Skärgårdskryssarna fyller 100 år 2008. Som höjdpunkt på jubileumsåret bjuds på regatta och seglarfest i Saltsjöbaden 6-9 augusti.
Deltagare och besökare kommer att få något fuktigt i blicken av denna grandiosa uppvisning av segelsport och kultur.
1920 i Antwerpen tog Sverige tre OS medaljer i segling. Två guld och ett silver. Klassen var skärgårdskryssare, och som kuriosa kan nämnas att de enda deltagarna kom från Sverige. Då hade Skärgårdskryssare-regeln funnits i 18 år. Den skapades i Sverige 1908.
– Med Skärgårdskryssareregelns 100 års jubileum vill vi visa upp och påminna seglarvärlden om att skärgårdskryssarna är unika konstruktioner, som dessutom påverkat utvecklingen av segling i hela världen, säger Hans Samuelsson, ordförande i SSKF ? Skärgårdskryssareförbundet. Skärgårdskryssarna är Sveriges bidrag till seglarvärlden!
-Vi ska bjuda på det största deltagarantalet för Europacupen genom tiderna och redan har team från Sverige, Finland, Tyskland, Schweiz, österrike, Danmark, England, Ungern, USA, Frankrike anmält sitt intresse. Vi räknar med mellan 35-40 SK30 på linjen, säger Patrik Stenberg, ordförande i 30 klubben.
-Sedan 1933 har A22:orna seglat om Skärgårdskryssarepokalen som är ett av Sveriges mest åtråvärda och klassiska seglingspriser. 2008 års Internationella SM kommer att bjuda på båtar från 1930-talet till helt nya konstruktioner som tävlar på lika villkor, säger Allan Förberg, ordförande i 22 klubben.
Så här gick det till när Skärgårdskryssareregeln kom till världen. I december 1907 hade KSSS ordinarie årsmöte och där beslutades att tillsätta en arbetsgrupp “kommitterande för framtagande av skärgårdskryssarebestämmelser, både mätnings- och byggnadsregler”.
Kommitten presenterade sitt förslag i januari 1908. Förslaget omfattade ursprungligen sju klasser, från 30 till 150 kvm. Ärendet behandlades först på KSSS klubbmöte i februari på Grand Hotel. Det var ett av dom mest besökta och livligaste mötena i sällskapets historia. Trots att styrelsen var emot att större klasser än 55 kvadratmeter skulle antas, så röstades hela förslaget igenom. Det medförde att KSSS splittrades och hela styrelsen avgick.
Under tiden hade Seglardagen den 14 december 1907 beslutat att “Landets olika segelsällskap må inrätta särskilda kryssarklasser, under namn Skärgårdskryssare”. Man avsåg då de “särklasser” som KSSS och GKSS antagit tidigare. Efter detta beslut ajournerade sig Seglardagen.
Seglardagen sammanträdde åter den 22 februari 1908. Punkt nummer fem på dagordningen var skärgårdskryssare. I ärendet förelåg nu en skrivelse från KSSS genom vilken Seglardagen föreslogs godkänna de av KSSS antagna särklasserna upp till 55 kvadratmeter.
Efter medling med seglarna från västkusten, bestämdes att Seglarförbundet skulle godkänna kryssarkommittens tre minsta klasser 30, 45 och 55 kvadratmeter, samt ett förslag från SS Aeolus dessutom en ny mindre klass om 22 kvadratmeter. Därmed var skärgårdskryssarna officiellt godkända och utskrivna som Sveriges första nationella klasser.
Erik Salander ritade den första skärgårdskryssaren som byggdes på Plyms varv i Neglinge samma år. En 30:a som fick namnet “Älfvan”, och hon, som dom flesta byggda skärgårdskryssare, seglar än idag.
Skärgårdskryssarregeln, som antogs 1908 och reviderades 1925, har följande nio klasser: 15, 22, 30, 40, 55, 75, 95, 120 och 150 m2 . Siffrorna anger den maximala mätta segelytan.
Grundtanken är att segelytan skall vara begränsad, men att konstruktionen av skrovet skall var fri. Det finns bestämmelser för skrovet som tar upp fem viktiga mått som påverkar en båts fart, nämligen längd, deplacement, medelbredd, köllängd och fribordshöjd.
Med segelytan bestämd kan man variera skrovets storlek för att optimera detta till de seglingsförhållanden man vill att båten skall hantera bäst. Det går att skapa en båt som är särskilt anpassad för lätt- eller hårdvind. Men de flesta båtar som ritats har dock gjorts för att vara allround båtar.
