McLaren-chefens egendesignade drömbåt!

När norrmannen Frank Stephenson, chefsdesigner på McLaren och mannen bakom såväl Mini Cooper, Ferrari 430 och Fiat 500, skulle rita en båt till sig själv så blev det förstås något alldeles extra.
Se och häpna!

Att den drar många blickar till sig när den glider fram på Themsen är lätt att förstå. Ty båtar av den här kalibern hör inte till vanligheterna.

Enkelt beskriven är hon en unik mahognyglidare som har växt fram på norrmannen Frank Stephensons ritbord och som förutom sin skönhet också har en stor portion miljötänk.

Istället för en törstig V8 eller V12 i motorrummet sitter här en elmotor som släpper ut noll och ingenting av miljögifter.

Långsamt på fritiden
Även om Frank Stephensons yrkesliv till viss del går ut på att designa snabba bilar på McLaren så handlar hans båtliv om det rakt motsatta – att sakta ner och njuta av tillvaron och nuet.

Att ladda upp batterierna i Riverbreeze, som skönheten heter, tar ungefär åtta timmar. Det räcker gott och väl för de utflykter som Frank Stephenson brukar göra i skön cruisingtakt. Annars finns det laddningsstationer med jämna mellanrum i Themsen där båten huserar.

Ferrari F430 har, precis som Riverbreeze, fått sina former på Frank Stephensons ritbord. Foto: Rudolf Stricker.

Skrov och däck på Riverbreeze är byggda i brasiliansk och afrikansk mahogny med inslag av rosenträ som först ströks med femton lager lack för att sedan lackas med ytterligare fem lager per år.

– Nu har vi hunnit upp till i 35 lager och glansen blir bara djupare och djupare, berättar Frank Stephenson för nätmagasinet thedrive.com.

Foto: Frank Stephenson

FLER SOM HAR FÖRVERKLIGAT SINA DRÖMBÅTAR:
Han sålde allt och flyttade in i en Princess 65!
Per flyttade ombord – så gick det sedan.
Världsstjärnan Billy Joels drömbåt.
Galenskaparen Anders Eriksson förfinade Solö 25 Lyx II.
Benny byggde sin dröm i stål.
Bakom fasaden döljer sig drömboendet!
Unika båtar skapas i svenska drömfabriken.
Långsegling – hon köpte sin drömbåt för 1 euro!
HP 1300 – modern teknik och gammalt tänk.

Lämna en kommentar