America’s Cup-syndikatet Emirates Team New Zealand jagar fartrekordet för segling som ligger på 202,9 km/h.
En mäktig rubrik om en simpel målsättning. Men resten var svårare när det kom till allt från design till konstruktion till utförande. Här är dokumentären om rekordseglingen och vägen dit.
Eller segling förresten… Kan man ens säga det när det hela utspelar sig långt upp på torra land? Oavsett vad så är det ändå professionella seglare som stod bakom denna vilda men väl kalkylerade jakt på fartrekordet för “farkoster drivna av vindkraft”.
Teamet bestod av inga mindre än ett handplockat gäng från America’s Cup-syndikatet Emirates Team New Zealand med legendariska Grant Dalton i spetsen. En man som var klok nog att överlåta själva styrandet (körandet, seglandet?) till Glenn Ashby – en nyckelperson i projektet sedan tio år tillbaks. Bland Ashbys meriter noteras bland annat tre America’s Cup-segrar, ett OS-silver och 17 VM-guld i fyra olika seglingsklasser.
202,9 km/h!
Världsrekordet för hastighetssegling på land ägdes av Storbritanniens Richard Jenkins, vars “Greenbird” landyacht noterade 202,9 km/h 2009 på Ivanpah Lake, en torrlagd sjö i Kaliforniens Mojave. Där och då tog honom tio år att uppnå resultatet.
Se jakten på det nuvarande rekordet som ligger på 202,9 km/h.
Platsen för Team New Zealands är var Lake Gairdner i Australien. En minst sagt enslig och avlägsen plats med hela 15 mil till närmaste stad.
Skitväder! Annat kan man inte kalla 25 grader, stiltje och sol när man ska testa en båt som är skapad för hårdkörning i alla väder när helst inte isen är för tjock. Se testen av Sargo 28 Explorer!
Hela poängen, resonerar vi, med att göra en fullfjädrad semesterbåt av en ganska grovt tillyxad hyttbåt måste väl vara att man ska kunna förlänga säsongen? Och att båten ska funka även när det inte bara är sol, högsommar och stiltje?
Det är åtminstone grundtanken vi framhärdar i när vi gläder oss åt breda gångbord, rejäla detaljer och kraftiga dimensioner i stort och smått. Till detta kommer också sjöegenskaper som skapar förtroende. Och som påminner oss att vädret denna dag i Nagu i Åbolands skärgård är det sämsta tänkbara.
Vi snackar alltså 25 grader, sol och stiltje men försöker göra det bästa av saken. Söka upp så stora svallvågor som vi kan hitta och fresta på så gott det går. Hela tiden men en längtan till en novembernatt, mörker, snöglopp och att få köra Sargo 28 Explorer med värmaren påslagen i en bäcksvart skärgård iklädd endast T-shirt och shorts.
Mjuk på insidan
Vädret till trots lär vi känna Sargo 28 Explorer som en snitsig balansgång mellan sagda grovis och en fullfjädrad semesterbåt. Eller en hårding på utsidan och en mjukis på insidan om man så vill. Kanske är det också det som allra mest skiljer Sargo från hyttbåtar över lag. Att man i detta fall har lagt extra mycket krut på det familjära ombord.
Viktigt med utseendet
Här saknas sålunda intet av bekväma kojer, pentry, toalettutrymme. Men mer imponrande är att man har lyckats få plats med allt detta utan att det känns det minsta trångt. Stort plus också för åkkomforten i akter-/salongssoffan där man inte bara sitter bekvämt utan också har full god sikt åt alla håll. Något som är allt annat än självklart på hyttbåtar över lag.
35,4 friska knop
Med en Volvo Penta D6 380 hk i motorrummet kommer vi upp i 35,4 knop som mest och hittar en föredömligt tyst, stabil och behaglig marschfart runt 25-30 knop (förbrukning 1,6-1,8 liter per sjömil). I farter under 20 knop tenderar Sargo 28 Explorer dock att sätta sig på baken vilket förstås påverkar förbrukningen negativt. Det förnuftiga valet står sålunda mellan att hålla sig i deplacementfart eller över 20 knop. Inga mellanting.
