Historiska svenska fartyg får tillskott i kassan

Här kommer listan på alla svenska vackra klassiker som får årets bidrag av Sjöhistoriska museet för att fortsätta ett aktivt liv.

Sjöhistoriska museet jobbar för att kulturhistoriskt värdefulla fartyg ska kunna leva ett aktivt liv. Pengarna är ett sätt att visa uppskattning för fartygsägarnas engagemang.

Alla fartyg som i år får fartygsstöd är tillgängliga för allmänheten, antingen som passagerarfartyg, museifartyg eller som skolsegelfartyg.

– Vi lägger särskild vikt vid om ett fartygs verksamhet är eller planeras bli tillgänglig för allmänheten. Syftet med detta är förstås att fartygens historia ska kunna upplevas av så många som möjligt, säger Karolina Matts, intendent på Sjöhistoriska museet.

28 båtar som behöver stöd

Totalt fick Sjöhistoriska museet in 28 ansökningar om ekonomiskt stöd till ett sammanlagt belopp av över tre miljoner kronor. Årets bidrag på 500 000 kronor fördelas över fyra skolsegelfartyg och två ångfartyg.

– Vi vet att ägarna till fartygen tar ett stort ansvar för detta viktiga kulturarv. Vi hoppas att stödet från Sjöhistoriska museet kan bidra till att både upprätthålla landets historiska flotta och ses som en uppmuntran för gott arbete och värdefulla insatser, säger Mats Djurberg, museichef på Sjöhistoriska museet.

För en levande sjöfartshistoria

– De historiska fartygen är en förutsättning för att en levande sjöfartshistoria kan upplevas av många. Samtidigt är kostnaderna för att underhålla äldre fartyg stora. I år har det varit många akuta och omfattande åtgärder på träfartyg och mycket angelägna åtgärder på ångfartyg som varit aktuella. Både kunskap och traditionell teknik behöver värnas för framtiden, säger Karolina Matts.

Sjöhistoriska museet har delat ut fartygsstödet sedan 1991. Det kan i första hand sökas av ägare till historiskt värdefulla fartyg.

K-MÄRKTA FARTYG SOM FÅR STÖD 2021

Vedettbåten Sprängaren (Gålö/Stockholm)

Sprängaren är byggd på Motala verkstad 1918 och användes för minsvepning, minutläggning, bogsering, spaning, bevakning med mera. Ägs av en förening som visar och kör Sprängaren som museifartyg. Bidraget är 70 000 kronor för tillverkning och montering av sotskåp till ångpannan.

Segelfartyget T/S Kvartsita (Fiskebäckskil)

Kvartsita byggdes 1945 som motorseglande fraktfartyg vid Holms varv i Råå för kvartsfrakter mellan Höganäs och Dals Bruk. Kvartsita är nu riggad som toppsegelskonare och drivs av föreningen För fulla segel, som har seglarskola för barn och ungdomar ombord. Båten får 100 000 kronor för att renovera däck och bordläggning.

Ångfärjan Djurgården 3 beställdes och byggdes för att klara trafiken till Stockholmsutställningen 1897. Färjan ägs sedan 1973 av den ideella föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten. Djurgården 3 är Stockholms enda ångdrivna färja som kör charter, färjetrafik och beställningstrafik. Bidraget är 75 000 kronor till kostnader för att dra om ledningar till förvärmaren av ångpannan, vilket gör att man nu får möjlighet att återgå till den ursprungliga förvärmaren. Segelfartyget Sarpen (Simrishamn) Foto: ElinKellersson, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=35070493

Det galeasriggade fartyget Sarpen byggdes 1892 i Nyköbing-Falster i Danmark. Från 1919 var hon hemmahörande i Degerhamn på Öland och fraktade främst cement och kalk. Sarpen var ett av de första fraktfartygen i landet som omvandlades till skolfartyg och drivs av Simrishamns scoutkår. Fartyget får 100 000 kronor till kostnader för att renovera spant och bordläggning i förskeppet på segelfartyget Sarpen.

Segelfartyget Westkust (Orust) T/S Westkust är en tremastad skonare, byggd för fraktfart 1932 i Sjötorp vid Vänern. Sedan 1986 ägs Westkust av Orusts Skolfartygsstiftelse som bedriver seglarskola och utbildningsseglingar med barn och ungdomar. Man vill även ge en inblick och förståelse för vilket underhåll och verksamhet som är nödvändig för att hålla en skuta i gott skick. T/S Westkust får 115 000 kronor till kostnader för att renovera däck och skarndäck.

Segelfartyget Gratitude (inledande bilden) byggdes i Portleven, Storbritannien, 1903. I 27 år trålfiskade hon med Lowestoft som hemmahamn. 1930 såldes fartyget till Grundsund i Sverige. I Grundsund motoriserades Gratitude och användes främst för dörje- och backefiske och sedan som lastfartyg. 1957 köpte Svenska Kryssarklubben fartyget till seglarskoleverksamhet, i samband med det riggades hon om till ketch. Gratitude får 40 000 kronor till kostnader för arbetet med mast och toppstång, samt tillhörande riggdetaljer.

Foto: John Leffman.

Lämna en kommentar