Ska någon kunna utmana Charles Caudrelier i Arkea Ultim Challenge? Med en ledning på över 2 500 sjömil dundrar fransmannen mot Kap Horn. Men än är det långt kvar att segla.
Få ser ut att kunna utmana fransmannen Charles Cauddrelier ombord på Maxi Edmond de Rothschild. Under den sena söndagskvällen korsade han gränsen mellan Indiska Oceanan och Stilla Havet. Då med en ledning på lite drygt 2 500 sjömil.
Sträckan från Kap Agulhas till Tasmaniens södra ände tog inte fransmannen mer än åtta dagar, åtta timmar, 20 minuter och 36 sekunder. En minst sagt imponerande prestation då snittfarten han hållit över dessa 6 113 sjömil låg på 30,7 knop.
Visserligen säger detta en del om Caudrelier och hans förmåga att driva sin enorma trimaran men det säger även ett och ett annat om de otroliga byggen som används i Arkea Ultim Challenge. Med de hastigheter som görs och hålls står det klart att inga andra fartyg, motor- eller segeldrivna kan mäta sig med dessa trimaraner av bibliska mått.
Men sådana hastigheter ställer även till med stora bekymmer.
– Vi har satt en övre gräns på hastigheter runt 30 till 32 knop när sjön inte är för grov. På så vis kan Charles väljer en trimning av båten som passar. Målet är att minimera påverkan för att inte skada båten och samtidigt låta Charles spara energi och göra sitt liv lättare ombord, säger Erwan Israël som är med i Caudreliers landteam.
Om någon ska kunna utmana fransmannen i segerstriden återstår att se. Just nu ser det högst osannolikt ut såvida Caudrelier drabbas av haveri eller annan motgång.
Ett aktivt båtliv året runt är något som frekvent förespråkas här hos oss på Hamnen. Men när Gustav Morin denna gång ger sig ut tillsammans med Svenska Sjö för att leta vinteräventyr i Stockholms yttre skärgård kan någon slags gräns ändå ha nåtts.
Vid Sandhamn når byvindarna 20 meter per sekund, kvicksilvret i termometern är nere på dubbla siffror och islagret på Svenska Sjös assistansbåt växer sig allt tjockare. När vi når Gustav har han nyss kommit in från sin kanske mest utmanande tur på SUP-brädan någonsin.
– Jag kan erkänna att denna första dag för de flesta skulle framstå som en smått idiotiskt tidpunkt att syssla med paddling. Men vi ville se vad som går att hitta på när isen täcker skärgården. Nog har det varit blåsigt och helt klart utmanande med alla vågor när vattnet som skvätter över brädan direkt fryser till is och gör den redan utmanande balansakten smått omöjlig. Men på många sätt och vis har även vinterpaddling sin charm, säger Gustav Morin.
Hur tänker du då?
– Det gäller att se möjligheter istället för hinder. Vi hade egentligen som plan att åka skridskor i ytterskärgården där vattnet precis hade fryst och fjärdarna låg tomma. Men för att inte bli allt för besvikna om isen skulle svika hade vi en kajak och en SUP-bräda med i packningen.
Måste det verkligen göras på detta extrema vis?
– Haha nej absolut inte. Det råkade bara vara då vi hade tid och möjlighet. Därför gällde det att klä sig varmt och hålla humöret uppe.
Att beskriva en vinterfärd i yttre skärgården som något annat än spektakulär är snudd på kriminellt. Foto: Henrik Trygg
Ni följde alltså den gamla goda devisen ”inget dåligt väder, bara dåliga kläder”?
– Just precis så! Och klämtjäcka ”ut på tur, aldrig sur”.
Var alla lika entusiastiska över vinteräventyret som du var?
– Skepparen ombord skällde på oss när dörren till hytten var öppen lite för länge, men till hans försvar så är det ganska fantastiskt att glida runt i en snöig och vindpinad skärgård och beskåda spektaklet i enbart tröja. För oss som plaskade runt utanför hytten fanns det helt klart inslag av misär, inte minst när händerna på Emma som paddlade kajak antog en mer blå än beige färg, eller när jag glömde dra åt blixtlåset i torrdräkten. Det blev väldigt tydligt när jag vurpade i en våg.
