så kallad dragstång (för vattensport) som är avsevärt smidigare än en targabåge.

Rör om i grytan

Allt sammantaget kommer Northstar Orion 7 inte bara genom testen med äran i behåll. Den gör det med gott betyg och som ett hot mot andra mer etablerade RIB:ar på våra breddgrader.

Se testen!

Satelliter och AI ska förhindra omfattande tjuvfiske

av
Tjuvfiske-yrkesfiskebat
Tjuvfiske-yrkesfiskebat
Ny forskning pekar på att inte mindre än 75 procent av fiskefartygen smiter under radarn. Bilden är tagen i ett annat sammanhang och har ingenting med tjuvfiske att göra.

Tekniken för att övervaka kommersiellt fiske är begränsad och ny forskning pekar på att hela 75 procent av fiskefartygen går under radarn. Något som man nu hoppas kunna råda bot på med hjälp av satelliter och AI.

Nuvarande tillvägagångssätt för kartläggning av mänsklig aktivitet till havs har begränsningar. Ett faktum som tidskriften Nature har uppmärksammat. En del av problemet ligger i att många system för spårning av fartyg, som till exempel fartygsövervakningssystemet (VMS) som används vid fiske, är patentskyddade. Något som i sin tur begränsar möjligheten att kartlägga fiskefartygens aktiviteter.

Bristfällig övervakning

För offentlig kartläggning har man sålunda förlitat sig till det automatiska identifieringssystemet (AIS), som sänder fartygskoordinater för att spåra fartygsrörelser. Detta med begränsningar som att inte alla fartyg är skyldiga att använda AIS-enheter. Men också att fartyg som är engagerade i olaglig verksamhet lätt kan stänga av, alternativt manipulera, systemet. Därtill är täckningen till havs inte sällan bristfällig.

Se också:
En halv miljard i subventioner – industrifisket stor förlustaffär för staten

Nytt hopp med satelliter och AI

Nu tänds dock hoppet för en ny metod som ska råda bot på det världsomfattande problemet med tjuvfiske. Detta genom att använda artificiell intelligens för att analysera och kategorisera satellitbilder som sedan matchas med GPS-positioner från AIS för att till slut ge en bild av den illegala verksamheten.

Tidiga analyser vittnar om att inte mindre än 75 procent av fiskefartygen smiter under radarn.