Det flyter runt enorma mängder av plastskräp i världshaven och uppfinnare arbetar hårt för att få bukt med problemet. Men ny forskning visar att naturen tagit saken i egna händer.
Foto: Plastic Ocean.
I en tidigare artikel på Hamnen.se beskrevs unge Boyan Slats kamp för att rädda världshaven. Hans fokus är främst att utveckla en maskin som kan rensa haven från skräp.
Det är inte en lätt uppgift. Hela tio miljoner ton av plast uppskattas bli dumpat i världshaven varje år. Enligt en nyligen färdigställd forskningsrapport flyter det omkring 600 000 ton av av plast bara i Nordsjön.
De största sopfältet sägs befinna sig i norra Stilla havet, ett område stort som Texas.
Det handlar inte om några sopberg, soporna sjunker eller finfördelas till små partiklar men finns i princip överallt. Och det är inte bara i haven. Plastpartiklarna utgör tillsammans med syntetiska fibrer från kläder en stor del av sanden som täcker världens stränder.
Tidigare har man ställt allt hopp om att rensa haven till maskinella uppfinningar. Men om Boyan Slat och andra uppfinnare inte finner en lösning har det nu skapats ett litet hopp om att naturen själv kan klara problemet.
Bakterier bryter ner plast
Enligt en ny studie gjord av en marinbiologisk skola i Massachusetts i USA visar att nyfunna bakterier faktiskt kan fästa sig vid platsskräpet och successivt bryta ner det.
De har konstaterat att de så kallade mikroberna ätit sig in i materialet och skapat hål lika stora som de själva.
Ytterligare forskning visar att över 1 000 olika typer av bakterier lever på skräpbitar, de flesta inte större än ett nålhuvud.
Några av bakterierna är av samma kolväteätande typ som enligt forskarnas beräkningar ska ha sugit upp 200 000 ton olja vid BP-katastrofen i Mexikanska golfen 2010.
En annan del av de nyfunna bakterierna innehåller ämnen som kan ge människor både kolera och magsjukdomar, och de sprider sig nu över hela världen. De fäster sig på plastpartiklarna och flyter till nya delar av världen. Under tiden de bryts ner når de till slut en perfekt storlek för att fiskar och andra havsvarelsers näringskedja ska kunna få i sig dem, vilket i sin tur påverkar oss människor.
Klarar mer än havssopor
Nu hoppas forskarna att man ska kunna använda bakterierna för att även bryta ner sopor på land.
– Den senaste studien visar att organismer samlar sig på plastens yta och kan bidra till nedbrytning av dem, säger doktor Jesse Harrison till The Telegraph och tillägger:
– Bakterierna kan mycket visa sig klara samma uppgift i andra miljöer, men det är en fråga som fortfarande behöver besvaras.
En film från organisationen Plastic Ocean som belyser problemet med nedskräpningen i havet.