Såhär långt, vad har varit höjdpunkten under upptäcktsfärden?
– Vi alla kan nog enas om att många som längtar efter att åka ut i skärgården såhär års skulle älska känslan av att få komma in och värma sig när mörket lagt sig. Så var det nog också för delar av vår besättning. Inte minst för att vi hade så gott som hela Sandhamn och Seglarhotellet för oss själva. En varm bastu efter en av de kallare dagarna jag upplevt till sjöss är onekligen svårslaget. Men jag kommer ju minnas mer hur det var att ta mig över stora ispartier med enbart en uppblåsbar bräda som redskap, att pulsa över snö på små kobbar och skär och att gå igenom isen utan att bekymra mig särskilt mycket över det tack varen min ändå hyfsat täta torrdräkt, avslutar Gustav Morin som tror på bättre väder när resan tar sin fortsättning dagen därpå.
Vi ska se till att följa upp med en intervju från andra dagen. Och framöver får vi även se videoinslag från äventyret.
Nu finns chansen att med stil och komfort kunna utforska världshavens djup. Åtminstone om man har 20 miljarder som ligger och dräller. Konceptlyxjakten Migaloo M5 kan bli något unikt inom lyxjaktsvärlden.
Migaloo M5 är konceptlyxjakten som lockat stor uppmärksamhet inom industrin. Designad av österrikiska Migaloo Private Submersible Yachts och skulle om den byggs onekligen bli en helt unik superjakt. Migaloo M5 är nämligen så mycket mer än bara en lyxjakt. Tack vare sin förmåga att fungera både som en lyxig yacht och som en undervattensbåt saknar konceptet motstycke inom lyxjaktsindustrin.
Skulle denna extraordinära båt byggas så skulle den bli en av världens största, överskuggad endast av lyxjakten Azzam. Med hela 165 meter från för till akter är det en helt enorm konstruktion. Får babord till styrbord mäter hon hela 23 meter.
En av hennes främsta usp:ar är emellertid förmågan att kunna vara under vatten i upp till fyra veckor. Därtill har modellen, i alla fall i teorin, en räckvidd på strax över 8 000 sjömil. Ombord får man plats med någonstans mellan 14 och 20 gäster beroende på vilka konfigurationer den lycklige ägaren väljer. Men att bara hålla båten i drift kräver någonstans mellan 30 och 40 personer i anställd besättning.
Ombord finns dessutom otaliga bekvämligheter och guldkanter såsom en biograf, plattform att mata hajar från, gym och rymliga sviter.
Med det sagt, om båten byggs, så lär inte den ena båten vara särskilt lik den andra och vi får ta för givet att det mesta ombord är anpassningsbart.
Det är ändå det minsta man kan förvänta sig när prislappen landar på 20 miljarder svenska kronor.
Så många som 50 båtar går årligen på grund mellan Pukholmen, Rindö och Skarpö i Vaxholms kommun. Trots detta stoppas nya sjökort över platsen. Men en annan lösning kan vara på väg
Det är med stor sannolikhet Sveriges mest påhälsade grund. Men är det verkligen en grynna det handlar om?
Vi har pratat med Fredrik Åkerström på Sjöassistans som får reda ut frågetecknen kring denna olycksdrabbade plats utanför vid ön Pukholmen i Vaxholms kommun.
– För att få en fingervisning om hur många grundstötningar det handlar om har vi gjort en överslagsräkning utifrån oss själva och Sjöräddningssällskapet samt gjort en uppskattning över hur många olyckor andra aktörer behöver hantera baserat på deras båtbas. En bra sommar, eller dålig kanske är en bättre benämning, är cirka 50 båtar som går på grund här, säger Fredrik Åkerström, och fortsätter:
– Öborna hävdar å andra sidan att det är många fler som åker på grundet och att de bara under midsommar dragit loss fyra båtar.
Men vad är det egentligen som gömmer sig under ytan?
För att följa internationell standard har markeringen för grynnor tagits bort. Istället syns en heldragen linje med en punktad runtikring. Bredvid står det ”obstn”.
Anledningen till detta är densamma som varför man inte tillåter sjömätningar i området – det som gömmer sig under ytan är anlagt snarare än naturligt uppkommet.
