I helgen slog Vision Marine Technologies och Shaun Torrente Racing inte ett utan två världsrekord inom loppet av tre timmar!
Över 100 knop, någorlunda tyst och helt eldrivet! Det åstadkom Vision Marine Technologies ihop med Shaun Torrente Racing på Ozarksjön i helgen. Se klippet från det sanslösa rekordet!
Det har bara gått knappt ett år har gått sedan de gjorde det sist. Men Vision Marine Technologies ihop med racingföraren Shaun Torrente Racing och svenska Mannerfelt design team var fast beslutsamma att slå sitt eget rekord på ett av världens mest kända muskelbåtsevent.
Under helgen i så kallade ”Shootout” på Ozarksjön i Missouri var det återigen dags för ett nytt fartrekord för en eldriven båt. Under fjolårets upplaga av Lake of the Ozarks Shootout lyckades man komma upp i hela 94 knop. En bedrift bara det. Men nog måste det ha känts någorlunda retfullt att inte nå upp över den tresiffriga gränsen.
Det lär i vart fall ha varit det tydliga målet inför årets fartarrangemang på den mytomspunna sjön i Missouri.
Två rekord på tre timmar
Sagt och gjort. Efter en första urladdning lyckades VS2 Katamaranen komma upp i 96,5 knop – ett nytt världsrekord men ändå inte riktigt uppe i de ack så åtråvärda 100 knopen. Men man kände vittring av att framgång och knappa tre timmar senare gled båten fram ännu en gång för att göra ett sista försök att nå målet.
Allt stämde och på mätinstrumenten inhyrda från USA:s powerboat-organisation stod det klart och tydligt att Shaun Torrente i sitt värstingbygge från Vision Marine Technologies kommit upp i 116 miles per hour. En hastighet motsvarande 100,8 knop!
Om det inte vore för helikoptern hade det sannolikt varit osedvanligt tyst när rekordet slogs.
Vad som väntar härnäst för fartdårarna Vision Marine och Shaun Torrente racing återstår att se, men att fler rekord står på agendan kan vi nog räkna blint med!
Den atlantiska blåfenade tonfisken har länge varit utrotningshotad men nu tycks beståndet vara bättre än på många år. Foto: Wikipedia
Under en lång tid var den utfiskad och direkt hotad. Men sedan ett par år tillbaka leker den atlantiska blåfenade tonfisken i Öresund. Experten Jens Peder Jeppesen har aldrig så många förr.
Larmen om utfiskad sill och torsk är något som de boende längs med Östersjön och Öresund fått vänja sig vid. Men nu kommer rapporter om en fisk som går stick i stäv med alla varsel om kraftigt försvagade bestånd.
Den atlantiska blåfenade tonfisken har nämligen hittat tillbaka till Öresund. Fisken som tidigare varit såväl sällsynt som utfiskad har sin högsäsong under sensommaren och enligt marinbiolog Jens Peder Jeppesen på Öresundsakvariet i Helsingör är de i år fler än någonsin.
– Det är mycket spektakulärt att se så många stora fiskar. Det är de stora tonfiskarna som kommer tillbaka till Öresund, på över 200 kilo upp till 500 kilo, säger Jens Peder Jeppesen till Nyhetsbyrån TT.
Men varför har de vandrat till just Öresund?
Enligt forskarna på Öresundsakvariet är bjässarna på jakt efter sill, makrill och näbbgädda. Tre arter som också dykt upp i stora antal under augusti. En ytterligare anledning kan vara ett minskat fisketryck i medelhavet.
Redan under 50- och 60-talet försvann den atlantiska blåfenade tonfisken från svenska vatten. Men under de senaste åren har fiskarna kommit tillbaka och nu i allt större stim. Man tror att den främsta orsaken till att de försvann var det storskaliga fisket som bedrevs i Östersjön.
Idag är det dock en annan historia. Fiskarten är fredad i såväl svenska som danska vatten och inget fiske får bedrivas efter den.
De stora fiskarna är dock inte här för att stanna. Vill man se de stora fiskarna jaga och leka vid ytan gäller det att passa på, inom ett par månader lär de nämligen ha vandrat vidare.
– För de som bor i Helsingborg och Helsingör har det blivit som en tradition att se tonfisken dansa, säger Jens Peder Jeppesen till TT.
