För den som någonsin tvivlat – AC40:orna är ingen barnlek att segla. I ett klipp på sociala medier delar det italienska America’s Cup-syndikatet med sig av sitt ungdomslags första pitch pole. Tack och lov så kom ingen till skada. Se klippet!
Medan många sitter på kammaren och väntar på att de slutgiltiga modellerna av America’s Cup ska släppas är det knappast idel verksamhet i lagen som ska segla dem. För den som missat det så bjuder det 37:e America’s Cup dessutom på mer segling än någonsin förr. Inte minst tack vare alla de dam- och ungdomslag som kommer att visa upp sina färdigheter när cirkusen kommer till Barcelona efter sommaren.
Men inte behöver man vänta för att få se spektakulär segling? I slutet av fjolåret kunde man ta del av förregattorna som seglades i Villanova I La Geltrú och Jeddah. Även innan nästa segling i Barcelona följt av Louis Vuitton Cup i slutet av augusti sträckandes hela vägen fram till oktober finns det mycket att se.
Inte minst alla träningsvideor från de stora syndikaten och deras ungdomslag som nu börjar ge sig ut för att testa vingarna på AC40:orna.
En sådan video landade nyligen från det italienska syndikatet Luna Rossa Prada Pirelli. I klippet blir det snabbt tydligt att det är allt annat en barnlek att segla dessa foilande entypsbåtar. Även för rutinerade och världsledande seglare
I klippet ser man hur ungdomslaget råkar ut för sin första så kallade pitch pole och okontrollerat står på näsan.
Med det sagt lär det inte vara den sista som varken de italienska ungdomarna eller de andra lagen, inkluderande det svenska, råkar ut för. Som tur väl var kom ingen till skada vid näsdyket.
Den ensamme världsom- tillika havskappseglaren Ronnie Simpson har räddats i nådan tid under Global Solo Challenge. Med bara timmar kvar till ett stort lågtryck på södra Atlanten är amerikanen säker ombord på ett bulkfartyg. Hans hem – Open 50:an Sparrow – har nu lämnats för att driva.
Det var under natten till måndag som nyheten om amerikanaren Ronnie Simpsons missöde ombord på Open 50:an Sparrow sponsrad av Shipyard Brewing kom. Cirka 650 sjömil sydost om Buenos Aires knäcktes masten ombord på båten som den ensamme världsomseglaren kallat för hem under de senaste 130 dygnen.
Redan vid rigghaveriet tog den erfarene seglaren, med många havskappseglingar under bältet, det tuffa beslutet att bli räddad och lämna båten. Sedan dess har han varit i löpande kontakt med kustbevakning och för att kunna möta upp ett frakt- eller räddningsfartyg.
Men tiden har varit knapp.
Med haltande fart in mot land har den före detta amerikanska marinkårssoldaten försökt skapa så stort avstånd till det lågtrycksområde som flera av de andra deltagande båtarna i Global Solo Challange snart ska komma att möta. En storm som förväntas dra upp vågor på uppemot åtta meter med mycket hårda vindar.
Räddad av taiwanesiskt bulkfartyg
Med den närmande stormen var räddningen inte en minut för sen. Att i svår hävsjö försöka plocka upp Simpson på ett större fartyg skulle kunna förenas med livsfara. Men det var då den taiwanesiska bulkfraktaren Sakizaya Youth kom till undsättning.
Under natten till tisdag kunde tävlingskansliet från Global Solo Challenge meddela att Ronnie Simpson undsatts från sin sargade båt innan stormen slagit till. Men båten gick dessvärre inte att rädda.
Open 50:an Sparrow fick således lämnas för att driva.
De kvarvarande seglarna går att följa via en tracker på Global Solo Challenge hemsida.
Som hämtad ur Hollywood – M/Y Larimar är en medelhavsglidare av rang. Nyligen såldes hon för dryga 20 miljoner kronor. Vi tar rygg på mäklarna från Northorp & Johnson för en tur ombord!
Definitivt inte vad man skulle kunna kalla för en bjässe. Nej M/Y Larimar från turkiska Yener Yat slår med sina dryga 24 meter inga rekord på lyxjaktsmarknaden.
Men vad hon saknar i storlek gör hon med råge upp för på andra plan. Det tordes även hennes nyblivna ägare ha tyckt efter att ha betalt strax över 20 miljoner kronor för denna lunkande skönhet.
Vid första anblick är det lätt och tro att Larimar är sprungen från ett glatt 60-tal med glamourösa filstjärnor skridandes fram på däck. Men skenet kan bedra. I själva verket är hon byggd så sent som 2011. Trots detta valde man vid konstruktionen att vara sann gentemot äldre hantverkskunskaper och såväl spant som knän och bordläggning gjordes i trä.