– Den absoluta majoriteten av de jag pratat med uppfattar det som en sjökabel. Andra tror att det är något militärt. I själva verket rör det sig om en undervattensmur eller så kallad fördämning.
En omdiskuterad affär
Nyligen tog sjökortstillverkaren Hydrographica fram ett kort som skulle göra det hela tydligare. Men samma kort har nu stoppats av Sjöfartsverket.
Bakom stoppet står även en rad andra myndigheter. Fredrik har själv försökt få rätsida i problemet men har gång efter gång mötts av byråkrati.
– Det finns något i vattnet som gör att de inte får presentera mer data. Det får man ha respekt för men då vore det bästa om myndigheterna själva gjorde slag i saken, mätte ut och sedan hemligstämplade information som inte behövs i sjökorten.
I ett mejl till Tidningen Skärgården skriver Sjöfartsverkets presschef Sara Eriksson:
”Då det sjökort Hydrographica vill sprida är betydligt mer detaljerat än det sjökort som finns idag över området görs bedömningen att det kan medföra skada för totalförsvaret.”
Lösningen kan komma i form av teknologi
Ihop med navigations- och båtupplevelsebolaget Skippo tittar man nu på lösningar som kan göra det enklare för noviser till sjöss att bespara sig dyra drev-, propeller och kölreparationer.
– Det skulle kunna vara en lösning att lägga ut varningsmarkörer i digitala sjökort som visar på att detta inte är ett område som bara går att blåsa rakt över.
Finns det något bra sätt att ta sig förbi dessa förrädiska vatten?
– Ja om man lägger på ett satellitfilter på sjökortet eller tittar på Google Maps kan man se att det finns en muddrad ränna intill Pukholmen. Troligtvis är det något som lokalbefolkningen själva gjort för att slippa åka runt Rindö för att ta sig utåt i skärgården.
Från storslagna expeditionsjakter till eleganta segelfartyg. De är i vårt tycke de verkliga stjärnorna i dessa storfilmer och serier. Götta er några av de mest storslagna lyxjakterna från vita duken och få inspiration för fredagsfilmen.
Christina O – Triangle of Sadness
Det är inte första gången vi skriver om denna skönhet och kanske den verkliga stjärnan i Ruben Östlunds kritikerrosade film Triangle of Sadness. Christina O – en jakt vars historiska är lika fängslande som filmen i sig.
Under sina år på de sju haven har fungerat som allt från ubåtsfregatt hos den kanadensiska flottan som vattenretreat för några av världens största stjärnor. På däck har namn som Marilyn Monroe, Frank Sinatra, Greta Garbo och Grace Kelly spatserat runt.
Innan millenieskiftet räddades hon från förfall och är idag återställd till sina forna dagars glans.
Är man sugen på en semester utöver det vanliga finns hon dessutom tillgänglig för charter för blotta 7 000 000 kronor för en vecka.
Lady M – Wolf of Wall Street
Nej. det här kan inte stämma kanske du tänker nu. Lady M är ju oligarkjakten tillhörande Aleksej Mordasjov, en betraktelse som i sig är mycket riktig men denna omskrivna lyxjakt har en namne.
Lady M är nämligen även namnet på den betydligt mycket mindre men ack så luxuösa motorjakt som figurerar i långfilmen Wolf of Wall street om aktiesvindlaren Jordan Belfort. I filmen har den fått namnet Naomi efter karaktärens andra fru som spelas av Margot Robbie.
Samma film ger även en scen från den riktiga Jordan Belforts liv där hans superjakt går i kvav.
Ocean Emerald – Point Break (2015)
Remakes har blivit allt vanligare på vita duken under det senaste årtiondet. Klassikern Point Break från 1991 med Patrick Swayze och Keanu Reeves i huvudrollerna är en av de som fallit offer för denna trend.
När filmen gjordes om 2015 sparades det dock inte på krutet och den 41 meter långa lyxjakten Ocean Emerald plockades in som partybåt. En jakt med ett minst sagt distinktivt utseende.
Solandge – Succession
Fjolåret bjöd på den stora upplösningen och finalen av succéserien Succsession. Berättelsen som inspirerats av mogulen Rupert Murdoch medieimperium vore såklart inte komplett utan vistelse ombord på en lyxjakt i Solandges proportioner. Hit far familjen Roy i vad som först tycks vara en semester tillsammans men snart ska det, som i så många fall i serie, visa sig finnas intriger och maktspel ombord.
