Erlings krönika: Om enfaldiga byråkrater

En byråkrat ger sig aldrig. Aldrig! Aldrig! Även om det handlar om en skitsak. Som toaletterna i våra båtar. ”Det handlar inte om övergödning längre”, sa en superbyråkrat till mig. Det handlar om överlevnad, förklarade han. Du ska se. Om vi inte gör något åt toalettutsläppen från din och andras båtar kommer epidemier att härja i Sverige. Kolera och gulsot.

Eftersom jag skrivit en del om kolera vet jag vad det handlar om. Jag såg ett koleraansikte framför mig. Jo, det heter så! Ansiktsfärgen på en kolerasjuk är blygrå, läppar och naglar blå. Pulsen hastig. Kroppen klibbig av svett. Sextio miljoner européer dog av kolera under 1800-talet.

Se där, en superbyråkrats domedagpredikan. Det är 14 år sedan. Jag gjorde en bandad intervju. Och inspelningen har jag kvar.

Men som du vet. Det blev ingen epidemi. Vare sig kolera eller gulsot. Inte pest heller för övrigt. Det är bara enfaldiga byråkrater som är en pest. Ändå, skitfrågan är fortfarande aktuell. Efter 14 år av utredningar. Jag undrar hur många timmar de har arbetat? Skrivit pm och dagordningar. Suttit i möten. Beordrat utredningar.

Vad kostar en byråkrattimme? Om du räknar in lön, sociala kostnader, resor, telefon. arbetsplats mm. mm. Säkert 2 000 kronor per timmen. Skitfrågan måste ha gått på många miljoner. Kanske tio. Av dina och mina pengar – alldeles i onödan. För det är ett ickeproblem. Och det spelar ingen roll om man lägger etiska, estetiska, hygieniska, epidemiologiska eller miljöaspekter.

Och ännu är det inte över. Just i dag håller ett gäng jurister på att fundera över hur de svenska byråkraterna toatankarna ska kunna harmonieras med EU:s lagstiftning. Vad kostar en EU jurist per timme? 4 000 kr kanske, förmodligen mer. Sen kommer ett förslag.

För 14 år sedan klistrade superbyråkraten upp en bild av mig på väggen i sin byråkratmodul i Norrköping. Han ägnade sen kafferasterna åt att kasta pil. Bilden på mig var måltavla. Varför? För att jag skrev i en tidning precis vad han sa på bandet. Ryktet säger att han blev en skicklig pilkastare. Nu är det länge sen, men skitfrågan maler på.

Bilden på mig är nedplockad sen länge. Men kanske finns hålen kvar i byråkratväggen. Jag hoppas det.

Erling Matz

 

Lämna en kommentar