Alfred Ahlberg

Bärplan är vägen framåt för Arronet. Med låg bränsleförbrukning och aggressiv prissättning bäddar varvet från Roslagen för succé. Först ut är modellen Arrofoil 25 Cabin som får smygpremiär på båtmässan Allt för Sjön.

Funktionalitet och pålitlighet är två ord som många förknippar med det stolta Öregrundsvarvet Arronet. Sedan dag ett har bröderna Niklas och Håkan von Arronet tillverkat aluminiumbåtar för en årsomspännande båtsäsong.

Men detta beprövade koncept är ingenting som hindrat varvet från Roslagen att komma med innovationer – snarare tvärt om.

Sedan ett antal år tillbaka tillverkar man serien Surprise. En grupp hyttbåtar vars kabiner hängts upp i gummi för att motarbeta båttypens vanligaste svaghet – skrammel och oljud. När vi för snart två år sedan testade Arronet 24,5 Surprise var testlaget mäkta imponerade av sånär som allt, förutom bränsleförbrukningen.

Nu kan dock denna plump i protokollet vara ett minne blott.

Arrofoil – ett stort för bränsleekonomin

Vi ska börja med att konstatera följande: Förbrukningssiffrorna är hämtade direkt från Arronet själva. Men är de i närheten av vad som påstås så är man verkligen något på spåren.

– Vår filosofi är att en låg energiförbrukning är nyckeln för framtidens båtliv och för oss är bärplan vägen framåt, säger Niklas von Arronet.

Arrofoil – som båten heter – har ännu inte lanserats men får en smygpremiär under båtmässan Allt för Sjön. Det är testriggen som ställs ut tillsammans med en aktersnurra på 115 hästar från Suzuki. En motor som tack vare bärplansteknologin inte drar mer än 0,5 liter bensin per distansminut.

För att sätta detta i lite perspektiv så drar en vältrimmad, planande båt i motsvarande storlek, det vill säga en 25 fot med hytt, någonstans mellan 1,2 och 1,5 liter per sjömil. Med beväxning på skrovet kan man dock räkna med ännu högre siffror på uppemot 2 liter.

Valet av motor – eldrift på sikt?

Andra som jobbar med bärplan fokuserar främst på el. Hur kommer det sig att ni valt en drivlina som går på fossila bränslen?

– Som sagt så är vår filosofi att få ner energiförbrukningen. Vad man sedan väljer att driva båten med är steg två. Vi är förberedda för att en efterfrågan på elmotorer ska komma men det skapar också en annan prisbild. Vi har också valt en mindre motor då det inte behövs mer, säger Niklas och fortsätter:

– Icke-foilande båtar i motsvarande storlek har ofta mer än dubbelt så många hästkrafter men det behövs inte här. I foilande läge driver vi båten med endast 30 kilowatts energiförbrukning, och då går det i cirka 25 knop.

Mycket snålare än en X Shore

I grova drag borde man med det kunna påstå att nya foilande Arroneten skulle komma 75 sjömil med ett batteri på 90 kWh och i en fart på 25 knop – om den vore eldriven. Kända elbåten X Shore som har en konventionellt planande skrov har ett batteri på 126 kWh och kommer cirka 20-25 sjömil i samma fart. Sen kan det ju vara så att Arroneten inte kommer 75 sjömil i praktiken, då batterierna medför mycket adderad vikt. Men det är ändå en lovande prognos.

Som man kan se i videon ovan så har Arrofoil jämfört med exempelvis Candela ett lågt foilande läge. En gissning hade ju varit att utombordarens rigglängd sätter gränsen här. Men detta förklarar Niklas von Arronet med att de inte behöver ligga högre än så.

Lansering i juni för produktion i höst

Som tidigare nämnt är visningen på Allt för Sjön endast en smygtitt på vad som komma skall. Den faktiska lanseringen sker i Öregrund – var annars? – den 14 juni.

– Jag tror det kommer att bli en grej. En stor del av våra kunder använder sin båt året runt. Därför är det viktigt att vi bygger en båt som klarar av detta. Det är också därför som bärplanen går att fälla upp helt och hållet för att slippa beväxning. Med andra ord kan man ha båten i året runt och ha samma låga förbrukning även om det skulle börja växa på bottnen.

Praktiskt med fällbar stäv

Andra funktioner som båten får är en fällbar stäv för att enkelt kunna lassa och lossa samt ett skrov som klarar av att ta sig genom lättare is (då inte i foilande läge reds. anm.).

Redan nu organiserar Arronet varvet för att öka produktionen av den nya båten. Nya maskiner installeras för att kunna nå målet om en regelrätt produktion redan i höst. Det är också en förutsättning för att nå den aggressiva prissättningen.

– Båten kommer inte att vara så mycket dyrare än andra i motsvarande storlek. Ännu har vi inte satt några priser men den preliminära siffran är 1,5 miljoner kronor inklusive moms. Ett pris vi kan sätta tack vare att vi bygger allt inhouse i Öregrund, säger Niklas von Arronet.

Håll utkik på Skippo.se för att i närtid ta del av ett första intryck och sedermera test av denna spännande nyhet!

Den är något av en superkändis inom forskarvärlden och en av endast tre. Undervattensfarkosten Ran har nu försvunnit under antarktis isar. Trots sitt värde på 40 miljoner är den största förlusten den för forskningen.

Thwaites glaciär kallas ofta för domedagsglaciären. Det är med andra ord inte konstigt att det är en av de mest bevakade av det internationella forskarsamfundet. Men hur övervakar man egentligen vad som i krassa termer är ett stort isberg?

Med undervattensfarkoster såklart.

En av dessa är den svenska obemannade farkosten Ran. Visserligen går det att få delar av hur denna domedagsgalciärs förmodade förfall framskrider med hjälp av borrningar, satellitbilder och mätinstrument i marknivå. Men det är under ytan som stora delar av datan för att fastställa hur snabb avsmältningen är inhämtas.

Därför skickas Ran in under den flytande delen av glaciären. Där kartlägger den orangea torpedliknande farkosten isen och havsbottnen för att söka svar.

Det var fram tills dess att Ran försvann.

– Vi förstod ganska snabbt att något var fel – vi anlände till upphämtningsplatsen där Ran borde ha cirklat runt sedan en timme tillbaka, men det var alldeles tyst. Vår huvudteori just nu är att det var något under isen som tvingade fram en serie undanmanövrar, och som gjorde att Ran hamnade i så pass stora problem att den till slut gick in i nödläge under isen, skriver Anna Wåhlin, professor vid Göteborgs universitet och projektledare för expeditionen i ett mejl till Dagens Nyheter.

Det faktiska värdet större än det monetära

Farkosten för 40 miljoner kronor är nu spårlöst borta och dess försäkringar lär endast täcka dear av det totala värdet. Den största förlusten är dock bortfallet av forskningsmöjligheter i sig. Då Ran är en av endast tre liknande farkoster som existerar kommer Antarktisforskningen att drabbas framöver.

– Målet är att ersätta Ran. Vi kommer att söka en finansiär för att täcka de avdrag som görs av försäkringsbolaget och den prisökning som skett under åren, skriver Anna Wåhlin i ett uttalande genom uttalande hos Göteborgs Universitet.