Solandge är byggd av det tyska lyxvarvet Lürssen 2013 och har prisats för sin design. Trots dess framgångar genomgick skutan en upprustning under 2019 för att nå ytterligare höjder.
Likt Christina O är även Solandge tillgänlig för charter. Vill man ta en tur med denna bjässe på de klarblåa vatten den seglar på får man dock räkna med att hosta upp 1 000 000 dollar för en vecka.
Planet Nine – Tenet
Den femte lyxjakten på vår lista är i skrivande stund till salu! Planet Nine som skeppet heter är byggd för att kunna ta ägare eller gäster så gott som var som helst på vår blåa planet.
Det är också ombord på Planet Nine som upplösningen den Oscarsbelönade filmen Tenet.
Bygget är i mångt och mycket inspirerat av ett militärskepp med ett relativt rått yttre. Insidan är å andra sidan desto mer elegant. Ombord får man plats med hela 16 gäster fördelat på 8 hytter, att dessa skulle behöva trängas känns dessutom tämligen osannolikt. Ägarhytten sträcker sig över hela bredden med ett tillhörande utomhusdäck endast tillgängligt från samma hytt.
Priset? För samma peng går det att hyra Solandge 85 veckor på raken, med andra ord räknas priset upp emot en miljard svenska kronor.
Haida – Mamma Mia
Från det ena till det andra och nu till en skuta lite närmre hem. I musikalfilmen Mamma Mia får vi följa med Donna Sheridan, spelad av Meryl Streep, ombord på lyxseglaren Haida och höra filmversionen av ABBA-hiten Money, Money, Money.
Detta är också den äldsta lyxjakten på vår lista, inte för att det får den att tappa något i sin flärd och finess. Med sin ålder på snart 100 år är hon en av de äldsta av sitt slag som fortfarande är i drift.
Passagerare ombord kan förvänta sig att förflyttas tillbaka till ett 1930-tal som inte berördes av ekonomiskt svåra tider. Istället får man en tur ombord på ett smycke som under sina år haft elva olika ägare, tjänat den amerikanska flottan under andra världskriget och renoverats så sent som 2018.
Har vi missat någon favoritfilm eller jakt som du tycker passar i denna illustra lista?
Kulturarvet i de klassiska fiskebåtarna är påväg att försvinna. Nyligen har flera av dessa träbyggen fått gå sina öden till mötes. Nu varnar Sjöhistoriska för att de kvarvarande i gott skick är försvinnande få.
Nyheten om att de klassiska fiskebåtarna Carla, Britta och Sandö har skapat rubriker på västkusten. Tre båtar av stor kulturhistorisk vikt. Den sistnämnda sjönk nyligen vid kaj i Fredrikshamn under väntan på upphuggning.
– Det kräver väldigt mycket pengar, engagemang och kunnighet för att sköta de här gamla och ganska stora båtarna. Mycket ideellt arbete skall till och sådant sviktar ofta över tid vilket kan bli väldigt negativt, säger Lennart Bornmalm, engagerad inom båtbyggarhistorien och författare av flertalet böcker på ämnet till Tidningen Västsverige.
Många av de båtar som idag ses som typiska Bohusländska fiskefartyg är i själva verket importerade från Norge. Under 1900-talet importerades cirka 1 300 båtar av detta slag. Idag finns enligt Lennart Boholm en knapp handfull kvar.
Men det är inte bara han som har reagerat på förfallet av denna kulturskatt, nu varnar även Sjöhistoriska museet att de välbehållna k-märkta fiskebåtarna blir allt färre.
– Snart försvinner den länken till den sista generationens fiskefartyg i trä, säger Karolina Matts, intendent vid Sjöhistoriska museet.
Sandö som nu väntar på upphuggning där hon ligger sjunken vid kaj var 1948 Sveriges största fiskefartyg. Hon skänktes till Bohusläns museum och blev K-märkt 2011.
Men arbetet att hålla det klassiska fiskefartyget i skick har visat sig allt för kostsamt. Det minst kostsamma sättet hade varit att bygga tak över båten men pengarna räckte helt enkelt inte till.