Vi tar rygg på mäklarna från Northorp & Johnson för en tur ombord.
Mahogny när det är som allra bäst
Interiören är smakfullt framsnidad i ädla träslag och de rundade hörnen på salongssoffan samt rutorna ut mot skarndäcket ger en blänkare mot en era då ”art deco” var sättet att inreda på – så länge västen var tillräckligt trång.
För en färd i medelhavet tar Larimar med sig sex gäster fördelade på tre hytter, hon slår det vill säga inte några rekord här heller. Men å andra sidan lär hon kunna komma bra mycket närmre strandkanten än resten av lyxklientelet. Med sina 1,7 meter i djupgående slipper hon ankra på djupare vatten och kan således komma tätt inpå land.
I maskinrummet sitter två dieslar signerade Scania på 300 hästkrafter vardera. Tillsammans ger dessa en toppfart på 13 knop men den optimala hastigheten ligger snarare runt 11. Då kan man från salongen bakom flybridge ta in de ljuva vyerna från Saint-Tropez, Sardinien eller Split.
Det bästa med båtlivet är dess frihet. Men under frihet kommer ansvar. En del i detta är att utbilda sig för att bli den bästa båtmänniskan man själv kan bli. I en ny satsning gör båtdelningstjänsten Skipperi därför sin utbildningsplattform fri för vem som helst att använda.
Över två miljoner svenskar vistas i en fritidsbåt årligen. En siffra som båtdelningstjänsten Skipperi hoppas kunna få upp avsevärt genom att sänka tröskeln för att ta steget in i båtlivet. Som betalande prenumerant på tjänsten har du sedan tidigare förutom båtflottan också kunnat ta del av en utbildningsplattform som lär ut grunderna inom båtlivet. En utbildningsplattform som nu släpps fri för vem som helst att använda.
– Vi finns till för att göra båtlivet tillgängligt för fler. Vi ser att ovana och osäkerhet är två stora trösklar för många som vill ta steget, man tror att båtlivet är krångligt och ouppnåeligt. Genom att ta bort kostnaden för utbildningen filar vi ner den tröskeln vilket i slutändan förhoppningsvis leder till att fler får möjligheten att upptäcka och njuta av båtlivet, skriver Axel Nordman, vd för Skipperi i ett pressmeddelande.
Utbildningen är helt onlinebaserad och består av fler än 30 lektioner om allt från navigation och väjningsregler till båthantering. Efter kursen får samtliga deltagare chans att visa prov på sina nyvunna kunskaper i ett teoretiskt prov.
Kan ge fler kvinnor självförtroendet att kasta loss
Av dessa tidigare nämnda två miljoner svenskar är lejonparten män. Men med en utbildning hoppas Skipperi kunna inspirera och göra allt fler kvinnor redo att kasta loss.
– Vi träffar varje år jättemånga människor som vill komma i gång med båtlivet och här ser vi ofta en stor skillnad. Även om kunskapsnivån och erfarenheten är densamma så undervärderar många kvinnor sig själva. De vill därför gärna ta en utbildning först.
I fredags eftermiddag kom beskedet att Försvarsmakten säger nej till en havbaserad vindkraftspark åtta sjömil utanför Piteå. Parken skulle vara stor nog att försörja 2,5 miljoner hushåll. Nu kan projektet i Bottenviken grusas.
Planen var att bygga 120 vindturbiner som sträckte sig 350 meter upp var och en. Tillsammans skulle de kunna generera 12 terrawattimmar under ett års tid eller i mer kvantifierbara termer – försörja 2,5 miljoner hushåll med el.
Byggandet skulle vara ett stort steg framåt i de stora industriföretagen LKAB och SSAB:s arbete mot klimatneutralitet. Men projektet med namnet Bores Krona får nu nej från Försvarsmakten.
Men detta stoppar inte Svea Vind Offshore som driver projektet från att gå vidare.
– Jag tänker att det är vanligt att Försvarsmakten ger den här typen av besked i sina tidiga remissvar om havsbaserad vindkraft, säger Barbro Grebacken, projektledare för parken, till Dagens Nyheter.
Grebacken gör det tydligt att man har för avsikt att ändå lämna in sin ansökan till Mark- och miljödomstolen.
En het fråga även bland båtorganisationer
I slutet av förra året samlades flera svenska båt- och båtlivsorganisationer för att gå hårt emot Havs- och Vattenmyndighetens förslag om ändrade havsplaner. Planer som framför allt berörde planeringen av framtida bavsbaserad vindkraft.
