Julgranar får nytt hem i Göta älv – som vågbrytare

Julgranar-göta-älv-forskning-miljö
Julgranar-göta-älv-forskning-miljö
Med hjälp av träbockar hålls granarna ner i den fålla som utgör strukturen för vågbrytaren. Foto: Sveriges Geotekniska Institut

Julen må vara över sedan länge. Men ett hundratal granar i Kungälv har nu fått ett nytt hem efter julstädet – som en slags vågbrytare i Göta älv.

Att motverka stranderosion är en stor fråga för Statens Geotekniska Institut (SGI). Nu testar myndigheten för andra gången en ny metod som ska förhindra att svallvågorna från de stora fartyg som passerar Kungälv äter upp strandkanten längst med Göta älv.

Idén är ganska så enkel. Stranderosion uppstår när vågor, tidvatten, vind eller andra faktorer förflyttar sand från en strand- eller åbank. Sanden transporteras sedan ut med vattnet till en ny plats ofta under ytan.

– Tanken är att denna typ av erosionsskydd kommer att minska erosion samt skapa gynnsamma och lugna förhållanden för växter och fiskar och öka den biologiska mångfalden i området, skriver Per Danielsson, nationell samordnare för stranderosion på SGI i ett pressmeddelande.

Testprojekt med goda resultat

Projektet har visserligen inte antagit någon större skala ännu. Hittills är det inte mer än 50 meter strandkant längs med Göta älv som fått den unika vågbrytaren. Men resultaten har redan nu gett lovande resultat.

 

– Vi har sett att det är lugnare i vattnet och att erosionen minskar. Att isen är kvar är ett exempel på att det är mycket lugnare i vattnet bakom erosionsskyddet, säger Per Danielsson till SVT Nyheter.

Läs om fler forskningsprojekt på sjön:
Livsviktig forskning 500 meter under ytan
Första fullskaliga spökskeppet sätter fart över Atlanten
Upprop från 78 svenska forskare: Så kan vi rädda haven

I år är det Kungälvsborna som försett projektet med sina utkastade granar. Men projektet har även väckt intresse hos Göteborgs stad. Statens Geotekniska Institut hoppas att man även där ska kunna samla in granar efter nästa julstäd för att få fler pilotprojekt i vattnet.

Den brokiga berättelsen om rekordbåten l’Hydroptere

Rekordbåt-rekordfarter-trimaran-bärplan-världsrekord
Rekordbåt-rekordfarter-trimaran-bärplan-världsrekord
L’Hydroptere må inte ha varit den första foilande farkosten men en båt av dess storlek hade sällan skådats när hon hade premiär 1991.

Från banbrytande världsrekordhållare till i förfall. Här är historien bakom l’Hydroptere – den franska fartdrömmen som blev verklighet.

Att beskriva ambitionerna för l’Hydroptere när idéen först kläcktes som futuristiska är inte en överdrift. Även om världen sedan innan sett såväl segel- som motorbåtar vars skorv lyftes av bärplan tillhörde detta inte vanligheterna.

Än mer imponerande var den massiva storleken på 60 fot. Men det skulle ta många modeller och prototyper innan den slutgiltiga designen kom till liv under det tidiga 90-talet.

Tidigt olycksdrabbad

Det var också nu sårbarheten i dessa konstruktioner blev allt mer påtaglig. Ett år efter sjösättningen tog l’Hydroptere skada i barbords tvärbalk när hon i 30 knop störtade  ner i vattnet. Båten kunde räddas men det skulle ta hela sex år innan den var sjöduglig igen.

Men med reprationerna kom även uppgraderingar. Uppgraderingar som låste upp ytterligare fartpotential. Något som blev tydligt 2005 när l’Hydroptere seglade över Engelska kanalen med en genomsnittlig fart på nära 40 knop.

Två år senare seglade l’Hydroptere för första gången in i rekordböckerna. Då som snabbast segelbåt över både 500 meter och en distansminut. Men redan då kände sig besättningen säker på att detta var långt ifrån rekordbåtens fulla potential.

Nya rekordförsök

I ett nytt försök under december 2008 uppnådde man enastående 56 knop men olyckan var framme igen.

Ett av bärplanen fick för mycket lyft och tappade kontakten med vattnet vilket i sin tur fick fören att dyka ner och orsaka en så kallad pitchpole, en kapsejsning där båten välter framlänges.

Detta avskräckte dock inte och knappt ett år senare slog l’Hydroptere och dess besättning rekord igen. Då landade den genomsnittliga hastigheten på 51,3 knop över 500 meter. Toppfarten var än mer imponerande på nästan 59 knop!

