Mineralerna kan hjälpa till i den gröna omställningen. Samtidigt kan utvinningen av dem orsaka stora problem för det marina djurlivet. Gruvdrift på havsbottnen kan bli en svår fråga inom den norska klimat- och miljöpolitiken.
Den norska utvinningen av olja har pågått i över 60 år. Men i en värld som satsar allt mer på en omställning till grön energi och elektrifiering kan oljebranschen inom några årtionden vara ett minne blott. Istället har våra skandinaviska grannar börjat utforska andra vägar att dra nytta av sina naturresurser på havsbottnen.
I undersökningar som gjorts inom det som kallas Norges kontinentalsockelhavsbotten har man gjort fyndigheter av kobolt, magnesium, nickel, koppar, och sällsynta jordartsmetaller. Flera av dessa mineraler är centrala i tillverkningen av allt från telefoner till elbilar och vindturbiner. Det kan på sätt och vis sägas att Norge hittat sin nya olja.
Men att utvinna mineraler görs inte utan sina komplikationer. Fyndigheterna är koncentrerade runt hydrotermiska områden som skapat en unik miljö för det havsliv som lever där.
– Mindre än en procent har undersökts. Det gäller både havsbotten som vattenpelaren ovanför. De hydrotermiska öppningarna är fascinerande områden, här finns unika former av liv som klarar sig utan solljus men är beroende av den kemiska sammansättningen i området. Pratar vi om biologisk mångfald så är det en hotspot, säger Peter Haugan, professor vid Geofysiska institutet och policychef vid norska Havsforskningsinstitutet, till Dagens Nyheter.
Kan orsaka miljöskador
Men vad är det som kan skada det marina livet?
Faktorerna är många, förutom risken för att koldioxid som lagrats i bottensediment släpps ut och bidrar till klimatförändringen kan den lokala miljöpåverkan bli stor. Flera av de ämnen som upptäckts är skadliga för det marina livet. Dessa skulle vid utvinning kunna släppas ut i större mängder och skada det lokala ekosystemet. Utvinningen orsakar dessutom buller och damm på havsbottnen som kan skada habitat för fiskar och andra organismer.
Men det är inte bara den lokala miljön som kan ta skada. Bullret från maskinerna kan färdas och störa kommunikations- och navigationsförmågor hos djurliv långt från platsen.
Ytan som planeras att brytas är nästan lika stor som Norges totala landyta. Inom den närmsta månaden väntas landets regering lägga fram ett förslag till Stortinget om hur ärendet ska gå vidare och om kommersiell gruvdrift ska komma att tillåtas.