En av båtarna som Malmöföretaget sagt sig kunna förmedla. En Sealine 390 Statesman som enligt företaget blivit stulen i Litauen. Foto: Larmtjänst
Under våren och sommaren har förmedlingsbedrägeri av båtar blivit allt vanligare. Ett Malmöföretag kontaktar båtförsäljare via Blocket med stora löften. En och en halv månad senare är båten borta och säljaren står utan pengar.
Det surrar till i telefonen. Någon kontaktar dig via Blocket om den båt du har tillsalu. De säger sig komma från ett företag som förmedlar båtar. Ni skriver ett avtal om att båten ska vara såld inom en viss tid, om båten inte skulle vara såld innan dess så köper förmedlaren båten för det uppskattade värdet.
Låter det lite för bra för att vara sant?
Under sommaren har denna typ av bedrägerier blivit allt vanligare. Senast en Sealine 390 Statesman men enligt Viktor Eklöf kan mörkertalet vara stort.
– Vi tror också att det finns många fall som inte når oss. Kanske vill mans sälja sin båt och annonsen har legat ute under en längre tid. Då någon av sig med ont uppsåt. Man blir utsatt för ett bedrägeri, står utan båt och pengar och i samband med det så gäller tyvärr inte heller försäkringen, säger Viktor Eklöf, utredare på Larmtjänst.
I flera av fallen som kommit till ytan under de senaste månaderna så rör det sig om ett förmedlingsföretag i Malmö. Efter avtalade 45 dagar har säljaren inte fått en krona och företaget går inte att få tag på. Istället påstår de att båten blivit stulen i Litauen.
Viktigt att polisanmäla
Om man misstänker sig ha blivit utsatt för ett liknande bedrägeri bör man genast polisanmäla händelsen.
– Det viktigaste att ta med sig i anmälan är båtens unika identitet i form av motor- eller skrovnummer, stöldskyddsmärkning eller liknande, säger Viktor Eklöf.
Hur kan man förebygga att bli utsatt för bedrägeri som detta?
– Det bästa är att ta kontakt med branschorganisationen Sweboat. Där kan man få svar huruvida återförsäljaren eller förmedlaren är registrerad som ett medlemsföretag eller inte, säger Viktor Eklöf.
Spinnakersegling under en av Trälhavets Båtklubbs onsdagskappseglingar. Foto: Rickard Rydell
På Trälhavets Båtklubb är onsdagsseglingarna en succé. Genom att göra kappsegling enkelt har deltagarantalet skjutit i höjden. Med appen Klubbsegling öppnar man nu för fler klubbar att pröva samma vinnande koncept.
Många är de klubbar som upplevt ett stadigt minskande av deltagare på sina tisdag-, onsdags-, eller torsdagskappseglingar. Ett välkommet avbrott i vardagen för vissa. Ett omständigt stressmoment för andra.
Men på Trälhavets Båtklubb i Åkersberga har man hittat ett riktig framgångskoncept. Sedan ett antal år tillbaka har deltagandet bara ökat och istället för krångliga anmälningsprocesser har man fokuserat på enkelhet.
– Deltagandet har stigit sedan 2018 och troligtvis har den gjort det tack vare enkelheten. Vi jobbade med en Facebook-grupp som kommunikationskanal där information gick ut och utan föranmälningar. Istället gick det ut ett inlägg på varje onsdagsförmiddag med vilken bana som gällde när väl starten gick på kvällskvisten, säger Mikael Holmström som är ordförande i TBK kappseglingssektion.
Uppemot 50 deltagande båtar – varje vecka
På onsdagskvällarna är det snarare regel än undantag att uppemot 50 båtar dyker upp på startlinjen. Där blandas allt från Expresser till trimaraner och 45-fotare. Alla startande tar sin egen tid och har fram tills i år rapporterat in via Facebook-gruppen.
Valet att köra med eller utan undanvindssegel är inget som behöver göras i förväg det heller. Blåser det för mycket får spinnakern stanna i säcken.
– Vi tror att allt detta är en del av enkelheten som gör att det är mer välkomnande för seglare av alla erfarenhetsgrader. På så sätt försöker vi plocka in hela spektrat för att alla ska känna sig välkomna, säger Mikael Holmström.
Trälhavets Båtklubb har dessutom skaffat sig ett rykte som en klubb för alla med sug efter kappsegling.
– En annan faktor som bidragit är att vi aktivt propagerat för att båtar från andra klubbar ska få vara med och kappsegla. Vissa klubbar tillåter bara medlemmar att vara med medan vi varit otroligt öppna vilket i sin tur gynnat deltagarantalet, säger Johan Skåntorp.
