Okunskap och stress är två faktorer som kan orsaka vurpor som denna. Hamnen.se kontaktar racingföraren Jesper Zander som tipsar om hur de undviks.
Vad är det egentligen som går fel här?
– Det är en lång rad av faktorer. Det börjar med att olycksbåten gör en dålig start och hamnar efter. Därför hamnar den också i lömska korsvågor som både är svåra att läsa och parera. Föraren vill kompensera för sin dåliga start. Han trimmar ut motorn för mycket vilket gör färden vinglig och nosföringen på tok för hög – så hög att båten landar tungt på aktern varpå dyket är ett faktum.
Så vad skulle föraren ha gjort?
– Det är lätt att säga i efterhand men han skulle ha haft mer is i magen och inte försökt komma ifatt direkt. Han skulle ha haft mer respekt för korsvågorna som blir när man ligger i bakvattnet och inte ha trimmat ut så mycket.
Är dyk en vanlig form av olycka?
Ja, den vanligaste skulle jag nog våga säga. Åtminstone inom racing.
Men det är ingenting som vanligt motorbåtsfolk behöver oroa sig för?
– Nja, kör man en normal Ryds, Flipper, Uttern eller liknande så är faran knappast överhängande eftersom de har så fylliga och bäriga förskepp. Men i takt med att antalet fritidsbåtar med racing-inspirerade skrov ökar så ökar också riskerna. Jag tänker inte minst på de många vassa och tungt motoriserade aluminiumbåtarna som finns. De kan vurpa om man gör fel.
Har det hänt dig?
–Absolut, som racingförare måste man alltid ligga nära gränsen och om man kliver över gränsen så vurpar man.