Alfred Ahlberg

Det blir moderatpolitikern Dan Sonesson som får axla rollen som vd för Skärgårdsstiftelsen tills dess att en ny tillträtt. Samtidigt pågår jakten på en permanent ersättare till Anna Waxin.

Beslutet togs i Skärgårdsstiftelsens arbetsutskott under förra veckan och redan under måndagen gick moderatpolitikern Dan Sonesson på som vd för hela stiftelsen. Något som Tidningen Skärgården var först att rapportera om.

– Jag är glad att få axla rollen som tillförordnad vd, om än det bara gäller en kort tid, skriver han i ett mejl till tidningen.

Valet hos arbetsutskottet, som Sonesson själv är en del av, föll då Dan har en lång och god kännedom om stiftelsens verksamhet, har bakgrund inom såväl ekonomi som företagsledning och tidigare axlat roller som tillförordnad chef.

Läs även:
Skärgårdsstiftelsen kan behöva sälja mark när bidrag dras in
Efter kritiken: Skärgårdsstiftelsens vd säger upp sig

Under de tre kommande månadernakommer Dan Sonesson och den avgående vd:n Anna Waxin att gå parallellt på posten. Därefter hoppas man kunna lämna över rollen till en ny vd men jakten efter denne pågår fortfarande.

Kommer in efter kritiserad omorganisation

Som vi på Hamnen tidigare rapporterat om avgick Anna Waxin efter en stormig tid som vd. Hennes ledarskap har åtskilliga gånger kritiserats för bland annat kraftiga nedskärningar av fältpersonalen, eller tillsynsmännen som de också kallas.

Avsikten med detta var att höja ambitionsnivån för skötsel av såväl naturområden och byggnader som tekniska anläggningar. Det fanns även hopp om att omorganisationen skulle ge bättre service till besökare, bland annat genom effektivare lösningar för dass, sopor och satsningar på fler stigar och grillplatser. Detta genom att fler arbeten skulle utföras av driftstekniker som utgick från fastlandet.

Den vd som tillträder efter Sonessons period som tillförordnad har dessutom en ny ekonomisk situation att tackla. Detta sedan stiftelsen gått miste om mångmiljonsstöd och kan komma tvingas sälja av såväl fastigheter som mark i skärgården.

Alla sjöolyckor med dödlig utgång inom svensk sjöfart under 2023 kom från fritidsbåtslivet. Statistiken visar dessutom att närmre en tredjedel inte bar flytväst vid olyckstillfället.

I Transportstyrelsens årliga rapport som kartlägger olycksfall med dödlig utgång inom den svenska sjöfarten är det dystra siffror för fritidsbåtslivet. Jämfört med 2022 ses en ökning med nära 25 procent under fjolåret. Statestiken är emellertid inte uppe i de väldigt höga nivåer som sågs under pandemins första år.

Vad som dock är besvärande är att åtminstone 6 av de 21 personer som omkommit inte burit flytväst vid olyckstillfället. Men fler mönster går att urskilja, den grava majoriteten är till exempel män.

– Vi ser återkommande att en stor andel av de förolyckade är män över 60 år och att en stor andel av olyckorna sker i våra insjöar, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör för Transportstyrelsen.

Tillsammans med en rad andra myndigheter och båtlivsorganisationer, det så kallade Sjösäkerhetsrådet, ger Bjelfvenstam nu en skarp uppmaning om att hörsamma de råd och riktlinjer för ett säkert båtliv.

– Man kan själv göra mycket för att förbättra säkerheten ute på sjön. Genom att bära flytväst, vara nykter och vattenskydda mobilen så når man långt.

Så ser statistiken ut

Av de 21 olyckorna bedömer man att 10 skedde i insjöar, 3 i skärgårdsmiljö och 2 i öppet kustvatten; 2 av olyckorna skedde vid en brygga eller kaj, 3 i en fors och ytterligare en i en hamn.

Åtta av de som omkommit gjorde det medan de framförde motorbåtar, två färdades i kanot och en omkom i samband med en vattenskoterolycka. Vad de resterande förolyckats i samband med framgår inte av statistiken.

Desto ljusare siffror inom yrkessjöfarten

Under de senaste tio åren har de som omkommit inom den svenska yrkessjöfarten varit få. En positiv trend som fortsatt även under 2023. Men enligt Jonas Bjelfvenstam är det viktigt att arbetet med säkerhetsmedvetenhet fortsätter.

– Det är glädjande att ingen omkommit inom yrkessjöfarten. Samtidigt är det fortfarande viktigt att vi fortsätter arbeta för att ytterligare stärka säkerhetsmedvetenheten hos aktörerna inom sjöfarten, till exempel genom en förbättrad incident- och tillbudsrapportering, säger Jonas Bjelfvenstam.

Läs hela pressmeddelandet här.

I samband med att Göteborg fick flottbesök HMS Queen Elizabeth i oktober sköts en drönare som flugit över det brittiska hangarfartyget ner. Försvarsmakten har inlett en utredning men det finns inga misstankar om inblandning från främmande makt. 

Vi på Hamnen har tidigare rapporterat om det flottbesök från den brittiska flottans flaggskepp HMS Queen Elizabeth i Göteborg i oktober ifjol. När besöket ägde rum satte man upp ett skyddsobjekt runt fartyget, en vanlig åtgärd vid händelser som denna.

När det plötsligt upptäcktes en oidentifierad drönare i närheten av hangarfartyget togs beslutet att skjuta ner farkosten snabbt.

– Drönaren som kom in i området eliminerades. Personalen hanterade situationen snabbt och effektivt, det tog inte mer än några sekunder innan vi hade tagit ner drönaren, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsledning. 

Läs även:
Sverige vässar klorna med nya hypermoderna ytstridsfartyg
Försvarsmaktens råd till skärgårdsfolk under vintermånaderna
Video: Brittiska hangarfartygets mäktiga besök i Göteborg

I förra veckan meddelade man att händelsen kommer utredas av polis och Försvarsmakten. Det finns emellertid ingenting som tyder på att främmande makt skulle ha legat bakom intrånget runt skyddsobjektet HMS Elizabeth.

– Den här drönaren är inget du stoppar i fickan, men inte heller en som väger tiotals kilo. Försvarsmakten har förmåga att verka mot drönare av olika slag. Den förmågan utvecklas kontinuerligt.

Försvarsmakten skriver på sin hemsida att den som flyger drönare alltid bör utgå från att det inte är tillåtet att göra så där försvarets verksamhet bedrivs.