Teknikens under
Att segla onsdagskappseglingar innefattar dock mer än bara segling. De ökade antalet deltagare har också medfört en hel del administration. Efter kappseglingarna behövde Mikael Holmström sitta och leta igenom kommentarsfält, mejlkorgar och sms för att sammanställa alla tider, ofta långt in på kvällskvisten. Innan honom drog Joakim Bergkvist, seglingsledare för onsdagsseglingarna, samma tunga lass vecka efter vecka.
Det var tills att Johan Skåntorp fick en idé.
– Min erfarenhet är från seglingen och från de behov som finns. Jag har länge känt att det funnits behov att förenkla, säger Johan Skåntorp.
Resultatet blev appen Klubbsegling. Målet med utvecklingen har varit att göra det ännu enklare och under våren och sommarens kappseglingar har den testats skarpt under Trälhavets onsdags- och klubbkappseglingar.
– Vi arbetat fram något som vi tror ska fungera bra för seglarna och fått positiva reaktioner i klubben.
Och enklare har det blivit. Mikaels långa kvällarna med att leta reda på sms, mejl och Facebook-kommentarer är nu över.
Istället görs allt automagiskt via den nyutvecklade appen.
– Efter det första skarpa testet i våras slängde jag iväg ett sms till Mikael och frågade om han sluppit all administration. I svar fick jag en bild på honom med en öl i handen, säger Johan och skrattar till.
Uppdateras med nya funktioner
Nu tittar man på mjöligheten att lägga till funktioner för jaktstart, banbeskrivningar och automatisk målgång. Det senaste tillskottet har varit att separera klubbar från varandra. På så sätt blir appen tillgänglig för fler som vill prova på Trälhavets vinnande koncept.
– Jag skrev till några klubbar tidigare i veckan och en del har redan hört av sig med förfrågningar om de kan använda appen vid sina arrangemang.
Svitzer har släppt en första skissbild på båten som byggs och designas i samarbete med marinarktitektbolaget Robert Allan Ltd.
Redan 2025 kan en hybridelektrisk bogserbåt trafikera Göteborgs Hamn. Med metanolbränsleceller ska den bidra till hamnens gröna omställning.
Att konstruera en bogserbåt som drivs på annat än konventionella fossilbränslen och samtidigt håller samma prestanda är ingen lätt uppgift. Men inom ett par år kan världens första hybridelektriska bogserbåt med grön metanol i tanken bli en del av Svitzers flotta i Göteborg.
Under de senaste åren har rederiet gjort studier för att undersöka om konceptet varit möjligt med de tuffa driftskrav som en bogserbåt har. Dessa studier har visat goda resultat och nu går projektet in i nästa steg där en mer utarbetad design ska tas fram.
Enligt rederiets beräkningar ska den gröna metanolen spara in cirka 1 300 ton i koldioxidutsläpp. Detta jämfört mot en jämförbar bogserbåt med samma dimensioner i Svitzers flotta.
Göteborgs Hamn har stora ambitioner i sitt klimat- och miljöarbete. Bolaget vill bli den ledande hubben för såväl bunkring som lagring av metanol i norra Europa.
– Svitzer har levererat säkra och effektiva bogseringstjänster till kunder i Göteborgs hamn i årtionden. Hamnens erfarenhet och position som en framväxande metanolbunkerhub, tillsammans med vårt långvariga samarbete och relation, gör Göteborgs hamn till en självklar plats för oss att ta i bruk det här världsunika fartyget, skriver Mathias Jonasson, vd för Svitzer i Skandinavien och Tyskland i ett pressmeddelande.
Framdrivningen av bogserbåten bygger på ett system med metanolbränsleceller och batterier. Detta ger bogserbåten längre uthållighet och färre begränsningar än ett helt batteridrivet fartyg. Metanolbaserade generatorer ombord kommer att kunna ge kraft utan att använda en alternativ bränslekälla.
– Omställningen till mer hållbara bränslen som grön metanol av yttersta vikt. Här i Göteborgs hamn ser vi fram emot att välkomna den här banbrytande bogserbåten när den tas i bruk under 2025, säger Göran Eriksson, VD för Göteborgs Hamn AB.
Efter goda resultat med förarbevis för vattenskoter vill Sjöpolisen nu se att ett liknande kort införs även för fritidsbåtar.
Lagstiftningen om förarbevis har fått effekt i kampen mot buskörning med vattenskotrar. Det menar i alla fall Sjöpolisen. Nu vill de se liknande regler för vanliga fritidsbåtar.