Oragnisationerna Svenska Båtunionen, Seglarförbundet, Kryssarklubben; Sweboat och riksföreningen Gästhamnar Sverige uttryckte i gemensamt remisssvar kritik mot hur de ändrade havsplanerna skulle kunna komma att påverka fritidsbåtslivet i Sverige.
– Vi är positiva till utbyggnaden av fossilfri energiutvinning såsom havsbaserad vindkraft. Men vill att fritidsbåtslivet och dess sjösäkerhetsbehov tas med i planerna och att konsekvenser för fritidsbåtslivet utreds ordentligt, skrev organisationerna i sitt remissvar.
Nämdöskärgården föreslås bli Sveriges 31:a nationalpark och landets andra så kallade marina nationalpark. Nu kan vem som helst lämna synpunkter på förslaget hos Naturvårdsverket.
Nyheten om att Nämdöskärgården i Värmdö kommun skulle kunna bli Sveriges nästa nationalpark kom redan i slutet av november ifjol.
– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger.
Det är inte första gången som denna del av Stockholms skärgård föreslås bli en del av landets med värdefulla naturområden. Redan 2016 lämnades en motion om att instifta Nämdöskärgården som en nationalpark.
Om förslaget skulle gå igenom betyder det att en areal på cirka 31 900 hektar, varav 97 procent av denna yta är vatten, får ett utökat skydd.
Förslaget har tagits fram i samråd mellan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. Snart går processen in i ett nytt skeende. Men innan dess vill man ha in så många synpunkter på förslaget som det bara går.
– Det är bra att vi nu kan presentera ett samlat förslag. Att få in synpunkter är en milstolpe i bildandeprocessen och ett viktigt steg i att kunna lämna in ett väl förankrat förslag till regeringen, säger Sandra Wennberg, projektledare på Naturvårdsverket.
Vem som helst kan nu få lämna sin syn på förslaget och påverka hur Sveriges potentiellt nästa nationalpark kan komma att utformas.
Vi gästar båtmässan i Helsingfors för att spana in det senaste från de stora nordiska båttillverkarna. Med över 100 modeller på mässgolvet är det mycket att se och än mer att göra för Hamnens utsända reportrar.
Vinter- och vårsäsong i båtbranschen är synonymt med mängder av mässbesök. För ett par veckor sedan gästade vi världens största båtmässa i Düsseldorf, förra helgen slog vi en lov till västkusten och Göteborg och nu i helgen väntar nästa mässa i Helsingfors.
Med över 100 modeller som ställs ut på mässgolvet och ett tiotal världsnyheter finns det mycket att se i montrarna. Föga förvånande är den finska båtmarknaden klart överrepresenterad då över hälften av alla motorbåtar som ställs ut kommer från inhemska varumärken.
Bland premiärerna hittar vi Alukin C 770, AMT 165 R och RF, Anytec 868 CAB och Axopar 29 Cross Cabin.
Vad står i fokus för besöket?
– Vi har några modeller att sopa upp som vi inte hann med i Tyskland. Bland dessa är jag riktigt taggad på att se Saxdors nya 400-serie. Men också Axopars 29 som följer upp den oerhört framgångsrika 28:an. Axopar 28 har vi för övrigt nyligen testat i senaste (sista) version, säger Gustav Morin.
Man skulle alltså kunna säga att motorbåtar står i fokus?
– Ja men vi ska nog kunna hitta andra spännande saker också, det brukar bli så vid ett mässbesök och det är lite det som är charmen. Man har en idé över vad man vill se men ofta så hittar man något som fascinerar än mer!
Mer än bara båtar
När mässan slår upp sina portar klockan 11 på fredagen har man annonserat om ett stort finländskt båtprojekt som ska komma att sjösättas. Oklart vad än så länge men Hamnen l’är återkomma till det. Till det utlovas paneldiskussioner och intervjuer med allt från representanter från den finska båtindustrin till äventyrare som Jari Saario som korsat Atlanten två gånger i roddbåt.
Mässan gästas också av Juho Karuh, offpiståkaren som gjort Youtube-succé med kanalen Alluring Arctic Sailing där han delar med sig av sitt seglingsliv i Arktis. På mässan kommer han att redogöra för sina stora planer att segla från Alska till Grönland genom den beryktade Nordvästpassagen.
– Om vi kan få till ett snack med Juho så vore det otroligt roligt, säger Gustav Morin.
Likt mässan i Düsseldorf har man i Helsingfors anammat konceptet med inomhusbassäng. Här ges besökare möjlighet att prova allt från dykning till flugfiske och under nästkommande helg arrangeras till och med de finska mästerskapen i Inomhus-SUP.
