Från Norge till Skottland i en liten träsnipa. Fyra norrmän korsade under fjolåret Nordsjön för att hedra sina landsmän som gjorde det under den tyska ockupationen. Reseskildringen från färden är en som alla borde läsa.
Under de två första ockupationsåren av Norge 1940–1941 tog sig nästan 100 norrmän över Nordsjön för att fly sitt ockuperade hemland. Berättelserna är sådana som sällan berättas men är ack så heroiska ändå.
Under våren 2022, drygt 80 år efter att de faktiska Englandsfarere satt segel över de förrädiska vattnen som separerar den skandinaviska halvön och de brittiska öarna, gjordes samma resa igen. Denna gången var det inte för att fly undan tredje rikets ockupationsstyrkor utan snarare för att hylla de som riskerade sina liv för att söka frihet och göra motstånd.
Resan tog de fyra äventyrarna Tony Teigland, Willy Pedersen, Jarle Føreland och Frode Stokkeland från Kristiansand i Norge till Buckie i Skottland. Båten de använde var visserligen något mer modern än de som användes av de första Englandsfarare på 1940-talet men höll ändock samma stil. Byggd i trä i början av 2000-talet och knappa sju meter lång.
En passage som många andra
De fyra vännerna höll skift om två personer där de var vakna i fyra timmar för att sedan få sova i fyra timmar. Även om många dagars träning och testande hade gått in i resan var det ändå svårt att förbereda sig på den kommande strapatsen.
Vinden var hårdare och vågorna högre än vad de hade varit under något av träningstillfällena. Från skrovet hördets vibrationer de tidigare inte lagt märke till och flera gånger frågade de sig ifall de lagningar de gjort på propelleaxeln skulle hålla.
Efter 28 timmars konstant gång stoppade de motorn för att kontrollera kylarvatten, olja och se till att den skulle ta dem resten av vägen. Som tur väl var tändes lampan och motorn tuggade igång igen som om att ingenting hade hänt.
När de tillslut siktade land fällde de ner sittbrunnstältet som gett dem skydd under färden och bytte om till lusekoftor de tagit med sig. Vid hamninloppet i Buckie kunde de se hur många av de välkomnande invånarna gjort samma sak då de blivit kvar som ättlingar till de ursprungliga Englandsfarere från 1940-talet.
Hela berättelsen finns nedskriven som en reseskildring av Tony Tegiland och går att hitta här. I artikeln finns dessutom många fler bilder från resans gång.