Under de senaste åren har det pågått en utredning om hur man ska få bukt med buskörningen av vattenskotrar. Ett ämne som engagerar åt flera olika håll.
I en intervju med Sveriges Television menar sjöpolisen Johan Skogfeldt att de nya reglerna fått effekt. Han frågar sig också varför motsvarade regler inte finns för vanliga fritidsbåtar.
– Du kan köra ribbåt som väger två ton i 60 knop utan något slags förarbevis och oaktat vilken ålder du har. Men du måste vara 15 år och ha ett förarbevis för att få köra vattenskoter. Där lirar kanske inte riktigt lagstiftningen med det reella. Men vi får se vad lagstiftarna kommer dram till framöver, säger Johan Skogfeldt till SVT Nyheter.
I mitten av juni berättade vi på Hamnen.se om hur utredningen kring vattenskotrarnas användning och lagarna som omger dem kommit fram till att bland annat slopa vattenskoterförordningen.
– I år har vi inte rapporterat mer än en handfull som framfört vattenskoter utan förarbevis, säger Johan Skogfeldt.
Efter att pandemieffekten med hemester i skärgården klingat av har försäljningen gjort detsamma. Ännu en anledning som skulle kunna förklara det minskade buskörandet utöver bara införandet av vattenskoterkortet.
När ett eventuellt förarbevis för fritidsbåtar skulle kunna införas är dock än oklart.
Fotnot: Johan Skogfeldt säger att man får köra ribbåt som väger två ton i 60 knop. Detta är snarare ett exempel än en riktlinje om vad som är tillåtet.
”Nog är stockholmare sörlänningar de med” kanske du tänker. Men nere i söder brukar allt över Hallandsåsen betraktas som Norrland. Men med det sagt – även ”Norrland” har sin charm.
Det är med skräckblandad förtjusning som jag och min hustru nyss tagit vårt pick och pack från Lund där vi tillbringat vår studenttid för att flytta till Sveriges kanske enda storstad – Stockholm.
Höghus, bilar och folk överallt – men även båtar i mängder.
Som bördig från Blekinge med närmre åtta år i Skåne skulle jag ljuga om jag sagt att mitt stockholmsförakt bara är en fasad.
Men vad gör man inte för ett drömjobb?
Nu när vi har det ur vägen så är detta inte en krönika i motstånd mot huvudstaden. Det är snarare en motvillig hyllning.
En välförtjänt paus
Efter flera dagars målning, slipning och sedermera inoljning av tunnslitet parkettgolv tyckte jag och min far att vi var välförtjänta av en paus. Vi tog oss då till Pålsundet för en båttur jag sent ska glömma. Där väntade hans kusin som renoverat ett gammalt Petterssonbygge. Eje – som båten heter – är en symfoni i lack, fernissa och förkromade ventiler enligt konstens alla regler.
Runtomkring oss ligger klassiker som jag visserligen sett på bild men bara kunnat hoppas få se i verkligheten. Jag talar om båtar som M/Y Parbleu, Raket för att inte tala om Loris – tändstickskungens värstingbåt.
Vi kliver ombord och glider ut från Pålsundet, tar oss under Liljeholmsbron och åker in i Årstaviken. Tänk att befinna sig i landets största stad och vara såhär omgiven av grönska? Det är faktiskt snudd på fantastiskt.
Efter en matbit på en sjönära krog började det skymma. Stockholm badade i ett oerage-rosa sken. I kvällssolen plockar hela uteserveringen fram sina telefoner och tar bilder där Eje ligger i förgrund och himlen där bakom.
Sightseeing som aldrig förr
Vi åker vidare ut under Danviksbron, en plats med stort kulturellt värde. Det var nämligen just där som Maxi 909:an Friendship från klassikern SOS – En Segelsällskapsresa blev ofrivilligt lyft ur böljan.
När vi går över fjärden söder om Djurgården går solen ner. Lamporna från Gröna Lunds attraktioner speglas i fjärden och förvandlas till en fyrverkerishow innan vi försvinner in i Djurgårdskanalen. Där är vi under en kort stund omhuldade i grönska. Allt som hörs är surret från bensinmotorn och det stilla sorlet när Ejes avlånga skrov skär vattnet som en kniv genom smör på en varm sommardag.
Hade det varit bättre med en elmotor? Vissa kanske hävdar det, jag vet faktiskt inte.
