Volvo Pentas senaste projekt tillsammans med Beneteau Group tar första steget mot ett elektrifierat båtliv. Hur gör man då detta? Med en konceptbåt såklart – en konceptbåt som vi fått testa!
Kutymen är att en konceptbåt fordrar futuristiska filmer, högretuscherade bilder och en oftare än sällan astronomisk tidslinje. Så är inte fallet denna gången. Istället presenterades en flytande båt utrustad med vad som mycket väl kan vara Volvo Pentas och Beneteau Groups första steg in på den elektrifierade marknaden.
Plattformen man gjort det på är en Jeanneau NC 37 som är en planande 12-metersbåt med bekvämt boende för en hel familj. En båttyp som man kan tycka har störst uppförsbacke när det kommer till elektrifiering, då energiförbrukningen är enorm.
Det är dock inte båten i sig som är det intressanta.
Under akterdäcket vilar två av Volvo Pentas D4-320 motorer kopplade till varsitt DPI-drev. Men vad som gör drivlinan speciell är att man även installerat två elmotorer, en på vardera axel.
Utöver de redan 320 hästkrafterna per motor tillkommer på så vis 60 kW, eller cirka 80 hästkrafter, från vardera elmotor. Åttio hästkrafter som finns lika lättillgängligt som att trycka på en knapp.
På Krossholmen visade Volvo Penta upp sin nya dieselelektriska hybrid-drivlina på en Jeanneau 37. Tidigare har vi skrivit om den i Marells båt som testats på Svalbard.
Vad ger då detta för möjligheter?
Många om vi ska vara helt ärliga. Den första och kanske mest uppenbara fördelen är att kunna köra i helt elektriskt läge. Även om läget inte är riktigt så stillsamt och tyst som man önskat så glider båten fram i bekväma 5 knop och kan göra så i tre timmar tack vare batteribanken på 67 kilowattimmar.
Att ha en batteribank av sådan storlek ger samtidigt fördelar såsom att kunna ligga ute på svaj under längre perioder, utan att en generator behöver användas. Enligt Penta ska alla system ombord på NC 37:an kunna köras en hel natt utan att batteribanken töms helt.
När den sedan är slut laddar de två motorerna upp banken till 90 procent igen på endast en timme.
Läs även:
Volvo Penta – så möter vi framtidens eldrivna båtliv
Vi har testat framtidens fritidsbåt! Eller..?
Azimut Seadeck – först ut med Pentas nya hybridsystem
Allt har sina nackdelar
Samtidigt kommer all denna extrautrustning med elmotorer och batteribanker med uppoffringar. Båten i sig är cirka 900 kilo tyngre än samma båt med en konventionell drivlina. Visserligen kan generatorn sparas in men skillnaden är ändock väsentlig.
Detta märker man dock inte under det som vanligtvis kan upplevas som en kamp för stora tunga båtar – när man ska upp i planing. Här drar drivlinan nytta av elmotorn i ett så kallat boost-läge. Istället för att vänta på att turbon ska kicka in så ger elmotorerna en en direkt knuff och får upp skrovet i planande läge oerhört kvickt.
Tillsammans med boost-läget är även sömlösheten mellan konventionell- och eldrift mäkta imponerande. Vid 1 500 varv går driften över från elektrisk till de konventionella, även det helt sömlöst.
Tyvärr så lämnar eldriften en del att önska. De 15 sjömilen i femknop är bundna till att båten inte går snabbare än så. Vid en ökning med en enstaka sjömil per timme går energiförbrukningen upp med 75 procent från 20 till hela 35 kilowattimmar. Troligtvis på grund av skrovform och brist på annan anpassning i själva båten.
Än så länge är produkten långt ifrån färdig. Något definitivt slutdatum är ingenting som man varken från Volvo Penta eller Beneteau Group vill ge. Men Emil Karlsson, produktchef på Volvo Penta, kan ändå ge en fingervisning.
– Vi vill gärna ta en drivande roll och pusha övergången, samtidigt som vi visar att det faktiskt är möjligt att elektrifiera och att de tekniska lösningarna ganska snart är här. Exakt när vi ser en övergång går inte att spå men vi är ganska säkra på att det kommer att hända under perioden 2025-2030, säger Emil Karlsson.