Svårt att tro dina ögon? Då är du inte ensam. Searacer är utan tvekan en pryl som får de flesta på på Düsseldorfmässan att stanna upp, vrida på nacken och häpna.
Vad får man om man tar konceptet med en eldriven vattenskoter och förenar detta med en racerhoj? Få är nog de som kan ge svar på frågan men några som tror sig ha hittat en succéprodukt i denna korsning är det monegaskiska vattensportsföretaget Searider.
Under Boot Düsseldorf lanserade de vad som kom att bli en riktig blickfångare bland otaliga och ofta oskiljaktiga vattenleksaker. Men Searacer står onekligen ut i mängden.
Den eldrivna farkosten kommer i två olika varianter. Den så kallade Searacer som ställdes ut på mässan, närmast jämförbar med en sporthoj, och en Seacruiser vars utseende påminner om en klassisk Vespa. Modellen som hittills byggts, det vill säga den förstnämnda, är än så länge bara en protoyp men ska med sin motor på 33 kilowatt kunna nå strax över 40 knop. Batteripaketet håller då i uppemot 50 minuter beroende på acceleration, förarens vikt, och så vidare.
Allt som allt väger vattenhojen inte mer än 100 kilo!
Det är emellertid inte en helt billig vattenleksak. Vill man glida runt med denna i sjö och vik får man hosta upp 320 000 kronor, och det är innan moms har lagts på.
Seacruiser är byggd för att ge föraren högre stabilitet och når således inte riktigt samma hastigheter. Här får man istället nöja sig med knappa 30 knop på full gas. Däremot går den att få i färgerna röd, krämvit eller ljusblå.
Modell nummer tre är i designfas
En sporthoj och en vespa, men någonting tycks saknas. En motocross såklart! Inga renderingar har ännu visats ännu. Däremot har det någorlunda väntade namnet på produkten redan annonserats – Seacross.
Flytetygen byggs på en fabrik i Grekland och väntas vara redo för öppen testning under våren. Då lovar vi på Hamnen att återkomma med videor och på sikt kanske även ett test!
Boot Düsseldorf – 17 hallar, 1 500 utställare och ett oräkneligt antal båtar och båttillbehör. Världens största inomhusmässa för båtar är ett nöjesfält utan motstycke för båt- och sjöfolk. Hamnen är på plats och under första dagen har vi hittat toppar, dalar och potentiella stjärnskott.
Den som gästar Boot Düsseldorf och tänker att den ska hinna se allt lever sannolikt med vanföreställningar. Under en dag i mässhallarna går det snabbt att nå 20 000 på stegräknaren utan att äns tänka på det. Hittills har Hamnens utsända reportrar med nöd och näppe hunnit med tre hallar.
Så nu gäller det att rappa på.
Men under denna första dag har vi redan gjort ett antal betraktelser. På favoritlistan hittar vi tämligen otippat två uppblåsbara SUP-brädor. Den ena från Gunsails och den andra från Tiki. Båda utrustade med fäste för mastfot och fenor för att kunna byta användningsområde med en enkel påriggningsprocess. Hamnens Gustav Morin hade tillsammans vapendragaren, krönikören samt skrov- och seglingsexpert Jimmy Hellberg svårt att dölja sin upprymdhet över denna mångfacetterade vattenleksak.
– Ett perfekt exempel på där man har tänkt till. En sån här borde alla ha ombord. Superenkel att blåsa upp, förvara och ge sig ut med. ”Ha begäret” är stort, säger Jimmy Hellberg.
– Vi har dessutom hittat barnmodeller av samma produkt, för att inte tala om de segel med uppblåsbar rigg. En riktig vinnare i min bok, fyller Gustav Morin på.
Ett inslag om dessa brädor från de två upprymda reportrarna är att vänta under den närmsta tiden.
Toppar och dalar
Men det har också funnits dalar i de bådas upptäckter. Två ifrågasättningar har redan gjorts, den ena av Jeanneaus nya Sun Odyssey 35 och den andra av Dufours 44-fotare.
– Utan att avslöja allt för mycket har 35-fotaren några väldigt udda lösningar i sittbrunnen. Till det kommer och ett pentry ombord på Dufour 44:an som på två av layouterna är uppdelat mellan styr- och barbordsidan. Hur man tänkt där vet vi inte riktigt. Men mer om det i ett eget inslag.