Se testen där vi än en gång passar på att be om ursäkt för det usla vädret.
En fantastisk Saga 27 i sina bästa år. Men tyvärr också med en dieselmotor som hade gjort sitt. Det var då tanken om eldrift väcktes. Sagt och gjort!
Eller i sina bästa år förresten. Det är just det som är grejen – att plastbåtar lever väldigt länge medan motorns livslängd är högst begränsad. Något som numera öppnar dörren för en frestande möjlighet.
Vad sägs om att byta ut den gamla dunkande och ganska ineffektiva fossilmotorn mot något lukt-, avgas- och spillfritt? Eller en elmotor för att prata klarspråk?
Minimalt servicebehov
Det var vad familjen Lindblad–Ernvik gjorde. Ett drastiskt grepp kan tyckas. Speciellt som att elkonverteringen kom att kosta 200 000 kronor. Men å andra sidan – det skulle inköpet och monteringen av en ny dieselmotor motsvarande den gamla Volvo Penta MD21:an också ha gjort.
När allt ska sammanfattas så var beslutet att byta till eldrift helt rätt. För ljudnivåns skull men också för komfortens. Om inte annat så är det väldigt komfortabelt att slippa allt vad vinterkonservering, oljebyten, motorvård och översyn heter.
Allt om elkonverteringen
Se inslaget från Hamnens elbåtsmässa och när Alexander Lindblad Ernvik berättar om allt från beslutet och själva motorbytet till det nya livet med eldrift till sjöss.
Till det yttre en praktisk bruksbåt. Men under skalet döljer sig en fullfjädrad bobåt som överraskar. Det är några tidiga intryck från testen av Sargo 28 Explorer.
Platsen är Nagu i Åbolands skärgård. Hamnens utsända båttestare har satt klorna i nya Sargo 28 Explorer som ska få bekänna färg. Och som gör det med den äran då vi gillar det vi ser från första stund.
Så vill jag minnas att vi sammanfattade testen i somras. Eller har jag fel?
– Nej, det var en positiv upplevelse. Men därmed inte sagt att det inte fanns plumpar i testprotokollet.
Vad var det som överraskade mest?
– Det var väl mest att Sargo 28 Explorer var så pass mycket av en bobåt och att hyttbåtar kan skilja sig pass mycket som de gör när man kryper dem in på skinnet. Vi hade ju möjlighet att jämföra Quarken 27, Targa 27.2 och sagda Sargo 28 Explorer på plats och nog fann vi att den sistnämnda var den mesta bobåten, säger Gustav Morin.
– Och så hade den ganska livliga köregenskaper samtidigt som den kändes väldigt solid, trygg och bastant i en behaglig kombination.
Solid, trygg och bastant – ja just det. Det var ofta återkommande ord. Vad mer?
– Jo vi drog många paralleller med andra liknande båtar i samma storleksklass så om man gillar hyttbåtar så bör man verkligen titta på den här testen.
Sargo 28 Explorer känns livlig och trygg på samma gång.
Volvo Penta D6 380 hk.
Hamnens utsända lär känna Sargos 28-fotare.
En hyttbåt på utsidan och en bobåt under skalet.
Hamnens Gustav Morin och Elias Johansson Rimsby diskuterar Sargo 28 Explorer i stort och smått.
Sommaren i all ära men Sargo 28 gör sig bäst i skitväder.
– Det vet väl du? Det sker väl så fort som redigeraren (Philip Karlberg) är klar med redigeringen och du (Elias Johansson) har skrivit den inledande texten. (Uppdatering: Testen av Sargo 28 Explorer är nu publicerad.)
Ganska snart med andra ord?
– Ja, det är inget att vänta på. Men du kanske vill runda av denna teaser med något mer?
Jag fastnade för något så märkligt som åkkomforten i salongs-/aktersoffan som hör till den bästa jag varit med om. Förklaring följer i testen.
