Sommarens slussande i våra farvatten kommer sannolikt att omges av en atmosfär av sinnesro, harmoni och trygghet. Vad som än händer kommer det aldrig att sluta lika illa som för kaptenen på M/S Ever Given.
När hårda vindar ställde fartyget på tvären i Suez-kanalen stängdes inte bara världens viktigaste farled, hela världsekonomin hotar att haverera.
Så när du står på tvären i Hammarby-slussen, i Borensberg eller i Trollhätte kanal, tänk:
”Jag kommer inte att vara fast i veckor, det här kostar på sin höjd lite spackel och inte 3,5 miljarder kronor i timmen, eller om man så vill, inte 60 miljoner i minuten.”
Incidenten kostar nu 3,5 miljarder i timmen.
När det 400 meter långa fartyget körde fast i den 300 meter breda kanalen blottades den svagaste länken i världshandelns känsliga logistikkedja.
Att baxa loss 200 000 ton fartyg är heller inget man gör med en båtshake. Ett antal muddringsfartyg och bogserbåtar försöker att få loss M/S Ever Given. Enligt appen Wessel Finder finns det för närvarande tio båtar i direkt anslutning till fartyget.
Samtidigt väntar hundratals fartyg både i Ismailiya i söder och Port Said i norr. Alternativet att ta sig runt Afrika är en kostnad på 2,5 miljoner kronor enbart i bränsle.
Kanalolyckor är en lika gammal företeelse som kanalerna. Vår svenska motsvarighet till Suez, Göta kanal, hann bara vara öppen i två år innan den första allvarliga olyckan skedde. 1834 körde ångfartyget Sjöhästen in i Bråttom-slussen vilket tog fyra år att reparera. 1904 var det dags för lastbåten Mars att göra samma sak.
För industrin som redan är hårt ansatt av den brist på halvledare som orsakats av Coronan är Suez-stoppet allvarligt. Enbart på M/S Ever Given finns flera hundra containrar som är på väg till Sverige, med industrikomponenter och konsumentvaror.
Så sent som förra året kunde det ha slutat med ett rejält kanalhaveri på grund av en lastbil. Den 8 september körde en lastbil in i betongväggen vid akvedukten i Borensberg, vilket ledde till flera månader av reparationer.