Lämnad att förfalla

Men här slutar framgångssagan för l’Hydroptere.

Efter flera misslyckade försök att hitta investerare i en båt som blivit allt dyrare att hålla vid och med ett rekordförsök 2015 mellan San Fransisco och Hawaii som gick allt annat än planerat lämnades l’Hydroptere i förfall.

Nu väcks däremot nytt hopp. På en auktion under 2019 köptes rekordbåten i syftet att restaureras och återigen bli sjöduglig. Hur det gick till – det kan du läsa om här!

Världens snabbaste segelbåt såld för 90 000 kronor

Rekordbåt-rekordfarter-trimaran-bärplan-världsrekord
Rekordbåt-rekordfarter-trimaran-bärplan-världsrekord
L’Hydroptere må inte ha varit den första foilande farkosten men en båt av dess storlek hade sällan skådats när hon hade premiär 1991.

Fallen i glömska och räddad från förfall. Köpt för knappa 90 000 kronor. Nu kan världen snart få se l’Hydroptere och dess banbrytande hastigheter på havet igen.

Motgångarna för rekordbåten l’Hydroptere har varit många. Flertalet kapsejsningar och strukturella skador har gjort att efter så gott som varje rekord som slagits, har en större reperation behövts.

Efter flyende investerare och ett misslyckat rekordförsök mellan San Fransisco och Hawaii lades l’Hydroptere under sommaren 2019 ut för auktion. Då var rekordbåten i förfall liggandes på en boj utanför Honolulus flygplats.

Trots detta väckte auktionen intresse hos flera entusiaster.

Ett lyckligt möte

Kvällen innan den flerfaldiga rekordsättaren skulle klubbas träffades fransosen Gabriel Terrasse och amerikanen Chris Welsh för första gången av en ren slump. Under mötet beslutade de att ta sig an projektet tillsammans.

L’Hydroptere togs tillbaka till San Fransisco där arbetet med att restaurera satte igång. Men oturen var framme igen. När coronapandemin slog till fick projektet sättas på paus, Gabriel Terrasse reste hem till Frankrike och l’Hydroptere torrlades igen.

Läs mer om rekordfarter på havet här:
Rekordåket – 68 knop!
Världsrekordssatsning – segling i 80 knop
Nytt seglingsrekord över 24-timmar – i Södra Oceanen
Comanches otroliga Atlantrekord på film

Rekordbåtens återkomst

Men nu kan vi snart få se ett skifte och ljus vad gäller rekordbåtens framtid. I slutet av februari anlände l’Hydroptere till Frankrike metodiskt uppstyckad i delar.

Här sätter l’Hydroptere världsrekordet på hela 51 knop under segel.

Nu står de nya ägarna framför en omfattande restaurering och uppdatering som väntas ta ett år att färdigställa. I arbetet ingår allt från sammanfogande av de olika delarna till utbyte av teknisk utrustning. När allt väl står färdigt hoppas Gabriel Terrasse kunna sjösätta i Saint-Nazaire, samma plats som l’Hydroptere sjösattes på för snart 30 år sedan.

Vill du läsa mer om den brokiga berättelsen om l’Hydroptere kan du göra det här!

Kajak utför stup – för den som vill förlänga båtsäsongen

kajak-i-skidbacke
kajak-i-skidbacke
Se när spanjoren ger sig ut med kajak utför ett stup.

Nog har de flesta hört om forspaddling men de som testat bergspaddling är desto färre. Se när Aniol Serrasolses tar sig från toppen till foten av en vulkan – i en kajak.

Att kombinera intressena båtliv och vintersport är något som Hamnen skrivit om tidigare. Nyligen uppmärksammades hur norskan Ellen Frankrig-Johansen förlängde (eller tidigarelade) båtsäsongen genom att testa skidbackarna i gummibåt.

Till dessa vintervisionärer tillhör också Felix Georgii Dominik Ghürs, och Dominik Herlners som gör ett ännu kyligare inslag när de anlade wakeboardbana i Jokkmokk – mitt i vintern.

Utför snöig vulkan

Är inte detta extremt nog? Då kanske spanjoren Aniol Serrasolses satsning på bergspaddling är något att prova.

Se när den spanska kajakpaddlaren Aniol Serrasolses tar sig ner mer än 25 kilometer med kajak från Chiles snöiga vulkantopp i Araucanía-regionen, genom en skog som kulminerar i en sjö där han också lyckas dra av världens första dubbla kickflip på en kajak!