Uppfinningsrikedomen är stor och resultaten skiftande när det gäller nya foilande flytetyg. Här kommer ännu ett bidrag – Jetcycle var namnet.
Utbudet av olika slags foilande flytetyg växer snabbt och är redan större än vad en normalfuntad båtskribent kan hålla i huvudet. Här kommer nästa pryl på samma tema. En foilande variant av landbackens liggcykel. Det senare ett fenomen som få, om ens någon, låter passera okommenterat.
Jetcycle – den foilande liggcykeln
Markanden av foilande flytetyg har nu kompletterats med ännu en foilande cykel.
Jetcycle ska inte vara svårare att hantera än att vem som helst klarar av den. Åtminstone inte så länge man är ute på fritt vatten.
Tanken är att man på bästa Manta5-manér (se test) ska kunna trampa sig upp på bärplanen och därpå kunna glida iväg lätt som en fjäder med minimalt motstånd. Dock med skillnaden att Jetcycle är helt och hållet muskeldriven.
Alla kan!
Enligt uppgift ska den inte vara svårare att hantera än att vem som helst klarar av den. Så länge den befinner sig i vattnet vill säga. Rätta oss om vi har fel men när man närmar sig land och när Jetcycle ska lyftas ur vattnet lär utmaningen bli desto större.
Skrovet är byggt av kompositmaterial och vakuumgjutet för att på bästa sätt kombinera vikt och styrka. Kraften som krävs för full foiling beror naturligtvis på cyklistens kroppsvikt. Enligt tillverkaren krävs det dock 230 watt för en person på 60 kilo för att lyfta medan en person på 85 kg skulle behöva 300 watt för att komma upp ur vattnet.
Enklare än siffror…
Enkast är dock att titta på videon och själv skapa sig en uppfattning om vilken nivå av benstryrka som verkar krävas för att få Jetcycle att flyga.
Micke Leijnegard om TV-serien Mickes båt i SVT. Foto: Janne Danielsson/SVT.
En succé. Men det kunde knappast Micke Leijnegard veta innan de första avsnitten började rulla. Nu gläntar han på dörren för en fortsättning på TV-serien ”Mickes båt”.
Vi var många som tyckte att det var på tiden. Och som blev glatt överraskade när en TV-serie om båtar, båtliv och framför allt träbåtsrenovering skulle börja sändas.
Att det sedan skulle komma att handla om TV-profilen Micke Leijnegards högst personliga resa i sex avsnitt och om renoveringen av “Moster Jann” gjorde inte saken sämre. En ruffad snipa byggd av Johansson & Son Båtbyggeri i Holmsund.
– Fast det var också läskigt på mer än ett sätt, säger Micke Leijnegard.
Han fortsätter:
– Dels för att jag gav mig ut på väldigt djupt vatten genom att ge mig in i ett sådant här renoveringsprojekt – i TV dessutom. Men också för att jag rörde mig mycket nära gränsen till att det kanske skulle bli för privat.
För privat?
– Ja, i TV-sammanhang brukar vi påminna varandra om att man gärna ska vara personlig men inte privat. Här tyckte jag att jag rörde mig på gränsen. Det var till och med…
Ja?
– Det var till och med så pass att jag tyckte att jag ville bryta för att det blev för geggigt där någonstans i början av inspelningarna.
Men?
– Men producenten, Allan Förberg, försäkrade mig om att vi höll oss på rätt sida och bad mig vänta tills jag hade sett några grovklippningar och ja – jag kan hålla med honom.
Och nu är succén ett faktum?
– Nja, succé är ett starkt ord. Det gick bra. Vi smög ju igång serien utan reklam och slog inga rekord när det gäller tittarsiffror men de som zappade sig fram till programmet tenderade att fastna och hänga med hela vägen. Vi mäter ju allt sådant där vet du…
Och därför kan vi hoppas på en fortsättning och mer båt i TV?
– Det kan jag inte lova bergsäkert. Vi håller på att diskutera en eventuell fortsättning precis nu i dagarna. Jag är på – och det tycker jag att övriga inblandade också borde vara.