Udda fåglar och mindre båtar
Medan Gustav och Jimmy lägger sin fulla fokus på segelbåtar letar Claes Olivecrona efter några av mässans mer egendomliga båtar. Ett riktigt fynd var båten med det passande namnet Haber 20 mini Reporter från polska Haber Yachts. Ett flytetyg hämtad ur en ingenjörs vildaste fantasier.
– Det är kanske inte mässans vackraste båt men nog är den rolig, och vilken rymd inuti. Jag har svårt att tro att den bara mäter sex meter mellan dess fyrkantiga stäv och den trubbiga aktern.
Undertecknad tycker att det går lite inflation i båtstorlek och att fler borde gå ner istället för upp. En båt jag haft mina ögon på under en längre tid kommer från den tyska tillverkaren Bente. Det rör sig mer specifikt om deras 28-fotare. En minst sagt vågad design men samtidigt med riktigt goda egenskaper för den som tycker att knappa 30-fot är helt tillräckligt. Vi får dock se om mina drömmar grusas efter att jag fått med mig vår expert Jimmy ombord.
Mycket att se fram emot
Det är många hallar att gå igenom, mycket att se, och många fler steg att ta. Några premiärer vi har ett se fram emot är bland annat X47:an från X-Yachts, kolfiberbygget Mayla GT med skrov från svenska Petestep, Hallberg-Rassys flaggskepp, Alukins svävande skrov, Arconas prisade 50-fotare och mycket, mycket mer.
”Mer än en efterföljare” – så beskriver Axopar sin nya 29-fotare. En båt vars föregångare satte trender i så gott som hela båtvärlden.
Tio år har gått sedan trendsättaren Axopar 28 lanserades. En båt som i mångt och mycket banat väg för ett nytt formspråk. Fyra år senare hade man sålt över 1 000 exemplar och det var dags för storsäljaren att få sig ett ansiktslyft.
Nu, ett decennium och flertalet utmärkelser senare inleder den finska tillverkaren med sitt ursprung i Aquador, XO och Paragon ett nytt kapitel.
Vilket bättre sätt att göra detta på än med en ny serie – en serie som fått namnet Axopar 29?
Avtäckningen av de två versionerna, en Cross Cabin och en Sun-Top, görs föga förvånande på världens största båtmässa Boot Düsseldorf nu i helgen.
Såhär beskriver Axopar själva sin nysatsning i ett pressmeddelande:
”Vi tog alla lärdomar från Axopar 28 som samlats under ett decennium och överförde dem till en helt ny typ av båt med den helt nya Axopar 29. Den är mer än en efterföljare, den är ett bevis på vår finska beslutsamhet och uthållighet – SISU –, för att fortsätta driva innovation och vårt löfte att fortsätta bygga ännu bättre båtar för våra kunder.”
Om man håller dessa löften återstår att se. Vi kan dock lova en närmre titt från lanseringen på Boot Düsseldorf inom kort.
Vad gör man när en Axopar 45 inte riktigt tillfredsställer? Skaffar sig en Brabus Shadow 1200 Black Ops såklart! Under Boot Düsseldorf lanserar specialtillverkaren en värsting bland värstingmodeller.
För den som inte är bekant med Brabus och dess marindivision är konceptet ganska enkelt. Ta värstingmodeller från stora namn inom bil- och sedermera båtindustrin för att ge dem det där lilla extra.
Det är precis vad Brabus Marine nu gjort med Axopar 45.
Namnet är likt båten något som är svårt att smyga med – Brabus Shadow 1200 Black Ops Signature Edition.
Modellen ska enligt tillverkaren själv kombinera prestanda med lyx och komfort. Såhär beskriver tillverkaren själva sitt senaste tillskott:
”Detta är onekligen den mest kapabla Brabus Shadow som någonsin byggts och når helt nya höjder av prestanda med den kombinerade kraften från tre 400 hk Mercury Racing 5.7l V10-motorer. Detta möjliggör topphastigheter på upp till 55 knop – en omatchad prestation inom 45-fots storleksområdet.”
Hamnen ber om att få återkomma med intryck och bilder från värstingen under lanseringen på Boot Düsseldorf.