En historisk dag i havskappsegling. Efter 18 dagar på Södra Oceanen blev Charles Caudrelier historisk som den första någonsin att runda Kap Horn i en foilande maxitrimaran. Nu väntar upploppet över Atlanten för den överlägsna fransosen.
Strax efter klockan 18 svensk tid under tisdagen inträffade något historiskt. För första gången någonsin rundade en foilande maxitrimaran det mytomspunna Kap Horn. Föga förvånande var det Charles Caudrelier som blev först med att göra detta i den extrema världsomseglingen Arkea Ultim Challenge.
Rundningen sker efter 18 dagar på Södra Oceanen och blir Caudrelier fjärde rundning i ordningen. Dock den första han gör på egen hand.
– För mig representerar denna udde så mycket. Det är min fjärde men denna är historisk! För mig, för båten, för Gitana Team men också för seglingen som sport. 2017 lanserade de denna revolutionerande båt. Nu har visionen realiserats och vi leder flottan runt Kap Horn, säger Charles Caudrelier.
Här kan du se Caudreliers rundning från luften.
En övertygande ledning
Med cirka 7 000 återstående sjömil, åtminstone i teorin, kommer fransmannen dundra över Atlanten för att slutligen gå i mål i Brest. Det är visserligen en lång väg kvar till målgången men det ska samtidigt sägas att Caudrelier nu leder med cirka 2 400 sjömil. Med andra ord befinner sig närmsta deltagare vid skrivande stund (20.00 onsdag 7 februari) runt det som brukar kallas Point Nemo. Den plats på jorden där seglarna är närmre den internationella rymdstationen ISS än någon annan på planeten.
– Det är fortfarande en lång väg kvar, men även om jag inte vinner loppet, kommer jag att ha lett runt Kap Horn och det är viktigt. Det är ingraverat i mitt minne. Det är en viktig etapp, men vi har fortfarande arbete framför oss. Min båt är i gott skick. Den är inte perfekt, men jag har en båt som nästan kan segla vid sin fulla potential. Mitt mål nu är att kontrollera det ledande försprånget och slutföra banan. Jag kan vinna. Jag vet att jag kan och de andra vet det också.
Utmanande dagar framför sig
Nu väntar några dagar innan Charles Caudrelier fångar passadvindarna. Enligt Caudreliers egna beräkningar borde han nå dessa i början av nästa vecka.
– Målet är att få båten att gå så snabbt som möjligt i passadvinden, eftersom det fortfarande finns en stark bris och några övergångar. Dock har vi ett massivt försprång och jag ska försöka hantera det.
Vinteräventyrets andra och sista dag står i stark kontrast till den första. Väl hemma i värmen igen vill Hamnens Gustav Morin tipsa alla om att ge sig ut på en liknande upptäcktsfärd och ger dessutom tips hur äventyret kan göras utan båt!
Efter att stormen börjat lägga sig och Gustav Morin kommit hem från vinteräventyret i Stockholms skärgård tillsammans med Svenska Sjö får vi till ett snabbt snack.
Till skillnad från första dagen som kantats av kyla, motgångar och ett litet mått av misär har denna andra dag bjudit på något helt annat – trots att kylan fortfarande närvarat.
Ska vi ta vid där vi slutade?
– Ja men vi hade ju haft en väldigt tuff dag så att komma fram till Sandhamn var snudd på magiskt. Det var som jag nämnde sist helt fantastiskt att vara på Seglarhotellet när inte en människa var där. Vi åt gott, bastade; allt var som vanligt toppen trots att etablissemanget gav lite av en ”The Shining”-känsla om än en mycket mer gemytlig sådan, säger Gustav Morin.
Då var ni varma och utvilade till dagen därpå alltså?
– Det var vi verkligen och tur det för tidigt blev det, säger Gustav och fortsätter:
– Dag två blev faktiskt något av ett drömscenario. Vi ger oss iväg svintidigt och sätter en nordostlig kurs mot Björkskär. Det går förvisso fortfarande ordentligt med sjö och vi får till och från stanna för att skrapa bort vattenstänket som fryser på rutorna. Men allt är värt för när vi väl når den lilla ögruppen i ytterskärgården stiger över det öppna Östersjön. Något jag vill påstå är bland det mest fantastiska man kan uppleva.
Men hit är det ju många som åker på sommaren. Vad gör det så speciellt bara för att det råkar vara vinter och minusgrader utanför hytten?