“Blodad tand” eller “aldrig mer” när det gäller träbåtsrenovering?
– Blodad tand, definitivt. Tänk bara att få lyxen att ta hand om ett sådant mästerverk som en träbåt är. Det är ett tillfälle som man verkligen bör ta vara på. Det är som att öppna en presentask, man lyfter på en däcksduk och finner 70 år gammalt virke som ser så gott som nytt ut, säger Micke Leijnegard.
Tiden går fort och Mickes att göra-lista över allt som ska fixas på Moster Jann före sjösättning är lång. Foto: SVT
Äntligen vår, och medlemmarna i båtklubben gläds åt vårtecknet att få ta bort presenningarna från båtarna. Micke har hunnit med en hel del och ger sig här på slipning och bottenmålning. Foto: SVT
Bobby Cyrus berättar om Skeppsmyrans varv där man lär ut renovering av träbåtar, och visar hur Micke ska skrapa lack på rätt sätt. Foto: SVT
Fem dagar till sjösättning och tidsoptimisten Micke har lite panik. Var är kompisarna när man behöver dem? Han fernissar, målar däcksduk, är nattvakt på båtklubben och river täckställningen. Foto: SVT
Det var det här Micke drömde om där under presenningen i april. Efter förre ägaren Arnes välsignelse blir det premiärtur med sönerna och hunden på ett glittrande Riddarfjärden. Foto: SVT
Micke Leijnegard. Foto: Janne Danielsson/SVT
Mickes renoveringsprojekt blev en tuff resa men kunde knappast ha slutat bättre.
Du fick ju många goda råd och nya bekantskaper under tiden men det måste ju också ha fallit en och annan syrlig kommentar?
– Ja, båtklubbar kan på sina håll vara gubbjävlarnas eldorado. Då hjälper det att ha en kameraman bakom sig med en osäkrad och skjutklar TV-kamera i högsta hugg.
Så vad hände efter att ni slog av kameran i sista avsnittet?
– Då blev det kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig. Motorn gick varm och därför fick jag bara en båttur i somras. Vi lade till i en vik, käkade och fick en magisk stund. Mer om det, förhoppningsvis, i ett kommande båtprogram på SVT, avslutar Micke Leinegard.
När naturens krafter visar musklerna så gäller det att man har ett skrov och en besättning som håller måttet.
Har du någonsin funderat på hur de största fraktfartygen kan hålla för de enorma påfrestningar som de utsätts för? Någon? Här är svaret!
Modern teknologi och god kunskap i hur skrov ska konstrueras. Det här naturligtvis själva grunden men utöver detta tillkommer mycket som man kanske inte tänker på. För om stora fraktfartygen ska kunna utföra sina transporter lyckosamt, år ut och år in, över klotets oceaner så krävs mer än så.
Det hänger på fartyget och besättningen
Förutom ett pålitligt fartyg, som är konstruerat för att klara det värsta tänkbara oväder som de skulle kunna överrumplas av till havs, så krävs också en tränad besättning samt säkra händer uppe på kommandobryggan. Något som man får av erfarenhet och mycket tid till sjöss. Men också genom att öva i simulatorer.
Här får vi följa med när Youtube-kanalen Fluctus tar oss med på en resa från skrovkonstruktion till träning av besättning. En resa som bland annat inkluderar tester av fartyg i dator, men också som modeller i testbasänger. Och som förbereder såväl fartyget som besättningen på allt vad man kan tänka sig av monstervågor, trånga passager och kniviga situationer som kan uppstå till sjöss.
Odlade blåmusslor kan komma att ersätta fiskmjöl och soja som föda till odlad lax. Foto: Norska Havsforskningsinstitutet.
Blåmusslor – i stället för fiskmjöl och soja – som föda åt odlad lax ser ut att avsevärt kunna minska klimatavtrycket från laxodlingar.