Se hur han tar sig ner för Araucanía, den snöiga vulkanen i Chile, i en forskajak.

Nytt seglingsrekord över 24-timmar – i Södra Oceanen

Ocean-Race-24h-record-southern-ocean

Dygnsrekorden duggar tätt i årets upplaga av The Ocean Race. Lördagens rekord från 11th Hour Racing stod sig knappa 24 timmar innan Holcim-PRB tog över titeln.

Det går sannerligen undan i Södra indiska oceanen. Under natten mellan fredag och lördag slog alla båtar i IMOCA-flottan det tidigare distansrekordet över ett dygn på 539 sjömil. Då hade 11th Hour Racing mest driv i båten och kom upp i hela 586,3 sjömil över 24 timmar.

Men rekordet blev kortvarigt för på söndagsmorgonen kunde en ny besättning titulera sig snabbast.

Laget Holcim-PRB med Kevin Escoffier som skeppare lyckades då slå 11th Hour Racings purfärska rekord med knappa 9 sjömil. De  kom rysligt nära 600-sträcket med sina 595,2. Detta samtidigt som man dundrade mot den tredje poängporten.

Rich get richer i Ocean Race

Escoffier med besättning är nu i en ypperlig position att behålla sin plats på toppen av podiet, efter vinster i såväl första som andra benet av tävlingen.

Malizia avancerar trots tyngst i flottan

Bakom ledarbåten har det också skett vissa omställningar när Team Malizia tagit sig förbi 11th Hour Racing. De har roffat åt sig fyra poäng och ligger nu på andraplats i den totala poängställningen.

När rekordet slogs låg Holcim-PRB dryga åtta timmar före resten av IMOCA-flottan. Ett försprång som på måndagen ännu håller i sig, när de ger sig in i de södra delarna av Stilla havet.

Se också:
Filmen om Comanches otroliga seglingsrekord över Atlanten
Kevins Imoca gick av på mitten – otrolig räddning

Kevin Escoffier Holcim-PRB har hittills tagit alla poäng som gått att ta i jakten på totalvinst.

Iskall wakeboarding i Jokkmokk – över och under ytan

wakeboarding-pa-vintern-i-is

Att vänta på sommar, sol och värme är inte för alla. Det visade tre wakeboardproffs som tog med brädor och filmteam till en frusen sjö utanför Jokkmokk – i minus 30.

Inte låta kreativiteten ha några gränser. Det var den drivande faktorn bakom Felix Georgii Dominik Ghürs, och Dominik Herlners vansinnesprojekt. Krydda sedan detta med metertjock is och djupfrysta våtdräkter så får du något som de tre wakeboardproffsen kallar för en succé.

Tjockaste våtdräkterna

Förberedelserna inför projektet var långa och krävde såväl mycket planering som inköp av de tjockaste våtdräkter marknaden hade att erbjuda. Men det som värmde mest var ändå adrenalinpåslaget som kom i samband med åkningen.

Norrskenet piggade nog upp i den smällkalla Jokkmokk-vintern. Åkningen lär behövt gå undan då de uppskurna isvakarna frös igen snabbt. Och åkarna behövde fokusera mer än vanligt vid landningarna då de ogärna ville träffa de vakarnas stenhårda kanter. Knäppaste upptåget var ändå att Felix Georgii tog en sväng under ytan.

Utmaningarna tog dock inte slut när teamet kom fram till Jokkmokk och sjön Lill-Skabram som skulle bli deras nya wakboardarena.

Oljan i motorsågarna frös, så det tog lång tid att såga vakarna.

 

Väderförhållandena var stundvis så pass svåra att oljan i motorsågarna som användes för att bygga ishinder i form av rampar och rails frös.

Elva dagars iskallt slit

När hindren efter elva dagars hårt slit blivit färdigställda återstod bara själva åkningen – och åka av blev det.

Öppet vatten och is i en härligt kombination. Wakeboarding på vintern kanske kan ses som lite av en ny konstform?

När teamet gjorde sig redo att lämna Lill-Skabram utanför Jokkmokk återstod dock en fråga som Felix Georgii ställt sig under helt projektet – skulle det vara möjligt att åka på undersidan av isen?

Se också andra härliga vinteraktiviteter:
Isjaktsegling i hög fart till låg kostnad
Båtliv på vintern – full fart med båten i skidbacken!
Ragnarök – 300 kitesurfare i kamp på snö

Ett vansinnestrick som i hans egna ord gick betydligt mycket bättre än han hade väntat sig. Det fångades på en stillbild men vi har ännu inte sett någon video.