– Man måste nästan uppleva det själv men det är som att havet kokar. Det bara rykte från vattenytan så långt som ögat kunde nå. Vi som var ombord är eniga om att det är en helt otrolig scen som är svår att få under en annan årstid. Även vår följeslagare Henrik Trygg som är en av Sveriges mest rutinerade skärgårdsfotografer häpnade och blev helt till sig, säger Gustav Morin.
Oavsett var i ytterskärgården man kan ta sig borde man ge det ett försök, det tycker i alla fall Hamnens Gustav Morin. Foto: Henrik Trygg
Men väl där ute, vad gör man? Det är väl ändå för grunt för att komma in i de riktigt grunda vikarna.
– Jo men det är då det fina med SUP och kajak kommer in. Många tycker kanske att jag och Emma var helt galna men vill man in på de riktiga smultronställena då kan man inte ha några djupgående drev.
Vad finns där som är så spektakulärt?
– Jag paddlade på insidan av skären där det var helt lugnt medan det bara några meter bort på andra sidan klipphällen öppnade sig ett stormande hav. Då plötsligt på isflaket framför mig dyker det upp en mink! Man får tycka vad man vill om dem men nog var det häftigt.
Det låter ju helt otroligt, men var tog ni vägen sen? Fick ni värma er innan det bar hemåt igen?
– Eller hur! Efter denna naturupplevelse åkte vi till insidan av Björkskär, det vill säga den som de flesta känner till. Där var det helt lugnt, klart vatten och snudd på vindstilla. Med bara rätt kläder på frös man inte ens. Men pricken över i:et var ändå när vi insåg att bastun längst in i viken var öppen och redo att elda på i. Ett helt magiskt avslut på en magisk dag, säger Gustav Morin.
Allt detta låter ju fantastiskt härligt men vem som helst kan kanske inte göra ett vinteräventyr i skärgården? Jag menar det krävs ju först och främst en båt som pallar med äventyret och det har ju långt ifrån alla.
– Det stämmer såklart och en resa precis som våran kanske inte alla lyckas få ihop men jag vill ändå mena att de allra flesta kan ta sig till båtarna som går från Stavsnäs. Bära med sig en uppblåsbar SUP på ryggen eller hyra en kanot ute på Sandhamn för att på egen hand och med rätt kläder kunna uppleva allt skärgården i vinterskrud.
Nyligen sänktes den ryska korvetten Ivanovets. Nu hävdar en ukrainsk specialenhet sig ligga bakom attacken som genomfördes med så kallade ”kamikazedrönare”. I ett klipp delat på plattformen X ser man hur krigsfartyget går i kvav efter flera explosioner.
Som alltid i krigsrapportering går uppgifter ofta stick i stäv med varandra. Men efter att en ukrainsk specialstyrka i förra veckan sänkt en rysk korvett utanför Krimhalvön tycks bevisen vara otvetydiga.
Den ukrainska militära underrättelsetjänsten publicerade i slutet av förra veckan en video som enligt dem själva visar hur vattenburna drönare attackerar korvetten. Efter flera lyckade träffar syns till slut hur det ryska stridsskeppet går i kvav något som brittiska The Guardian var först att rapportera om.
— Defence intelligence of Ukraine (@DI_Ukraine) February 1, 2024
I ett uttalande från Ukrainas försvarsdepartement skriver man:
”Till följd av flera direkta träffar mot skrovet skadades korvetten, krängde bakåt och sjönk. Fartygets värde uppskattas till ungefär 600-700 miljoner kronor.”
Än har inga kommentarer från ryska toppmilitärer eller den politiska ledningen gjorts. Däremot bekräftas attacken och den sedermera sänkningen av skeppet utav flertalet ryssvänliga bloggare.
Den aktuella korvetten, Ivanovets, tillhör Tarantul-klassen, även känd som Molniya-klassen (översatt till ‘blixt’ på svenska, reds. anm.) och utvecklades under 1970-talet. Under årens gång har modellen uppdaterats och just Ivanovets som kommer från den tredje generationen av dessa fartyg byggdes mellan 1987 och 1992.
Attacken är att betrakta som en specialoperation
Att vi inte ser fler attacker likt denna från kriget i Ukraina kan enligt Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan, bero på att man har en begränsad förmåga att bygga de kamikazedrönare använts vid attacken.
– Det verkar som att ukrainarna väljer tillfällen då de kan smyga sig på och komma igenom skyddet, säger han i en intervju med Dagens Nyheter.
Att lyckas med en attack som detta kräver dock mer än bara smygmomentet. Det gäller även att träffa rätt.
– Ukrainarna måste punktera fartyget på rätt ställen, att en siktar mot mitten och en annan på fören. Annars kanske de inte får effekt.