Det handlar om stora vinster när det gäller minskat klimatavtryck. Speciellt då inte mindre än 80 procent procent av koldioxidutsläppet i de norska laxodlingarna kommer från fiskens föda. Föda som idag består av Östersjösill, växtbaserad olja och soja som importeras från andra sidan jordklotet.
Idén är att byta ut födan fiskmjölet och sojan mot blåmusslor som odlas i de norska fjordarna. Men också att företrädesvis satsa på mindre blåmusslor med kortare odlingstid.
– Musslorna som används till djurfoder behöver inte ha stora vackra skal eller göras rent noga, som de vi har på tallriken, säger Nina Liland, forskningschef på Havsforskningsinstitutet till DN.
Bidrar till klarare vatten
Ytterligare en vinst med musslor är att de filtrerar bort plankton vilket i förlängningen gör vattnet klarare.
Än är det dock inte klart om blåmusslor kan bli odlade laxars nya föda. En nöt att knäcka är fortfarande huruvida de går att odla i tillräckligt stora mängder. En annan är om musslorna kan konkurrera med den billiga sojan ur ekonomisk synpunkt. Klart är dock att de ska vara en fullgod näringskälla till den odlade laxen.
Verkar fungera för laxen
– Tidigare tester visar att musslorna inte inneburit några problem för laxarnas matsmältning eller hälsa överlag, säger Ikram Belghit, forskare vid Norges Havsforskningsuniversitet, till DN.
Formel 1-VM 2023 blev en stor framgång för svenskarna Jonas Andersson och Erik Stark som knep första- respektive andraplatsen.
Säsongen 2023 blev inget mindre än en storslam för Sverige då Jonas Andersson och Erik Stark stod som etta respektive tvåa i Formel 1-VM efter sista deltävlingen i Sharia, Förenade Arabemiraten, i helgen.
Först en ganska medioker start med en åttonde plats i säsongspremiären. Men därefter skulle Jonas Andersson komma att dominera resten av ”Formel 1”-säsongen med idel förstaplatser. Den senaste så sent som igår i säsongsavslutningen, Grand Prix of Sharjah.
Som om inte det vore nog lyckades ytterligare en svensk, Erik Stark, med bedriften att klättra från en tredje till en andraplats i det sista racet. Något som gör Sverige till världsledande när i båtracingens allra mest prestigefyllda klass. Må vara att Stark kör för det Dubai-baserade racingstallet Victory Team.
Bäst när det gäller
Bäst i år bland alla icke svenskar var fransmannen Peter Morin som knep tredjeplatsen och som precis som de båda svenskarna har förmågan att prestera som bäst när det gäller som mest.
Sveriges Jonas Andersson och Team Sweden (närmast i bild) krigade till sig segern i Formel 1-VM 2023.
Hamnen har försökt nå de båda svenska racing-essen som i skrivande stund är på väg hem från Förenade Arabemiraten.
Jonas Andersson, Team Sweden, har redan säkrat VM-titeln i Formel 1.
Jonas Andersson som redan har säkrat VM-titeln i formel 1. Och så Erik Stark som har goda chanser att knipa andraplatsen. Det är förutsättningarna inför årets sista deltävling i Förenade Arabemiraten. Se livesändningen!
Formel 1 säsongen sjunger på sista versen och i startfältet finns två svenskar som redan nu kan se tillbaks på en mycket lyckad säsong. Vi talar förstås om den regerande världsmästaren Jonas Andersson i Team Sweden men också om Erik Stark som ingår i det Dubai-baserade racingstallet Victory Team.
Inför den sista och kanske tuffaste deltävlingen ligger svenskarna på första respektive tredje pålats i VM-tabellen där Stark har en bra chans att klättra till andra plats. Mot landsmannen Andersson finns dock inget att göra då denne på ett överlägset sätt redan har säkrat VM-titeln.
Andersson i pole position
Föga överraskande är det också Andersson som har kapat åt sig pole position inför det sista racet i Sharia, Förenade Arabemiraten. Allt medan start körde till sig startposition nummer sju.
Sändningen från Grand Prix of Sharjah börjar klockan idag klockan 11.00 (söndag 10 december 2023).
