Peter Klock, VD för Göteborgs Kungliga Segelsällskap har för seglare ett ovanligt sätt att kryssa på fritiden. Han ställer sig på en slalom skateboard och trycker till runt små plastkoner. Hamnen.se mötte skatearen och seglaren Peter Klock under en världscup-tävling i Paris.
“Riders, ready?”
GKSS VD, Peter Klock står högt upp på startrampen. Under fötterna har han en avancerad skateboard, modell slalom. På andra sidan speakerbåset stor hans konkurrent, även han uppe på startrampen.
Det är dags för start i Paris World Cup Slalom Skateboard. Pararell i så kallad hybrid bana.
Peter nickar, konkurrenten nickar. Riders are ready.
Startsekvensen drar i gång i högtalarna. Pip, Pip??Piiiiiiiip.
Satan vad det går. Peter vinner lätt, både kvalen och mängder av finalomgångar. Han vinner till och med prispengar. 75 Euro.
Under åttiotalet var seglaren Peter Klock en riktig kändis i slalom skateboard ? världen. Sen kom många år med mycket annat men under en tävling i Göteborg förra året dök han upp igen.
-Klart att det är kul att komma tillbaka, säger han. Det är en snabb och spännande sport och även om det inte finns så många utövare är det tillräckligt stor konkurrens. Framför allt finns det en internationell prägel på sporten som jag gillar. Här i Paris är det deltagare från länder som USA, England, Frankrike, Tyskland, Lettland, Spanien.
Samtalet glider över på Peters jobb, hur det är att vara VD för GKSS. Han svarar engagerat och välformulerat. Han pratar om alla “goa” ideella som jobbar för klubben, om att över 1000 unga och även många vuxna varje år lär sig segla via klubbens seglarskolor, om GKSS-andan och om att klubben har så många framgångsrika elitseglare.
– Allt det det är fantastiskt och jag är givetvis stolt för att jobba för klubben. Skulle jag önska något så är det att vi kan öka bredden ännu mer. Tänk om kölbåtarna som tyvärr alltför ofta ligger kvar i hamn när det är dags för onsdags-seglingar skulle kasta loss och ge sig ut till start.
– Man, eller rättare sagt alla, behöver inte ta kappseglandet på klubbnivå så allvarligt, mera som en kväll med familj eller vänner där man gör något roligt. I Sverige är det lätt att det blir prestige-spöken runt kappsegling, så är det inte alls på klubbnivå i till exempel Nya Zeeland eller England.
Peter sitter i solen vid Eiffeltornet, med skateboarden i hand, och funderar över hur man kan öka bredden inom segelsporten
– Äventyrs-segling, säger han. Det skulle jag vilja dra igång. Tänk dig att arrangera något i stil med ett äventyrligt Volvo Ocean Race för barn. Jag menar mamma eller pappa lämnar barnen vid Långedrag, vi seglar ut på olika etapper runt kobbar och skär med våra Omega-jollar.
– Sen när föräldrarna kommer och hämtar igen så ska det lysa i barnens ögon. “Mamma, mamma, jag kunde segla baklänges över 100 meter innan jag gick runt”. “Pappa, idag har vi kört kölhalning och använt jollen som en flotte”
– Det kan vara ett sätt att få mer bredd inom seglingen, att komma bort från prestation och resultatkrav.
Sen är det dags för Peter att gå upp på startrampen för ett åk i åttondelsfinalen. Han vann det också men fick vika sig i kvarten. Men en hedrande sjätteplats är inte dåligt för en konkryssare från 80-talet.
“Riders ready?”