Vi kommer ut i Nybroviken och befinner oss plötsligt mitt i tidigare nämnda fyrverkerishow innan vi sätter kursen mot Danviksbron, Årstaviken, Liljeholmsbron och tillslut Pålsundet.
Alla kan ha fel
Nog har jag alltid vetat att Stockholm är vackert. Som ett Karlskrona fast bra mycket större. Trots detta har jag alltid fnyst mot förslaget att en dag flytta hit. En sak kan jag dock säga:
Även de med ett starkt Stockholmsförakt kan falla för stan – om man bara ser den från sjön.
P.s. Veteranbåten Eje är något ni förhoppningsvis får läsa mer om inom en snar framtid.
Dags att lägga ut efter en bit mat i Hammarby Sjöstad.
Även den mest karusellrädda kan njuta av Gröna Lunds sprakande ljusshow nattetid.
Ombord finns tidstypiska serviser, flaskor och andra pinaler som transporterar en tillbaka till 1920-talet.
Tillbaka i Pålsundet efter drygt 16 sjömil runt Stockholms innerstad.
Många kanske förvillas över att Petter seglar med barn och sin far men ombord är det som vilken kappsegling som helst med full fokus på att vinna. Foto: Dan Ljungsvik
Tillsammans med far och barn tog Petter Gustafsson hem totalsegern i Tjörn Runt. Av 200 båtar var kanotjakten Olga först när tiderna räknats om – med 18 minuter.
Antalet Tjörn Runt har blivit många för Petter Gustafsson. Enligt hans egen uppskattningar har det blivit någonstans mellan 10 och 15 omgångar i den anrika kappseglingen på västkusten. Båtarna och besättning har varierat genom åren men denna gången gav han sig ut i kanotjakten Olga tillsammans med far och barn.
Receptet till vinsten? Segla som planerat och segla enkelt.
– Vi svävade inte iväg på konstiga vägval, körde enligt vår plan och allt klaffade. I och med handikappsystemet är vissa är gynnande en dag och andra en annan. Men med det sagt så gjorde vi nog den bästa seglingen vi gjort tillsammans och placerade oss så bra som vi kunnat, säger Petter Gustafsson.
Planering, planering, och mer planering
Tidigare under sommaren hade Petter seglat samma sträcka. Då fick han känsla för hur vindarna låg och när väl tävlingsdagen kom var vinden precis som de hoppats på.
Man skulle kunna tro att deltagande i Tjörn Runt tillsammans med familjen sittandes i en kanotjakt är mest för trevlighetens skulle. Då tror man dock fel. Skrovet var tvättat, båten tömd på onödig vikt och allt var maxat.
Men nog kom vinsten lite som en chock ändå.
– Nu när vi kan se på det lite nyktert efteråt så vet vi att vi gjort helt rätt i seglingen. Tävlar man är målet alltid att vinna. Har kappseglat med jollar. Tjörn runt är stort och tanken att vinna är inte särskilt långt gången även om fokus ligger där. Tidigare har jag kommit nia som bäst men det är klart att chocken kommer ändå. Det är många båtar och många duktiga seglare, säger Petter Gustafsson och fortsätter:
– Man kan tro att det är många team som är mer seriösa än vad vi är men faktum är att vi ger allt. Barnen har egna roller där den minsta får sitta i lä och kolla efter styrbordsbåtar.
Hur kommer det sig att ni gör det i en kanotjakt när startlinjen svärmar av kolfiberbyggen och moderna racerbåtar?
– Farsan köpte båten 1977 och har dessutom ritat en del kanoter och även byggt flera. Roten i vår segling är helt enkelt kanoter. Visst är det ovanligt men det är vad vi har med oss i grunden men på ett sätt tycker vi att det är en vanlig segelbåt. Bara något mindre och äldre men trygg för oss och därmed det naturliga valet, säger Petter Gustafsson.
Foto: Dan Ljungsvik
Foto: Dan Ljungsvik
Foto: Dan Ljungsvik
Foto: Dan Ljungsvik
Foto: Dan Ljungsvik
Foto: Dan Ljungsvik
Förutom Petters kanotjakt var det flera moderna byggen med i matchen.
Moderna racerbyggen på startlinjen
Vinsten kom dessutom storstilt. Med ett glapp på nästan 20 minuter till nästa båt efter att tiderna räknats om bör nämligen kallas just storstilt. Andraplatsen kneps av Open 7.50:an Blur V skeppad av Peter Gustafsson. En bra mycket mer modern båt som som det välkända seglingslaget gör en nysatsning med. Deras berättelse från Tjörn Runt 2023 går att läsa om på Blurs egna hemsida.
Men bland de deltagande fanns även den splitternya MAT 1120:an Karukera och snabbseglare såsom Melges 32 och moderna X-båtar.
SSRS beställer båtar för mångmiljonbelopp efter rekordstora donationer.
Rekorddonationer till Sjöräddningssällskapet har gett rekordorder på räddningsbåtar. Totalt ska 13 nya båtar byggas med en prislapp på över 100 miljoner kronor.
Under den senaste tiden har Sjöräddningssällskapet fått donationer i miljonklass. Aldrig tidigare har den frivilliga räddnignskåren fått liknande bidrag. Bidrag som sträcker sig över 100 000 000 kronor.
Pengarna går rakt in i verksamheten och totalt planerar man att köpa in hela 13 nya båtar.
– Vi har fått in ett jättestort antal donationer på nya båtar vilket är unikt för sjöräddningsällskapets historia att vi har så många donationer på en och samma gång, säger Jonas Carlsson, nybyggnadsansvarig på SSRS till Sveriges Radio.
De flesta donationerna kommer från privatpersoner medan några få är pengar som testamenterats. Gemensamt för alla donationer är att man från Sjöräddningsällskapets sida är enormt tacksam för stödet som visas och ges.
– Man fattar egentligen inte riktigt grejen. Helt plötsligt står man där och ska leverarea en massa båtar vilket är fantastiskt roligt, säger Jonas Carlsson.
Båtarna kommer att utgå från så gott som hela landet. Från Östersjön till Västkusten och Vänern. Planen är att den första av de nya båtarna ska komma i sjön efter årsskiftet.
Flera av de båtar som ska byggas är de så kallade K9 och har beskrivits som den nya generationen av räddningsbåtar. Ledordet i bygget av dessa har varit ”lätt”. De ska vara lättkörda, lättmanövrerade och vara lätta. På så vis ska man kunna öka medelfarten, minska insatstider och i slutändan spara bränsle. Samma båtar kommer dessutom att komma förberedda för hybriddrivlina när laddstrukturen för eldrift tillåter.
Båtarna är framtagna i samråd mellan Sjöräddningssällskapet och marinarkitekten Birger Kullmann. Speciellt framtagna för att klara tuffa utmaningar till sjöss.
Byggs gör de hos Swedship i Hunnebostrand. Ordern är den i särklass största som varvet tagit emot under många år.
När andra surrade fast utemöbler, kollade förtöjningar och stängde sina fönster tog Per Pertoft bräda och drake för att ge sig ut i blåsten.
Förutom översvämmade husgrunder, fallna träd och haverier till sjöss lämnade ovädret Hans även ett svenskt rekord efter sig. De starka vindarna gav drömförhållanden för den svenska kitesurfaren Per Pertoft.
För ängelholmskillen Per Pertoft bakom Kitesurf Sweden blev ovädret Hans den perfekta stormen. Medan andra höll sig inne, surrade fast utemöbler och kollade förtöjningarna en gång extra gav sig Per ut i blåsten.
Men vad som väntade kunde han knappt föreställa sig.
– Jag gick för 23 meter, då hade jag blivit topp 10 i Sverige. Det blev lite högre än så, säger Per Pertoft till Helsingborgs Dagblad.
I vanliga fall mäter hans hopp runt 12 meter och det – numer slagna – svenska rekordet låg på 27,1. Men när landningen satt insåg han att det han precis gjort var något alldeles speciellt.
Han sneglade mot höjdmätaren han inte burit på över ett och ett halvt år för att upptäcka att han blivit den nya rekordhållaren.
– Dagen innan hade jag hoppat personligt rekord, 20 meter, och därför kände jag ingen press att hoppa högt igen. Men direkt på tredje försöket kände jag att jag lyfte rejält och fick bra vindbyar med mig, säger Per Pertoft och fortsätter.
– Jag blev faktiskt lite rädd i början, men sedan kände jag att jag hade kontroll. Landningen blev lite läskig – jag hade ganska lite vatten kvar framför mig.
Nästa mål blir att komma över 30 meter, men när det kan ske vill han ännu inte säga.
– Jag har verkligen känt stora framsteg de senaste dagarna och vill testa att nå över 30 meter någon gång. Det hade varit grymt roligt, jagar man verkligen sådana här stormar är det definitivt möjligt, säger Per till Helsingborgs Dagblad.
